Gas frantidens bränsle

Gas verkar vara framtidens melodi. I Värnamo satsas stora summor på att få fram syntetisk gas ur biomassa, en råvara för bland annat dieselersättningar. Samtidigt testar E.ON låginblandning av vätgas i naturgasdrivna stadsbussar.

Vätgas i kombination med bränsleceller har länge varit den dominerande framtidsvisionen för hållbara bränslen, främst på grund av att förbränningen är så ren. Men fortfarande finns det bara några hundra prototypbilar i världen. Det beror delvis på att vätgasproduktion är mycket energikrävande, men också på att priset på bränslecellsfordon är högt. Även distribution och lagring är problematiskt eftersom gasens låga energiinnehåll leder till stora gasbehållare med högt tryck.

Minskade utsläpp

Men låginblandning av vätgas kan vara ett steg på vägen. I Sverige har E.ON påbörjat en satsning på blandbränslet Hythane med ett tankställe i Malmö. Hythane består av åtta procent vätgas, resten är naturgas. Enligt studier från Lunds tekniska högskola minskar utsläppen av framför allt kolväten markant redan vid fem procents vätgasinblandning. På E.ON räknar man med att Hythane-drift minskar utsläppen med mellan 10 och 20 procent. Eftersom tillverkningen av vätgas sker med el från vindkraft så är den emissionsfri.

Testat på personbilar

I dagsläget kör två av Skånetrafikens bussar på bränslet i ett första försöksprojekt. Projektets erfarenheter visar att vätgasinblandningen ger fem till sju procent högre verkningsgrad. Det behövs inte heller göras några justeringar vad gäller fordonen.

– Vi har också testat på vissa personbilar i företaget och det har fungerat utan problem, berättar Staffan Ivarsson på E.ON.

Även 25 procents inblandning har testats på bussarna, men då krävs det att man gör vissa ändringar i motorns styrsystem.

Måste godkännas

Det kommer dock att dröja innan Malmös bilister kan börja tanka Hythane i stor skala. För det första måste biltillverkarna godkänna bränslet. Just nu pågår diskussioner med Volvo och ytterligare tester kommer att krävas för att de ska tillåta drift på Hythane i sina gasbilar. Tillverkningen måste också skalas upp, vilket blir dyrt om man ska använda vindkraft.

– Det kommer att ta 10-20 år innan det blir storskaligt, men vi har redan i dag infrastruktur för att stegvis introducera vätgas i den vanliga fordonsgasen, menar Staffan Ivarsson.

Gas för diesel

Syntetisk gas är ett annat framtidsalternativ. Den tillverkas genom förgasning av biomassa och kan förädlas till flera alternativa fordonsbränslen, till exempel dieselersättningarna dimetyleter, DME, och syntetisk diesel. Just nu pågår en satsning för att få fram storskalig produktion av syntetgas i en anläggning i Värnamo. Satsningen ingår i EU-projektet Chrisgas, som fått 100 miljoner kronor för forskning och för att bygga en pilotanläggning. Från Sverige medverkar bland andra Växjö universitet och Kungliga tekniska högskolan i projektet och Energimyndigheten har gått in med ett stöd på 75 miljoner kronor.

Flexibel tillverkning

Kärnan i projektet är en produktionsanläggning för el som Sydkraft drev fram till 1999. För några år sedan övertogs ägandet av energibolagen i Växjö och Värnamo och den ska nu byggas om för drivmedelstillverkning.

Den största fördelen med förgasning som metod är att både råvaran och slutprodukten är så flexibel. Syntetgas kan tillverkas av restprodukter från jordbruk, pappersmassetillverkning och skogsbruk. Förädlingen har också stor spännvidd, förutom dieselersättningar kan gasen även användas som råvara till etanol och vätgasrik syntetgas.

DME intressant

Någon konkret inriktning för förädlingen finns inte ännu, men biobaserad DME är ett av de alternativ som diskuteras. Gasen DME tillverkas i dag av naturgas och används till exempel som drivmedel i sprayflaskor. Men den kan även fungera som bränsle i dieselbilar med anpassade bränslesystem.

– DME är väldigt intressant eftersom den är så pass energieffektiv och ger väldigt låga emissioner, säger Ann Segerborg-Fick på Energimyndigheten, som tror på bränslet som ett alternativt drivmedel för lokala transporter, till exempel bussar.

Pilotanläggningen i Värnamo beräknas kunna vara igång i början av 2007.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste