Dåliga förpackningar ökar matspillet

Forskare vid Karlstads universitet har granskat vilka livsmedel hushållen slänger. Och varför maten åker i soporna. En av de stora bovarna visade sig vara dåliga förpackningar.

– Vi har sett att ungefär en fjärdedel av alla livsmedel som slängs består av frukt och grönsaker. Här kan det finnas ett samband mellan förstörda råvaror och bristande förpackningar. Det ger mer matspill, vilket är ett onödigt resursslöseri och påverkar miljön, säger Helén Williams, en av forskarna bakom studien.

Av de livsmedel som kastas beror tio procent på att förpackningarna är för stora eller svåra att tömma. Tio procent beror på att bäst-före-datum passerats. Resten slängs för att det blivit dåligt eller för att man har lagat för mycket mat.

Av livsmedlen som slängs är 25 procent tillagad mat, 25 procent frukt och grönsaker och nästan 25 procent mejeriprodukter. I kategorin förpackning som är svår att tömma nämns yoghurtförpackning med skruvlock oftast. Samtidigt nämns den äldre ”tegelstensförpackningen” som en förpackning man gillar för att den är lätt att tömma och lätt att återvinna.

60 familjer deltog i studien ledd av forskare från Karlstads universitet. Under en veckas tid fick familjerna väga allt matavfall och föra dagbok över vad de slängde och varför. Familjerna slängde i genomsnitt 1,7 kilo livsmedel per hushåll och vecka. Det är lite mindre än hälften av vad andra studier har visat.

– Det beror kanske dels på att många av familjerna är miljömedvetna. 30 av de deltagande familjerna hade tidigare fått miljöutbildning via Karlstad kommuns projekt Miljövardag. Dels kan det finnas brister i vår faktainsamlingsmetod. Familjerna kan ha glömt att redovisa någon del och så kanske man undviker att rensa kylen just under testveckan, säger Helén Williams.