En ny studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Uppsala universitet visar att EU:s gröna omställning kan kräva mellan 15 och 60 procent av världens tillgångar av kritiska metaller. Enligt forskarna riskerar detta att leda till överkonsumtion och en orättvis fördelning av resurser globalt.
Studien, genomförd inom forskningsprogrammet Fairtrans, har jämfört EU:s uppskattade metallbehov med globala reserver och produktionskapacitet. Enligt resultaten kommer EU år 2030 att använda mer än 80 procent av världens litiumproduktion och 25–30 procent av den globala produktionen av kobolt och dysprosium. För flera andra metaller, som zink och nickel, ligger EU:s anspråk på 25–35 procent av de kända reserverna.
Forskaren Mikael Malmaeus vid IVL varnar för att EU:s strategi kan undergräva en rättvis global omställning. Erik Lindblom, specialist vid IVL, påpekar att andra länder kan få svårare att investera i fossilfria energisystem om EU dominerar tillgången till dessa metaller.
Forskarna lyfter teknikinnovation, ökad återvinning och snabbare etablering av nya gruvor som möjliga lösningar. Eva Alfredsson vid Uppsala universitet betonar dock att en verkligt hållbar omställning kräver radikalt minskad energiefterfrågan och mer resurseffektiva lösningar.