Inga produkter i varukorgen.
Fiskguiden 2024: Här är fiskarna du kan äta med gott samvete
Vatten Nu är WWF:s fiskguide för 2024 här. Fler fiskar har fått grönt ljus jämfört med fjolårets lista. Samtidigt kvarstår problem med överfiske enligt Världsnaturfonden.
WWF har släppt sin nya fiskguide. Foto: Adobe Stock.
Varje år släpper Världsnaturfonden WWF fiskguiden, som hjälper dig att göra hållbara val av fisk och skaldjur. Guiden placerar fiskarna under kategorierna grönt ljus (bra val), gult ljus (var försiktig) och rött ljus (låt bli).
Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF i Sverige, säger att årets Fiskguide visar på flera ljusglimtar.
– Situationen för både Östersjön och många av våra vanliga matfiskar är på många sätt bekymmersam. Men allt är inte mörkt, utan det finns mer hållbara alternativ att välja, säger han i en kommentar.
För första gången har Fiskuguiden exempelvis utvärderat lax från Norge som produceras i landbaserade recirkulerande system (RAS). Bedömningen: grönt ljus. Även den omtyckta matfisken Alaska Pollock, som fiskas i Berings hav, får nu grönt ljus till skillnad från förra året då den fick gult. Likadant är det med siklöja från Bottenviken.
– Dessa framsteg visar att vi kan göra skillnad om vi ställer om till en mer hållbar produktion både inom fisket och odling av fisk och skaldjur, så kallat vattenbruk, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert och ansvarig för Fiskguiden på WWF.
Fortsatt hård press på ekosystemen
Men det finns fortsatt anledning till oro, enligt WWF. ”Decennier av överfiske och destruktiva fiskemetoder har satt sina spår vilket lett till att majoriteten av världens fiskbestånd antingen är överfiskade eller fiskade till sin gräns”, skriver WWF. Exempelvis strömming och sill från västra och centrala Östersjön samt Bottniska viken har fått rött ljus.
Statusen ska bero på överfiske och bristande förvaltning av bestånden. WWF skriver att situationen är oroande inte bara för att strömming och sill är populära matfiskar, utan också för att de spelar en viktig roll i Östersjöns ekosystem.
– Kvoter för flera fiskarter i Östersjön sätts fortfarande över vetenskapliga rekommendationer. För 2025 ligger fyra av tio kvoter över de vetenskapliga råden, vilket riskerar att förvärra läget för redan hårt drabbade bestånd och ett oerhört ansatt innanhav, säger Inger Melander.
Fiskguiden 2024
Fiskarnas färg enligt WWF:s Fiskguide
Grönt ljus
- Lax (Salmo salar): Odlad i slutna landbaserade system (RAS), Norge. Kontrollerad odling med relativt låg miljöpåverkan och effektiv förvaltning. (Utvärdering av ny produktionsmetod).
- Alaska pollock (Theragra chalcogramma): Trål/bottentrål, Berings hav. Förbättrad beståndsstatus och måttligt koldioxidavtryck. (Tidigare gult ljus).
- Sej (Pollachius virens): Pelagisk trål, Färöarna. Förbättrad beståndsstatus och låg habitatpåverkan. (Tidigare gult ljus).
- Kolja (Melanogrammus aeglefinus): Långrev, Island och Nordatlanten. Förbättrat beståndsstatus och låg koldioxidpåverkan men viss risk för bifångst. (Tidigare gult ljus).
- Siklöja (Coregonus albula): Trål/bottentrål, Bottenviken. Småskaligt fiske med begränsat uttag. Låg risk för bifångst. (Tidigare gult ljus).
- Tonggol tonfisk (Thunnus tonggol): Lin/spöfiske, Stilla havet. Låg påverkan på ekosystem och begränsad andel bifångst. (Tidigare gult ljus).
- Vit tonfisk/albacore (Thunnus alalunga): Lin/spöfiske, Södra Stilla havet. Låg ekosystempåverkan men förvaltning behöver förbättras. (Tidigare gult ljus).
- Torsk (Gadus morhua): Odlad i öppna kassar, Norge. Låg habitatpåverkan men risk för rymningar och sjukdomsspridning. (Utvärdering av ny produktionsmetod).
- Vit tonfisk/albacore (Thunnus alalunga): Lin/spöfiske, Norra Stilla havet. Ineffektiv förvaltning och bifångstproblematik. (Tidigare grönt ljus).
- Anchoveta (Engraulis ringens): Ringnot, Chile. Något förbättrad beståndsstatus men risk för negativ nedgång återigen vid högt fisketryck. (Tidigare rött ljus).
- Sej (Pollachius virens): Trål/bottentrål, Barents hav. Förbättrad beståndsstatus men fortsatt negativ påverkan på bottenhabitat och ETP-arter. (Tidigare rött ljus).
- Tunga (Solea solea): Nät/garn, Biscayabukten. Minskande lekbestånd och negativ påverkan på ETP-arter. (Tidigare gult ljus).
- Liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides): Långrev, trål, Nordatlanten. Minskad biomassa och negativa effekter på ekosystemet. (Tidigare gult ljus).
- Ansjovis (Engraulis encrasicolus). Ringnot. Portugals farvatten. Minskad biomassa. Överfiske pågår. Förekomst av utkast och bifångst av marina däggdjur. Ineffektiv förvaltning.
