
Den biologiska mångfalden är grunden till allt liv på vår planet. Den stöder vår ekonomi och vårt välbefinnande, vi är beroende av den för vår försörjning av mat, rent vatten, ren luft, material och läkemedel. Den skyddar oss från extrema väderhändelser, som översvämningar och den bidrar till att bekämpa klimatförändringen. När ekonomer sätter en siffra på något så enkelt och naturligt som att insekter pollinerar våra grödor, uppmäts dess värde till 15 miljarder euro per år bara i EU. Ett av sex arbetstillfällen inom EU beror till viss del på naturen och den biologiska mångfalden.
I ett nyligen genomfört offentligt samråd, där mer än en halv miljon EU-medborgare delade sina synpunkter, framkom att 70 procent av svenskarna är överens om att den potentiella utrotningen av djur och växtliv, naturliga habitat och ekosystem är ett stort problem i Europa, vilket är fler än i något annat EU-land. Sverige är även ett av tre medlemsländer i EU där majoriteten av befolkningen, 53 procent, säger att de känner sig informerade om den minskade biologiska mångfalden. EU-kommissionen vet hur viktig naturen är för medborgarna och arbetar med att se över EU:s naturvårdslagstiftning för att bedöma hur den når upp till målsättningarna.
Framsteg har gjorts genom EU:s strategi för biologisk mångfald, men EU:s medlemsländer behöver satsa mer på att genomföra strategin för att hejda förlusten och utrotningen fram till 2020. Minst tre fjärdedelar av EU:s invånare anser att det finns allvarliga hot mot djur, växter och ekosystem på nationell nivå och mer än hälften tror att de personligen kommer att påverkas av biologisk mångfald som försvinner.
Kostnaderna för EU beräknas uppgå till 50 miljarder euro varje år fram till 2020 om man inte lyckas förhindra förlusten av den biologiska mångfalden och de tjänster som nu utförs av ekosystemet självt. Idag pressar vi resurserna i skogar, hav, floder, sjöar och mark så hårt att 30 procent av arterna som skyddas av EU:s naturvårdslagstiftning är hotade, enligt en ny rapport. 26 procent av arterna är hotade på grund av vår användning av bekämpningsmedel och gödningsmedel. I hela EU är 23 procent av arterna hotade, av dessa utgörs 43 procent av sötvattenfiskar, såsom lax och gädda, vilket gör denna grupp till en av de mest utrotningshotade.
Hoten mot dessa livsviktiga resurser är verkliga. EU:s medborgare är medvetna om att de förändringar i ekosystemen som skapats av människor, och bidragit till utrotning av arter, har varit snabbare de senaste åren än någonsin i mänsklighetens historia. Ser vi tillbaka på de senaste 60 åren menar forskare att majoriteten av de tjänster som naturen själv bidrar med antingen är på stadig nedgång, eller i bästa fall visar upp en motstridig bild.
Dessa hot är inga nyheter. Redan 2011 antog EU-kommissionen en strategi för biologisk mångfald fram till år 2020, ett mål som godkänts av EU:s stats- och regeringschefer: att stoppa förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster som kan återställa ekosystem och med hjälp av EU bidra till att sätta stopp för den globala förlusten av biologisk mångfald. Denna strategi har just granskats och resultaten understryker än en gång det akuta behovet av att skydda vår natur. Inte bara för dess egenvärde, utan för vårt välbefinnande, och för ekonomisk utveckling och sysselsättning.
Samtidigt finns det mycket vi fortfarande kan göra. Att utse skyddsområden och se till att de fungerar i praktiken kan ha stora effekter. I områden med starkt skydd i Europas hav återhämtar sig arter, något som även gäller i de områden där man odlar fisk. Vinsterna av det marina Natura 2000-nätverket uppgår redan till 1,5 miljarder euro per år, och den siffran ser ut att dubbleras: nästan sex procent av Europas hav har utsetts till skyddade havsområden, och EU arbetar för att 10 procent ska komma att täckas av Natura 2000 senast år 2020.
Det är dags för en mer effektiv global förvaltning av världshaven. 94 procent av svenskarna är överens om att förlusten av biologisk mångfald måste stoppas då vi har ett ansvar att ta hand om naturen. Många av de politiska ramarna som behövs finns redan, EU har en modern gemensam fiskeripolitik som sätter hållbarhet först. Men ramverken som satts upp behöver även genomföras: det är upp till jordbrukarna och EU:s medlemsländer att se till att dessa åtgärder uppmärksammas och att förbättra situationen även i praktiken.
Fönstret för att stoppa förlusten av biologisk mångfald är fortfarande öppet. Bättre genomförande av gällande lagstiftning, och en mer ambitiös och djärvare tillsyn kommer att hålla detta fönster fortsatt öppet. Det är upp till oss att skydda naturen: låt oss ta tillfället i akt – medan vi fortfarande kan.
Karmenu Vella, EU-kommissionär för miljö, havs och fiskefrågor