All makrill (Scomber scombrus) och norsk vårlekande sill (Clupea harengus) har flyttats till rött ljus i WWF:s Fiskguide, vilket innebär att konsumenter uppmanas att helt avstå från att köpa dessa fiskarter. Beslutet grundar sig på flera års överfiske, då berörda kustländer inte kunnat enas om hållbara kvoter. Enligt Inger Melander, havs- och fiskeexpert på WWF, är fisket inte längre hållbart och dessa arter är nu lika överexploaterade som torsken och strömmingen i Östersjön.
Makrillen har tidigare varit ett godkänt alternativ men bedöms nu som ohållbart fiskad i hela Nordostatlanten, oavsett metod. Fångsterna har överskridit vetenskapliga råd med i snitt 41 procent årligen sedan 2010. Den norska vårlekande sillen, som är den mest konsumerade sillen i Sverige, har överskridit de vetenskapliga råden sedan 2013 och får nu också rött ljus. Denna sill används nästan uteslutande till inläggningar och matjessill.
Som alternativ rekommenderar WWF taggmakrill (Trachurus trachurus) samt sill från vatten runt Island och nordvästra Atlanten utanför Kanada, som får grönt ljus i guiden. WWF påminner om att fisk har en viktig roll i havens ekosystem och att fisket måste ske på ett hållbart sätt. Uppdateringen i Fiskguiden skedde i april och är en av flera som sker varje år.
– Vi måste tänka på att fisk inte bara är mat, utan har en nyckelroll i haven. Under ytan hittar vi ett invecklat nätverk där varje art och livsmiljö har sin unika roll och funktion som tillsammans bevarar balansen. Vi äger inte fiskarna i haven, men kan däremot nyttja dem. Men då måste vi göra det på ett ansvarsfullt, respektfullt och hållbart sätt, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.
Fiskguiden 2024
Fiskarnas färg enligt WWF:s Fiskguide
- Lax (Salmo salar): Odlad i slutna landbaserade system (RAS), Norge. Kontrollerad odling med relativt låg miljöpåverkan och effektiv förvaltning. (Utvärdering av ny produktionsmetod).
- Alaska pollock (Theragra chalcogramma): Trål/bottentrål, Berings hav. Förbättrad beståndsstatus och måttligt koldioxidavtryck. (Tidigare gult ljus).
- Sej (Pollachius virens): Pelagisk trål, Färöarna. Förbättrad beståndsstatus och låg habitatpåverkan. (Tidigare gult ljus).
- Kolja (Melanogrammus aeglefinus): Långrev, Island och Nordatlanten. Förbättrat beståndsstatus och låg koldioxidpåverkan men viss risk för bifångst. (Tidigare gult ljus).
- Siklöja (Coregonus albula): Trål/bottentrål, Bottenviken. Småskaligt fiske med begränsat uttag. Låg risk för bifångst. (Tidigare gult ljus).
- Tonggol tonfisk (Thunnus tonggol): Lin/spöfiske, Stilla havet. Låg påverkan på ekosystem och begränsad andel bifångst. (Tidigare gult ljus).
- Vit tonfisk/albacore (Thunnus alalunga): Lin/spöfiske, Södra Stilla havet. Låg ekosystempåverkan men förvaltning behöver förbättras. (Tidigare gult ljus).
- Torsk (Gadus morhua): Odlad i öppna kassar, Norge. Låg habitatpåverkan men risk för rymningar och sjukdomsspridning. (Utvärdering av ny produktionsmetod).
- Vit tonfisk/albacore (Thunnus alalunga): Lin/spöfiske, Norra Stilla havet. Ineffektiv förvaltning och bifångstproblematik. (Tidigare grönt ljus).
- Anchoveta (Engraulis ringens): Ringnot, Chile. Något förbättrad beståndsstatus men risk för negativ nedgång återigen vid högt fisketryck. (Tidigare rött ljus).
- Sej (Pollachius virens): Trål/bottentrål, Barents hav. Förbättrad beståndsstatus men fortsatt negativ påverkan på bottenhabitat och ETP-arter. (Tidigare rött ljus).
- Tunga (Solea solea): Nät/garn, Biscayabukten. Minskande lekbestånd och negativ påverkan på ETP-arter. (Tidigare gult ljus).
- Liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides): Långrev, trål, Nordatlanten. Minskad biomassa och negativa effekter på ekosystemet. (Tidigare gult ljus).
- Ansjovis (Engraulis encrasicolus). Ringnot. Portugals farvatten. Minskad biomassa. Överfiske pågår. Förekomst av utkast och bifångst av marina däggdjur. Ineffektiv förvaltning.