Svenska konsumenter är skeptiska. En ny undersökning från FN:s Global Compact Sverige visar att 49 procent av svenskarna inte litar på företagens hållbarhetsreklam. Bland yngre konsumenter är siffran ännu högre. Den utbredda misstron riskerar att underminera trovärdigheten även för de företag som faktiskt gör skillnad.
Svensk hållbarhetsreklam får underkänt: ”Det kryllar av märkningar – klart man blir skeptisk”
KOMMUNIKATION Nästan hälften av svenskarna misstror företagens hållbarhetsreklam, enligt en ny undersökning. Men med nya EU-regler på väg ser kommunikationschefen Peter Pierrou en möjlig vändpunkt.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Jag tycker inte att det är så förvånande. Det kryllar av märkningar och budskap som är svåra att förstå. När man inte vet vad man kan lita på, blir det naturligt att bli skeptisk, säger Peter Pierrou, kommunikationschef på UN Global Compact Sverige, till Miljö & Utveckling.
För många hållbarhetschefer och marknadsavdelningar är detta inte ny information – men trycket att leverera snabba kommunikationsvinster har ofta krockat med kraven på tydlighet och transparens
Här menar Peter Pierrou att EU:s kommande regler för hållbarhetskommunikation – bland annat det så kallade Green Claims Directive – kan bli ett välkommet skifte.
– De som redan arbetar transparent och ärligt kommer inte längre behöva konkurrera med dem som överdriver eller tar genvägar. Det blir mer rättvisa förutsättningar, säger han.
Från produkt till varumärke
Undersökningen visar även att konsumenter har lättare att bygga förtroende för ett hållbart varumärke än för enskilda produkter. En trend som också syns i hur företag börjar kommunicera.
– Det är mer relevant att tala om varumärket som helhet. Att bevisa hållbarhet på produktnivå är resurskrävande, särskilt för företag med stora sortiment. Konsumenterna tänker mer: ”jag litar på det här märket”, än att granska varje vara i detalj, säger Peter Pierrou.
Ett ansvar för hela organisationen
En annan tydlig trend är att hållbarhetsfrågorna i allt högre grad flyttar in på kommunikations- och marknadsavdelningar. Det ställer krav på nya samarbeten inom organisationen.
– Det är inte längre bara en fråga för hållbarhetscheferna. Hela organisationen behöver vara med. För att klara kraven – och behålla förtroendet – måste fler kompetenser involveras, avslutar han.
Fakta
Nya EU-regler om hållbarhet i marknadsföring
EU har lagt fram två direktiv för att motverka så kallad greenwashing och stärka konsumentmakten när det gäller hållbarhet:
- Green Claims, direktivet om miljöpåståenden
- Empowering Consumers, direktivet för ökad konsumentmakt
Direktiven ställer krav på att företags hållbarhetskommunikation ska bli mer tillförlitlig och mer transparent. Bland annat måste företag fasa bort sina egna miljömärkningar och övergå till märkningar som certifierats av oberoende certifieringsorgan. Det blir också förbud mot otydliga och vaga hållbarhetspåståenden i marknadsföring, exempelvis ”hållbar” eller ”miljövänlig”.
Implementeringen av direktivet för ökad konsumentmakt utreds nu i Sverige och förväntas bli svensk lag 2027. Direktivet om miljöpåståenden är under förhandling i EU och ett beslut väntas under andra halvan av 2025.
Källa: UNGC Sverige.