Svag motivation för miljöledning i många verk

Det tar tid att införa fungerande miljöledningssystem som också bidrar positivt till miljöpåverkan. Det är en av slutsatserna från den studie Naturvårdsverket gjort av effekterna av miljöledningssystem i statliga verk.

– Även om många verk började med arbetet att införa miljöledningssystem 1997 på regeringens uppdrag så har man nog varit lite optimistisk hur snabbt det skulle sätta sig, berättar Olle Svanberg, handläggare på Naturvårdsverket som tillsammans med Birgitta Timm och Marie-Louise Rydén genomfört studien.

I rapporten påpekas att arbete med miljöledningssystem ännu är i ett utvecklingsskede, men att de redan ger miljöeffekter. I många myndigheter är miljöledningssystem ett fungerande instrument för att effektivisera miljöarbetet. Men det konstateras också att det som instrument har potential att fungera ännu bättre och i fler myndigheter.

Flera problem

Man pekar dock på flera problem. Ett är bristande kommunikation mellan regering och myndigheterna angående prioriteringar och ambitionsnivåer.

– En orsak är förmodligen att man anser sig ha utfört uppdraget och rapporterat detta för att sedan inte höra något mer från miljödepartementet, konstaterar Olle Svanberg. Problemet är att införandet av miljöledningssystem getts som ett regeringsuppdrag och att det inte upprepas i det årliga regleringsbrevet som är mer styrande i sin karaktär.

Ett annat problem gäller främst den indirekta miljöpåverkan som genereras av myndigheternas kärnverksamhet, det vill säga den påverkan de utövar genom regler, bidragssystem eller myndighetsbeslut. Problemet är här att man inte anpassat miljöledningssystemet efter myndighetens ordinarie verksamhet. De flesta myndigheter har också bara mål för den direkta miljöverksamheten, exempelvis för kontorssidan, och uppger att det är svårt att utveckla arbetet kring den indirekta miljöpåverkan.

Störst effekter

I rapporten konstateras också att de myndigheter som har stor direkt miljöpåverkan genom bygg- och anläggningsarbeten, exploatering av naturresurser eller användning av hälso- och miljöfarliga ämnen har störst nytta av sina miljöledningssystem.

Rapporten pekar på att det finns stora effektiviseringsvinster att göra om myndigheterna skulle fokusera på de miljöaspekter där man har störst möjlighet att uppnå miljövinster. Säkert skulle det också hjälpa till om fler valde att revidera sina miljöledningssystem. Allt för många har valt att avstå, vilket är bekymmersamt då revideringen är en av grundbultarna för att uppnå ständiga förbättringar.

Små resurser

Slutligen påpekar utredarna att det positiva med införandet av miljöledningssystem är att man trots allt kan åstadkomma mycket med små resurser.

– Vi uppfattar att systemet med miljöledningssystem har potential att utvecklas utan att allt för mycket resurser behöver tillföras, konstaterar Olle Svanberg. Det viktiga framöver är att arbeta mer kring de indirekta effekterna.

En annan positiv effekt är att införandet av miljöledningssystem gör att man ser att det behövs ett ledningssystem. Många vittnar om att de tidigare inte förstått effekten av att systematiskt skapa ordning och reda.

Något märkligt är det dock att bra fyra av tio myndigheter integrerat miljöledningssystemet i verksamhetsplanen, trots att regeringsuppdraget var att integrera systemet i den ordinarie verksamheten.