Så blir budgeten för klimatet

Den 21 september presenterar regeringen budgetpropositionen för år 2016. Decemberöverenskommelsen innebär att detta, till skillnad från förra försöket, är en budget som kommer att gå igenom och därmed är det första tillfället för regeringen att på allvar vissa vad man vill. Det är också denna budget som avgör i vad mån Sverige tar klimatledarskap i de avgörande globala klimatförhandlingarna i Paris.

Budgeten är ännu inte färdigförhandlad, och detaljer kan ändras i riksdagens utskott efter att regeringen lagt sitt förslag, men det går redan nu att förutse en hel del.

• Det blir skattehöjningar på bensin och diesel, med 48 respektive 53 öre per liter. Eftersom bensinen för mindre än ett år sedan kostade 16 kronor litern och nu kostar 13, slår inte skattehöjningen särskilt hårt mot landsbygden men betyder inte heller särskilt mycket för att påskynda omställningen till fossilbränsleoberoende. Menar man allvar med det målet bör man ta i mer.
• Räkna med större järnvägssatsningar, inte minst för underhåll – ingen regering med självbevarelsedrift kan undvika det efter sommarens skräckreportage. I budgetprognosen finns också åtskilliga miljarder för en påskyndad satsning på Norrbotniabanan, som både SJ och Green Cargo säger är långt ifrån deras topprioriteringar. Höghastighetståg i Sydsverige ligger i nuläget hos förhandlingsmannen och kommer att omnämnas men utan tydliga kostnader.
• Vänta er mer pengar för lokalt arbete. Det lokala Klimatinvesteringsstödet skalas upp till 600 miljoner kronor, stadsmiljöavtal skalas upp för att totalt till år 2018 nå två miljarder kronor, och en särskild satsning för energieffektivisering av miljonprogrammet kommer säkert – den föll i förra budgeten.
• Hoppas på besked om bilarna. Den som väljer förmånsbil gör det i regel på tre år, men dagens regler gäller bara till och med år 2016, alltså knappt första halvlek. Frågan är viktig eftersom två tredjedelar av bilförsäljningen är förmånsbilar och trafiken står för en tredjedel av Sveriges totala klimatpåverkan. Det vore välkommet om regeringen förlängde nuvarande regler i väntan på en mer rejäl översyn, som bör ske i samband med att bonus-malus-beskattning införs 2017. Därtill bör regeringen våga differentiera supermiljöbilarna, så att rena elbilar får större stimulans än laddhybriderna – på så vis kan budgetanslaget räcka för alla som söker även 2016.
• Räkna inte med skarpa klimatmål. Näringslivet efterfrågar en tydlig lag som slår fast att Sverige år 2030 SKA nå en fossilbränsleoberoende fordonsflotta, och konkreta klimatmål för 2030 och 2050. Regeringen hänvisar till miljömålsberedningens pågående arbete, trots att dessa mål i grunden är politiska, och trots att tuffa mål skulle kunna ge Sverige ledartröjan inför Paris.
• Hoppas slippa en höjning av skatten på förnybara drivmedel. Finansdepartementet har aviserat en höjd beskattning av biodiesel som blir 56 öre dyrare per liter, och E85 som blir hela 1,18 kronor dyrare per liter, därtill redan i december, alltså före skattehöjningen på fossila drivmedel. Grunden är att EU hittills inte accepterat att vi har låga eller inga skatter på förnybara drivmedel som en bärande del av vår klimatpolitik. Här måste regeringen stå på sig, så att inte förnybart blir dyrare än fossilt – det ska löna sig att göra rätt.
• Det blir ingen skatteväxling. De rödgröna höjer visserligen skatten på fossila drivmedel, men den extra höjningen går till ökade försvarsanslag och infrastruktursatsningar, inte till att sänka kostnaderna för arbete, som regeringen tvärtom höjt för unga och för äldre. Därmed är grön skatteväxling fortsatt det som alla pratar väl om men ingen genomför i praktiken.

Summa: Det blir inget klimatledarskap. Om regeringen inte överraskar i positiv riktning, så finns det i budgeten en del glädjeämnen men långt ifrån tillräckligt för att ge Sverige en tydlig ledarposition i klimatarbetet.

Mattias Goldmann, vd, tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet

Vill du kommentera?

Ta i såfall kontakt med redaktionen på debatt@miljo-utveckling.se