Nytt verktyg synliggör skillnader i EU:s politik
Dagens M&U 11 april 2025
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Ett nytt digitalt verktyg ska ge ökad insyn i hur EU:s klimat- och miljölagar genomförs i medlemsländerna. EU Green Policy Tracker är utvecklat av Stockholm Environment Institute, SEI i samarbete med IDDRI, Ecologic Institute och E3G.
Syftet är att kartlägga flaskhalsar, lyfta fram goda exempel och synliggöra skillnader i hur klimatlagstiftning omsätts i nationell politik – från beslut i Bryssel till konkret handling på hemmaplan.
– Implementeringen är ofta ett svart hål, men det är där det avgörs hur effektiv politiken blir, säger Mikael Allan Mikaelsson, policyexpert vid SEI, till Dagens M&U.
Verktyget kan också hjälpa företag att förstå varför hållbarhetsregler som CSRD och CSDDD ser olika ut i praktiken beroende på land. Samtidigt ska det främja erfarenhetsutbyte mellan länder och ge EU-kommissionen ett bättre beslutsunderlag.
Läs intervjun med Mikael Allan Mikaelsson
Farliga kemikalier hittade i vårlökar
Miljöskadliga och i vissa fall förbjudna bekämpningsmedel har hittats i vanliga vårlökar som tulpan, krokus och påsklilja. Det visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen, där 30 lökar analyserats – både konventionellt och ekologiskt odlade, inköpta i svenska butiker.
Resultatet visar att 19 av 21 konventionellt odlade lökar innehöll minst ett bekämpningsmedel. I åtta fall rörde det sig om ämnen som är förbjudna inom EU. PFAS upptäcktes i nio prover, och i 13 fall förekom ämnen misstänkta för att vara cancerframkallande eller reproduktionsstörande.
Alla sju testade tulpanlökar innehöll bekämpningsrester. Bland de ekologiska lökarna var endast en positiv. Även blommande vårlökar i kruka undersöktes – där hittades rester i två av 20 prover, vilket enligt rapportförfattarna tyder på att de farliga ämnena främst används under odlingsfasen.
Läs ”Bekämpningsmedel på vårlökar”
Snart kan AI-datacenter dra mer el än tung industri
AI-datacenter väntas fyrdubbla sin globala elanvändning till 2030. Det framgår av en ny rapport från Internationella energiorganet, IEA. I USA kan elförbrukningen inom kort överstiga hela den tunga industrins – och globalt kan behovet motsvara Japans totala elanvändning. Enbart hälften väntas komma från förnybara källor.
IEA tonar samtidigt ner klimatrisken. Organisationen lyfter att AI-teknik också kan bidra till energieffektiviseringar och stödja klimatomställningen. Kritiker menar dock att hoten underskattas.
Rapporten pekar på risker som ökad kolkraftsanvändning och hög vattenförbrukning i torra regioner. Samtidigt betonas behovet av politisk styrning för att undvika att AI-boomen förvärrar trycket på redan ansträngda energisystem.
IFRS och TNFD samordnar hållbarhetsrapportering
Hållbarhetsrapporteringen får tydligare riktning när IFRS Foundation och Taskforce on Nature-related Financial Disclosures, TNFD, nu inleder ett formellt samarbete. Målet är att integrera naturrelaterade upplysningar i de standarder som tas fram av International Sustainability Standards Board, ISSB.
ISSB har redan etablerat globala standarder genom IFRS S1 och S2, där S2 fokuserar på klimatrisker och bygger vidare på TCFD. Genom det nya samarbetet vägs även TNFD:s rekommendationer in i ISSB:s arbete med biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Avtalet innebär att ISSB och TNFD delar forskning, metodik och expertis – med målet att minska fragmentering och skapa en mer sammanhållen global rapporteringsram. Det påverkar även vidareutvecklingen av SASB-standarderna, som många företag använder i sin ESG-rapportering.
USA hoppar av förhandlingar om koldioxidskatt för sjöfarten
Förhandlingarna inom Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, om nya globala klimatregler har fått ett bakslag. USA har lämnat samtalen i protest mot ett förslag om koldioxidskatt för sjöfartssektorn.
Mötet, som hålls i London under IMO:s kommitté för marint miljöskydd, syftar till att ta fram en strategi för nettonollutsläpp till 2050. På agendan finns bland annat en global koldioxidavgift, skärpta utsläppsregler och en Net-Zero-fond för att stötta renare bränslen i utvecklingsländer.
USA motsätter sig framför allt införandet av koldioxidskatt och varnar för vedergällningsåtgärder om styrmedlet riktas mot amerikanska fartyg. Eftersom IMO:s beslut fattas med konsensus riskerar USA:s avhopp att blockera möjligheten till ett globalt koldioxidpris för sjöfarten.
EU skärper kraven på plastpellets – ska stoppa mikroplast i miljön
EU har nått en preliminär överenskommelse om nya regler för att minska utsläppen av mikroplast, med särskilt fokus på plastpellets som används vid tillverkning av plastprodukter. Enligt uppskattningar motsvarar dagens utsläpp en förlust på 7 300 lastbilslaster pellets per år inom unionen.
Det nya regelverket ställer krav på riskhanteringsplaner och förebyggande åtgärder för företag som hanterar plastpellets. Större aktörer som hanterar mer än 1 500 ton per år måste låta sin hantering certifieras av en oberoende part. Mindre företag får enklare krav, exempelvis engångscertifiering eller egendeklaration.
Syftet är att förhindra att plastpellets hamnar i naturen – ett växande miljöproblem som påverkar både ekosystem och hälsa.