Verktyg: Så kan kommuner kartlägga social hållbarhet

– Vi såg behovet av ett verktyg som ger oss en mer heltäckande bild av invånarnas förutsättningar och behov, med möjlighet till mer detaljerad geografisk statistik där det är relevant och genomförbart, säger Josefine Wennelin, strateg inom social hållbarhet på Gävle kommun.

HON FÖRKLARAR ATT målet är att identifiera jämlika och ojämlika livsvillkor, livsmiljöer och hälsotillstånd – och att koppla dem till de faktorer som kommunen kan påverka. Detta omfattar både kommunens egna verksamhetsområden och samarbeten med andra aktörer.

– Syftet med verktyget är att sammanföra olika bakgrundsfaktorer kopplade till jämlikhet, såsom diskrimineringsgrunder, socioekonomi och geografi. De här faktorerna ska kunna analyseras i relation till kommunens centrala ansvarsområden som utbildning, sysselsättning, bostäder, social omsorg, trygghet och hälsa, säger Josefine Wennelin.

EN AV VERKTYGETS största styrkor är att det gör viktig data, som tidigare varit svåråtkomlig eller oöverskådlig, tillgänglig. Enligt Saga Li Ståhlberg, också strateg inom social hållbarhet, är en viktig förändring att man nu kan integrera socioekonomiska aspekter i analyser på ett mer effektivt sätt.

– I dag är data ofta spridd inom och mellan verksamheter och myndigheter, eller att man köper in bearbetad data till specifika projekt. Vår ambition är att samla all inköpt data på ett ställe för att fler ska kunna använda den i analyser. Detta gör det möjligt att integrera socioekonomiska aspekter mer systematiskt och kartlägga jämlika och ojämlika förutsättningar och livsvillkor bättre, säger Saga Li Ståhlberg.

Verktyget är unikt genom att statistiken är framtagen på en detaljerad nivå som tidigare inte funnits för Gävle kommun. Genom samarbete med Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån har Gävle kunnat samla in och bearbeta data på en finare geografisk nivå än SCB:s demografiska statistikområden, så kallade DeSO-områden, vilket ger kommunen en bättre förståelse av socioekonomiska skillnader inom staden.

– Vi har nu en mycket bättre överblick över våra invånares socioekonomiska förutsättningar på stadsdelsområdesnivå. Genom dessa data kan kommunen fatta mer precisa beslut och sätta in riktade insatser i specifika områden där behovet är som störst, säger Saga Li Ståhlberg.

UNDER VERKTYGETS UPPBYGGNAD och sedan det blev tillgängligt för hela organisationen i november 2023 så har det bidragit till flera nya initiativ och samarbeten.

Eftersom det tillgängliggörs ny statistik löpande är det en pågående process. Exempel på användningsområden är den strategiska samhällsplaneringen med ett ökat jämlikhetsfokus i planering av bostadsförsörjningen och i arbetet med mötesplatser och lek-och aktivitetsytor.

Inom socialtjänsten har verktyget också varit till nytta, bland annat för att ta fram prognoser för HVB-placeringar. Där används det för att belysa de strukturella förhållandena som barn växer upp i, genom att analysera statistik om föräldrars försörjning, bostadsförhållanden och utbildningsnivå.

– Många av våra datamängder innehåller viktiga indikatorer som kan hjälpa kommunen att förutse kommande behov, vilket gör att vi kan arbeta mer proaktivt. Jag tror att arbetet med att introducera geografi har gjort att de kommunala verksamheterna kan relatera bättre till data och sätta sina egna data i relation till andra verksamheters, säger Josefine Wennelin.

JOSEFINE WENNELIN MENAR vidare att många tror att ett verktyg som detta är självklart inom kommunalt arbete, något man alltid haft tillgång till och använt. Men så är det inte, särskilt inte när det gäller så detaljerade geografiska nivåer, säger hon.

– Det är lätt att förlita sig på Gävles medelvärden, vilket gör att vi ser bättre ut än vi faktiskt är.

Med de nya möjligheterna till mer detaljerad statistik följer även ett ansvar för att hantera data på ett etiskt sätt. Saga Li Ståhlberg och Josefine Wennelin berättar att kommunen arbetar med röjandekontroll för att säkerställa att data inte kan kopplas till enskilda individer och för att skydda invånarnas integritet.

– Vi är fullt medvetna om att data kan missbrukas. Därför strävar vi efter att presentera informationen med en tydlig social hållbarhetskontext och förklara logiken bakom användningen, säger Josefine Wennelin.

SAGA LI STÅHLBERG förklarar att verktyget även ger verksamheterna korta beskrivningar, länkar till relevanta kunskapskällor och skapar sammanhang kring statistiken. Ett tydligt rött utropstecken visar att vissa diskrimineringsgrunder, som funktionsnedsättning, ofta saknas i statistiken och riskerar att bli osynliga.

– Detta är en begränsning i offentlig statistik som vi på Gävle-nivå inte kan påverka, men vi vill ändå informera om den och uppmuntra verksamheterna att beakta nationella siffror för en mer komplett bild, säger hon.

KOMMUNEN PLANERAR NU att utöka användningen av verktyget till fler områden. Efter kartläggningen av utbildning och bostadssegregation är nästa fokusområde arbete och egenförsörjning. Genom dessa tre centrala områden kan kommunen skapa en helhetsbild av invånarnas livsvillkor och utveckla strategier för en mer socialt hållbar stad.

– Även om bostadssegregation inte kan lösas över en natt, kan vi genom verktyget prioritera kompensatoriska insatser där de gör störst skillnad, till exempel genom riktade insatser i vissa verksamheter eller områden. Vi vet att de som kontaktar kommunen ofta är resursstarka, vilket gör det extra viktigt att ha rätt information som ökar motivationen att lyfta fram rösterna från dem som inte hörs lika ofta. Även om få invånare i ett område hör av sig med synpunkter men data pekar på behov, blir det tydligt att vi också måste agera där också, säger Josefine Wennelin.

Hur ser det ut i andra kommuner, har de kommit lika långt?

– Vi deltog nyligen i en nätverksträff med SKR och presenterade kort vårt arbete. Trots den korta presentationen väckte arbetet stort intresse, och många kommuner, både stora och små, blev nyfikna. Flera av dem har vi haft uppföljande samtal med, och de delar våra behov samt vill fortsätta dialogen. Några befinner sig i liknande processer som vi, eller har påbörjat liknande initiativ och söker vägledning för att komma vidare, avslutar Saga Li Ståhlberg.

Hon berättar vidare att de under året också inlett dialoger med Region Gävleborg om behovet av att analysera befolkningens förutsättningar på en mer detaljerad geografisk nivå, i stället för att använda Gävles medelvärden. De har bland annat träffat Regionala utvecklingsförvaltningen, Samhällsmedicin, Vårdutvecklare inom primärvården i Gävle samt ledningsgruppen för Folktandvården.