Inga produkter i varukorgen.
Goda argument viktiga men Pengar har betydelse
Även utan att pumpa in stora resurser går det att påverka EUs lagstiftning om man agerar klokt. Men när resurserna skiljer för mycket märks de med tjockast plånbok tydligast. Ett exempel är fallet Reach.
Över 5 000 personer står på parlamentets lista över registrerade lobbyister. Totalt räknar man med att ungefär dubbelt så många regelbundet besöker parlamentet. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Vem som ska höras är en ständig kamp om uppmärksamhet.
Även om perspektiven och åsikterna är många kan kan ofta se en tydlig skiljelinje mellan miljörörelsen och industrins intressen när det gäller EU och miljö. Men det är inte bara åsikterna som skiljer utan även de ekonomiska resurserna.
Svenska Naturskyddsföreningen arbetar aktivt med miljöfrågor på EU- nivå, men budgeten är begränsad. De har exempelvis ingen egen representant i Bryssel och har valt att prioritera kemikalier, jordbruk, transport- och energifrågorna i sitt EU-arbete.
– Om man inte sållar blir drunkningsrisken stor, konstaterar Mona Blomdin Persson på SNF.
Granskar Sveriges hållning
SNF ser som sin huvuduppgift att se till att Sverige har en bra hållning när det gäller miljöfrågor. Det gör de genom att lägga sina resurser på de svenska parlamentarikerna och framförallt på den svenska regeringen.
På nationellt plan följer de agendan inför rådsmöten och lämnar synpunkter på de frågor som är uppe på agendan. Det fungerar hyfsat bra för att sätta blåslampa på frågor som regeringen bör lyfta fram, menar Mona Blomdin Persson, även om tidsperspektivet är ett problem. Dagordningen och regeringens ståndpunkter kommer ofta sent och det gör det svårt att påverka regeringens positioner i tid.
På plats i Bryssel arbetar SNF tillsammans med European Environmental Bureau, EEB, där sammanlagt 140 europeiska miljöorganisationer är medlemmar. EEB finns på platsför att bevaka den politiska beslutsprocessen, analysera kommissionens förslag och kommentera dessa.
– EEB är väldigt viktiga för vårt arbete, poängterar Mona Blomdin Persson.
Resurser ett problem
Miljörörelsens största problem är dock resurserna. Det är svårt hinna allt, man måste prioritera hårt och det är klart att det märks att ”andra sidan” är starkare resursmässigt. När det gäller exempelvis EUs nya kemikalielagstiftning Reach har kemiindustrin lagt gigantiska summor på att försvaga lagstiftningen ur miljö- och hälsosynpunkt. Jämförelsevis är miljörörelsens resurser en droppe i havet.
Inger Schörling, miljöpartist och tidigare europaparlamentariker och rapportör för vitboken om Reach är en av de som sett lobbykampanjen mot kemikalielagstiftningen.
– Det lätt att tro att konsument och miljösidan är lika stark som industrisidan, de har ofta mycket duktiga medarbetare som arbetar väldigt effektivt, men när det blir en massiv lobbying på många olika spelfält som i fallet Reach, märker man att resurserna skiljer sig åt, säger hon.
Däremot kan även resurssvaga organisationer få stort inflytande i EU, menar Inger Schörling. Att påverka EUs politik handlar inte främst om hur stor man är, utan om att komma med goda argument och vid rätt tidpunkt.
– Som politiker tar man in synpunkter och plockar upp förslag som verkar sunda och bra och försöker balansera den information man får. Har man starka och väl underbyggda argument lyssnar politikerna, men det är viktigt att känna till tidtabellen för beslutsprocessen för att lyckas med en effektiv lobbying.
