IPBES: Förändringar på systemnivå krävs för att rädda naturen och människan

Den första rapporten, som kallas nexusrapporten, tar fasta på kopplingarna mellan biologisk mångfald, vatten, mat, hälsa och klimatförändringar. I den konstaterar IPBES att vi tydligare behöver se dessa kopplingar, och engagera hela samhället för att vända den negativa utvecklingen.

Den andra rapporten handlar om hur vi vänder utvecklingen. Lösningen är enligt IPBES omfattande och behöver ske snabbt. För att lyckas menar panelen att alla samhällsaktörer behöver agera, med en reformering av ekonomiska strukturer och ett ändrat synsätt på naturen och hur vi integrerar med den. I rapporten sammanfattar IPBES fem strategier för att främja omställningen.

Omedelbara åtgärder kan, enligt IPBES, låsa upp massiva affärs- och innovationsmöjligheter genom naturpositiv ekonomi och andra hållbara ekonomiska tillvägagångssätt. Det skulle då kunna generera 100 000 miljoner kronor, och 395 miljoner jobb till 2030. Kostnaden för att skjuta upp åtgärder uppskattas vara dubbelt så hög som att agera nu.

Enligt Karen O’Brien, professor i Norge och USA och har varit med i arbetet med rapporterna, säger att en transformativ förändring till en rättvis och hållbar värld är brådskande, då fönstret för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald håller på att stänga.

– Transformativ förändring är också nödvändig eftersom de flesta tidigare och nuvarande tillvägagångssätt för bevarande, som syftar till att reformera snarare än att transformera system, har misslyckats med att hejda eller vända nedgången i naturen runt om i världen, vilket har allvarliga återverkningar på den globala ekonomin och mänskligt välbefinnande, säger hon i ett uttalande.

Rapporterna har utarbetats av hundratals experter under över tre år. Syftet är att bidra till att uppnå målen i det globala ramverket för biologisk mångfald, Kunming-Montreal-avtalet, Parisavtalet och FN:s hållbarhetsmål.