CSRD-bibeln: 101 tips som förenklar arbetet

Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, är ett EU-direktiv som ska standardisera och skärpa kraven på företags hållbarhetsrapportering inom hela unionen – Sverige inkluderat. Syftet är att öka transparensen och göra det lättare att jämföra företags klimat- och hållbarhetsarbete.

För att lotsa svenska bolag genom det omfattande regelverket har Miljö & Utveckling samlat några av landets mest erfarna experter på området. Deras uppdrag: att ta fram konkreta råd för hur företag kan arbeta strukturerat och framgångsrikt med CSRD.

Resultatet är en vägledning i praktisk form – 101 konkreta tips, från hur man bygger rätt team till hur hållbarhetsdata kan integreras i affärsstrategin.

Här finns råden som hjälper dig att undvika vanliga misstag – och samtidigt stärka både hållbarhetsinsatsen och företagets konkurrenskraft.

Maria Länje, senior hållbarhetskonsult på Tyréns:

1. Identifiera nuläge och skapa bred projektgrupp
För att få en klar bild av nuläget, börja med att ställa några frågor:
• Finns det redan ett hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning i dag?
• Vilken ambitionsnivå har ni idag och vilken ambitionsnivå vill ni ha de närmaste åren?
• Finns det något ledningssystem och/eller styrning av hållbarhetsfrågor?
• Finns resurser och roller med mandat för hållbarhetsbeslut?
• Är representanter från ledningsgruppen delaktiga?

Var ärliga med var ni står och utveckla arbetet utifrån det. Inkludera personer från olika avdelningar med olika roller i projektgruppen, till exempel ekonomichef, controller, HR-chef, HR-samordnare, inköpschef och miljöansvarig. Det lägger grunden för en bred förankring från början. Dessa personer kan också fortsätta vara involverade, till exempel i arbete med att sätta mål och rapportera data.

2. Förankra syftet
Upprepa och tydliggör syftet med CSRD-arbetet regelbundet för att skapa förståelse och engagemang. Håll regelbundna informationsmöten och workshops och låt det ta tid att landa. Var inte rädd för att förklara samma saker flera gånger och beskriva arbetsmetoderna. Informera också projektgruppen om att det är ett resurskrävande arbete, så att alla är medvetna om att det krävs tid för en bra implementering. Tyréns erfarenhet är att det är en fördel att lyfta både syfte och metoder flera gånger, eftersom CSRD-lagstiftningen och ESRS-standarderna ofta upplevs som svåra och komplexa.

3. Definiera affärsnyttan och skapa förståelse för värdet
Identifiera hur CSRD-arbetet och olika hållbarhetsinitiativ kan skapa värde för företaget, exempelvis ökad kundlojalitet eller ökade investeringar från finansiärer. Bryt ner affärsnyttan i konkreta mål och använd det som incitament för hållbarhetsredovisningen. Se hållbarhetsredovisningen som lika viktig som den finansiella redovisningen. Försök hitta motivation i att det inte enbart handlar om att uppfylla lagkrav. Hur detaljrik redovisningen än blir utifrån lagkrav, ska den ge en tydlig bild av vad som behöver åtgärdas och prioriteras i hållbarhetsarbetet samt vilka risker och möjligheter som finns.

4. Koppla CSRD till annan verksamhetsstyrning
Integrera CSRD-arbetet med befintliga styrsystem och rutiner för att skapa en sammanhängande och effektiv process. Utnyttja befintligt ledningssystem, exempelvis ISO-ledningssystem, för riskbedömningar, miljöaspektregister, arbetsmiljöaspektregister, intressentdialoger samt mål och uppföljning av data. CSRD:s struktur liknar i stor utsträckning ett klassiskt ledningssystem, vilket underlättar integrationen.

5.Se den dubbla väsentlighetsanalysen som grund för strategiskt hållbarhetsarbete
Använd den dubbla väsentlighetsanalysen som utgångspunkt för att bygga upp ett strategiskt hållbarhetsarbete. Genom analysen har ni identifierat era väsentliga frågor och därmed fått kunskap om vad som ska prioriteras. Ni har fått insikt om er värdekedja, påverkan samt strategiska risker och möjligheter. Den kunskapen kan exempelvis användas för att minimera miljörisker som kan påverka långsiktig lönsamhet. Tillsammans blir detta en god drivkraft för framtida hållbarhetsarbete.

6. Vidareutveckla strategi och sätt mål
Konkretisera hållbarhetsstrategin genom att sätta tydliga mål och delmål kopplade till de väsentliga frågorna. Exempelvis att minska koldioxidutsläpp med 20 procent inom fem år. Låt CSRD-arbetet vägleda arbetet med att minska negativ påverkan och finansiella risker. Försök också konkretisera mål för positiv påverkan på miljö och samhälle samt hitta finansiella möjligheter.

7. Löpande avstämningar med revisorerna

Ha regelbundna möten med revisorerna för att säkerställa att CSRD-arbetet följer aktuella krav och standarder. Stäm av framsteg i processen. Involvera dem tidigt i arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen för att få kunskap om hur de kommer att utvärdera analysen och vad de anser vara de viktigaste faktorerna i bedömningar och metodik.

8. Glöm inte taxonomin

Taxonomiarbetet kräver egna analyser och bör hanteras separat från CSRD, även om de rapporteras tillsammans. Skapa en separat arbetsgrupp för taxonomianalys. Var medveten om att även detta arbete kräver tid för informationssökning, framtagande av underlag och bedömningar.

Malin Lindfors Speace, grundare och vd på Ethos:

9. Gör en dubbel väsentlighetsanalys som är nära kopplad till affärsstrategin
Genomför en väsentlighetsanalys i enlighet med kraven i ESRS och vägledningen från EFRAG. Analysen utgör fundamentet för rapporteringsomfattningen och den strategiska hållbarhetsagendan. Den är ett verktyg för att bättre förstå beroenden längs värdekedjan, strukturera hållbarhetsarbetet och kommunicera det till marknaden. En väl genomförd analys ger värdefullt underlag till organisationen, kommunikationen, CSRD-rapporten och den övergripande strategiska planeringen.

10. Gör en hållbarhetsrapport som stärker hållbarhetspositionen
Hållbarhetsrapporteringen är ett centralt verktyg för att kommunicera hållbarhetsarbetet och resultaten till relevanta intressenter. Även bolag som potentiellt faller utanför det direkta tillämpningsområdet för Omnibusdirektivet har nytta av en väl genomarbetad hållbarhetsrapport. Den är grundläggande för att upprätthålla förtroende och legitimitet på marknaden. Använd rapporten strategiskt för att tydligt positionera bolaget inom hållbarhetsområdet. Rapporten är av avgörande betydelse för att bevara eller stärka närvaron i relevanta hållbarhetsindex.

11. Implementera en robust process för datainsamling och verifiering
Investera i lämpligt systemstöd för att ersätta ineffektiva lösningar, såsom Excel. Säkerställ förståelse för vilka data som krävs. Korrekt data är avgörande för att investerare och marknaden ska kunna bedöma påverkan. Vid potentiella företagsförvärv är tillförlitlig hållbarhetsdata central för due diligence-processen. Verifierbar data är också nödvändig för att underbygga hållbarhetspåståenden enligt kommande regler för ”green claims”.

12. Etablera en effektiv intern styrning av hållbarhetsrapporteringen och tydliggör styrelsens och ledningens roll
Inför en tydlig intern styrningsstruktur för hur och när hållbarhetsinformation rapporteras till styrelse och ledning, till exempel genom ett årshjul. Definiera ansvar för översyn av rapporteringen och fastställ tydliga krav på revisionsutskottets involvering, med utgångspunkt i vägledningen i Gov-1–5 i ESRS 2. Var förberedd på att kunna beskriva styrelsens och ledningens ansvar kopplat till hållbarhet och hur ofta de får information om detta.

13. Prioritera framtagandet av en strategisk transitionsplan
Utveckla en robust transitionsplan, särskilt inom det väsentliga området klimatförändringar, som tydligt visar hur bolaget planerar att minska sina utsläpp. En väl utformad plan är ett viktigt kommunikationsverktyg gentemot investerare och kunder, som i allt högre grad efterfrågar konkreta åtgärder för utsläppsminskning. Behovet förstärks ytterligare av implementeringen av EU ETS och CBAM.

Sandra Runsten, hållbarhetschef på Sweco:

14. Betrakta hållbarhetsrapporteringen som en del i företagets beredskaps- och resiliensarbete
I dag uppstår risker såväl utifrån ett förändrat klimat som ett förändrat geopolitiskt läge. Inkludera en analys av vilken roll företaget spelar ur en beredskaps- och försörjningssynpunkt i er risk- och möjlighetsanalys. Det ger ett bra underlag för att ta fram strategier för resiliens och att aktualisera hållbarhetsfrågor.

15. Den dubbla väsentlighetsanalysen går inte att överskatta
En väl utförd DMA blottlägger företagets viktigaste hållbarhetsfrågor utifrån ett påverkans-, risk- och möjlighetsperspektiv. Den ger därmed fokus och riktning i arbetet och ser till att det är affärsmässigt relevant. Dessutom främjar den transparensen för investerare och ger företag som gjort sin DMA ordentligt ett försprång i investeringsbeslut, jämfört med de där investerarna har svårare att urskilja risker och möjligheter.

16. Involvera brett
Samla en bred krets av medarbetare och intressenter i CSRD-arbetet. Denna mångfald av perspektiv kan skapa synergier och möjligheter som annars skulle ha förblivit ouppmärksammade, vilket stärker både hållbarhetsarbetet och den övergripande verksamheten. Exempelvis bör alla medarbetare få utbildning i företagets hållbarhetsarbete och hur de själva förväntas bidra.

17. Samla kompetenser som sällan samarbetar
De mest framgångsrika företagen i sitt arbete med CSRD förenar avdelningar och enheter som tidigare inte haft kontakt. Den dialogen leder ofta till nya rutiner och arbetssätt. Det har bidragit till bättre sammanknutna organisationer som samarbetar mer effektivt och integrerar hållbarhetsarbetet med det finansiella arbetet. Var därför särskilt uppmärksam på att engagera funktioner som sällan samarbetar i alla faser av arbetet.

18. Koppla samman intressentdialogen med det kontinuerliga förbättringsarbetet
Intressentdialogen bör vara något som ständigt pågår, snarare än något som sker en gång årligen i samband med hållbarhetsredovisningen. Skapa rutiner för hur de intressentdialoger som redan sker – frikopplat från hållbarhetsarbetet eller redovisningen – kan integreras och användas även här. Etablera även löpande dialoger med exempelvis intresseorganisationer och skapa rutiner för att dokumentera dessa dialoger på ett sätt som också kommer resten av verksamheten till nytta.

19. Plocka russinen ur kakan
Om ni är ett mindre bolag som inte omfattas kan ni i stället välja att genomföra relevanta analyser och samla in samt rapportera data som är relevant för er. Exempelvis är en dubbel väsentlighetsanalys klokt att genomföra, men redovisningen kan följa de mindre omfattande frivilliga rapporteringsstandarderna (VSME).

20. Vänta inte
Det kan verka lockande att göra mindre nu och öka takten senare. Men titta på vilken annan typ av transformation som helst: en förändringsprocess blir sällan enklare av att vänta. Företag som accelererar sitt hållbarhetsarbete nu kommer ha lättare att dra nytta av omställningen och låta den ge ringar på vattnet i affärsutvecklingen.

21. Börja lätt och öka på för varje år
Om EU beslutar att förändra vilka som omfattas av CSRD, uppstår möjlighet att fasa in och öka ambitionsnivån successivt. De som väljer att ”tjuvstarta” och höja ambitionen stegvis får konkurrensfördelar genom att kunna agera på möjligheter i ett tidigt skede. Dessutom blir arbetsbördan mindre än för dem som skjuter allt på framtiden.

22. Utvärdera löpande och förbättra
Implementera rutiner för kontinuerlig övervakning och utvärdering av hållbarhetsarbetet samt hur detta överförs i ett format som också underlättar rapporteringen. På så sätt kan ni identifiera områden som behöver justeras och förbättras över tid.

Christopher Larsson, senior hållbarhetsrådgivare på KPMG:

23. Förstå hur företaget påverkas av CSRD och ESRS
Börja med att analysera hur företaget omfattas av Årsredovisningslagen (CSRD), exempelvis om en hållbarhetsrapport behöver upprättas för en koncern eller om det finns möjlighet att använda dotterbolagsundantag genom att hänvisa upp till moderbolagets hållbarhetsrapport enligt ESRS för koncernen. Det är också viktigt att förstå hur företagets nuvarande rapportering skiljer sig mot kraven i ESRS där det finns flera mappningen av mellan ESRS och andra regelverks på EFRAGs hemsida.

24. Håll er uppdaterade om senaste förändringarna i hållbarhetsrapportering 
Det pågår ett stort arbete i EU med att förenkla den administrativa bördan av hållbarhetsrapportering där EU-kommissionen presenterade flera förslag som del i ett omnibus paket i februari 2025. Förslagen inkluderar uppskjutning av rapportering för CSRD våg 2 och våg 3 företag med två år vilket har godkänts av EU, ett mer omfattande förslag med bland annat nya tröskelvärden för företag som omfattas av CSRD och förslag på förenklingar av både för ESRS och EU Taxonomin. Det är viktigt att företag håller sig uppdaterade och förstår hur de påverkas av förslagen. Se vår senast undersökning för insikter om hur bolag har reagerat på omnibus.

25. Styrning och organisation är kritiskt för framgångsrik hållbarhetsrapportering
Hållbarhet är en styrelsefråga där styrelsen är övergripande ansvarig för hållbarhetsrapportering. Det är viktigt med en tydlig styrning och organisation från styrelsen till olika datainsamlare i företaget för att säkerställa att det finns ägarskap och ansvar att information är tillförlitlig. I styrelsen bör det även tydliggöras vad som är revisionsutskottets eller andra utskotts ansvar respektive styrelsens ansvar och hur detta har delegerats till företaget. Styrning är ett av ESMAs fokusområden avseende hållbarhetsrapportering.

26. Bestäm väsentliga hållbarhetsfrågor
Genomför en dubbel väsentlighetsanalys (DMA) för att identifiera och utvärdera företagets väsentliga inverkan, möjlighet och risker (IRO:er) samt koppla dessa till hållbarhetsfrågor. Det är viktigt att säkerställa att metodik följer ESRS och en stark rekommendation att följa EFRAGs vägledning för DMA och beakta vägledningen för företags värdekedja(or). Det finns flera publika verktyg som företag kan använda för omvärldsanalys vilket är ett viktigt steg både för att identifiera och utvärdera IRO:er, se exempelvis FARs sammanställning av källor. Intressentdialog är också ett effektivt verktyg för DMA processen om det görs på rätt sätt. Vi har noterat att direkta intervjuer och fokusgrupper visat sig mer användbara för att samla in feedback från intressenter än mer passiva metoder som exempelvis standardiserade enkäter.

27. Integrera hållbarhetsfrågor i affärsstrategi
Hållbarhetsfrågor behöver vara integrerade i företagets strategi för att säkerställa ett effektivt och värdeskapande hållbarhetsarbete. Det är också viktigt att företaget har förståelse för hur företagets affärsmodell leder till en viss inverkan, är associerad med finansiella risker från hållbarhetsfrågor, exempelvis fysiska- och omställningsrisker från klimatförändringar, eller kan skapa finansiella möjligheter.

28. Utnyttja den senaste tekniken
Effektivisera rapporteringsprocesser genom att använda teknik där exempelvis olika systemstöd kan stärka företagets kontrollmiljö. Det kan också hjälpa till att övervaka företagets hållbarhetsprestation samt öka samspelet mellan hållbarhetsinitiativ och strategi. Teknik är ett område som ständigt utvecklas där exempelvis AI kan användas för inspiration till texter eller vara till stöd i den digitala taggningen av rapporteringen.

29. Säkerställ att information är verifierbar och kvalitetssäkrad
Företaget och övergripande företagets styrelse är ansvarig för att informationen är tillförlitlig och korrekt. Utöver att ha en tydlig styrning på plats behöver företag säkerställa att informationen som inkluderas i hållbarhetsrapporten är kvalitetssäkrad och verifierbar. Detta inkluderar också att företaget säkerställer att det finns rätt kompetens och expertis i företaget för att upprätta och kontrollera information i hållbarhetsrapporten. Det är också viktigt att företaget har processer på plats för att säkerställa tillförlitligheten i information som inhämtas från externa tredjeparter. Detta är viktigt i förberedelsen för den översiktlig granskningen av hållbarhetsrapporten och också ett av ESMAs fokusområden.

30. Ta inspiration från publicerade hållbarhetsrapporter
Ta inspiration från publicerade hållbarhetsrapporter från räkenskapsåret 2024, vilket primärt inkluderar EU PIE bolag (bolag av allmänt intresse) med 500 anställda. Ett tips för att se om en hållbarhetsrapport är upprättad enligt ESRS är att skrolla ner till bestyrkanderapporten där det framgår. Det har även publicerats flera rapporter med insikter från hållbarhetsrapporter enligt ESRS och olika hemsidor som sammanställer publicerade rapporter, exempelvis Sustainability Reporting Navigator.

Cecilia Almér, hållbarhetsexpert på Stratsys:

31. Håll dig uppdaterad och involvera ledningen
Idag krävs en ständig omvärldsbevakning för att hänga med och här gäller det även att stötta ledningen och hålla dem uppdaterade på vad som händer. Vilka lagkrav gäller för oss nu och kommande? Vad säger våra intressenter? Involvera styrelse och ledning tidigt så att de kan fatta strategiska beslut, arbeta proaktivt och säkerställa att hållbarhet integreras i affärsmodellen.

32. Utnyttja rapporteringen som ett strategiskt verktyg
Hållbarhetsrapportering är inte bara en efterlevnadsfråga – det är ett verktyg för att identifiera risker, affärsmöjligheter och skapa långsiktigt värde. Genom att integrera hållbarhet i affärsstrategin kan företag stärka sin konkurrenskraft, attrahera investerare och driva innovation. 

33. Säkerställ tillförlitlig och spårbar data
För att fatta rätt beslut krävs korrekt och verifierbara data. Säkerställ att ni samlar in rätt information och att den kan granskas och spåras över tid. Transparens är avgörande, eftersom investerare, kunder och andra intressenter förväntar sig en tydlig och trovärdig redovisning av företagets påverkan och åtgärder. 

34. En gemensam plattform
Ett digitalt systemstöd förenklar insamling, analys och rapportering av hållbarhetsdata. Genom att använda en gemensam plattform kan det manuella arbetet minskas, datakvaliteten förbättras och processerna effektiviseras. Systemet bör vara anpassningsbart till olika regelverk och ramverk, möjliggöra automatiserad datainsamling och underlätta spårbarhet.

35. Synka hållbarhetsrapporteringen med andra regelverk
Många hållbarhetskrav överlappar, så förenkling och samordning behövs. Genom en helhetsbild över vilken data och information som samlas in för CSRD, CSDDD, EU taxonomin, CBAM och även EUDR och samordna processer minskas dubbelarbete och skapa en tydligare helhetsbild av er påverkan.

36. Genomför en gap-analys 
Identifiera vilken data ni har, vad som saknas och vad som bör prioriteras och vilka KPI:er som behöver rapporteras utifrån vad som är väsentligt. En tydlig gap-analys hjälper företaget att strukturera arbetet och prioritera de områden som kräver extra insatser.

37. Bygg strukturer och processer med integrerade system
Ett effektivt hållbarhetsarbete kräver samordning mellan flera avdelningar och en tydlig ansvarsfördelning. Genom att samla hållbarhetsdata i en gemensam plattform får fler funktioner tillgång till samma information. Strukturerade processer och tvärfunktionellt samarbete säkerställer att hållbarhetsrapporteringen blir systematisk, spårbar och långsiktigt hållbar.

38. Fokusera på förändring 
Det är inte rapporteringen i sig som är det viktiga, utan den förändring som drivs och som beskrivs i rapporteringen. Använd data och information för att identifiera förbättringsområden, minska risker, sätta mål och följa upp resultat. En genomtänkt strategi som bygger på verkliga åtgärder och förändringar stärker både affären och hållbarhetsarbetet, vilket skapar långsiktigt värde.

Maria Mårtensson, senior hållbarhetsrådgivare och CSRD-expert på WSP:

39. Omfattning
Det är stor skillnad mellan CSRD och tidigare regelverk NFRD. Börja i tid och förstå omfattningen av arbetet. Vissa delar kan upplevas som svårtolkade – våga ta in ämnesexperter och vägledning så att ni inte kör fast.

40. Organisatorisk set-up
Detta är ett koncern- eller bolagsövergripande arbete, vilket betyder att det kräver interna resurser även om man tar in extern hjälp. Involvera flera avdelningar för att säkerställa en heltäckande och integrerad rapportering utifrån ESRS:ernas detaljnivå.

41. Underskatta inte vikten av förankring och kommunikation, både med interna och externa intressenter.
CSRD handlar inte bara om att införa en rapporteringsstruktur utan det är oftast en förändringsresa som genomsyrar hela bolaget eller koncernen. För att det ska gå så smidigt som möjligt behöver man jobba aktivt med intern informationsspridning och kommunikation, detta för att samtliga delar av bolaget kommer att påverkas.

42. Kom ihåg att plocka mervärdena ur nedlagt arbete.
CSRD-rapportering ger otroligt mycket information om både egna verksamheten och marknadskontexten. Låt inte de insikterna stanna i skrivbordslådan utan etablera processer för att ta vara på dessa.

43. Lär av andra
Hitta goda exempel och inspiration hos andra. Ibland kan ett gott exempel från en helt annan bransch inspirera till en ny innovationsprocess för att lösa utmaningar hos egna bolaget.

44. Samsyn, Samverkan och Strategi.

Dessa tre samspelar för att genomföra en så smidig implementeringsprocess som möjligt men också för hur man går över från implementeringsprojekt till att införliva i ordinarie verksamhet.

• För att få verklig effekt av hållbarhetsarbetet så behövs en gemensam förståelse och samsyn i allt från grundläggande begrepp till gemensam riktning. Om man genar i hörnen i de första förståelsefaserna så blir det lätt att man behöver gå tillbaka, göra om och förankra längre fram, vilket gör att projektet tappar tid och engagemang i långa loppet. Ta er därför tid att i början prata igenom värdeord, värderingar, begrepp, olika kontext. Samsyn är något av en röd tråd, där gemensamma definitioner är en hjälp att luta sig mot längre fram.
• Rapportering enligt CSRD/ESRS är krävande. Samverka därför med både interna och externa intressenter. Samverkan är dessutom en nyckelfaktor för att bättre förstå sin värdekedja men också för att underlätta datainsamling.
• Glöm inte att använda CSRD som ett strategiskt verktyg. Syftet med CSRD är att ge hållbarhetsdata samma status som finansiell data – vilket betyder att hållbarhetsstyrningen behöver vara av samma kaliber som traditionell organisationsstyrning. Nyttja de möjligheter som CSRD erbjuder kopplat till mål och strategi – för det är här ni hämtar hem hållbarhetsarbetet och den tid och energi som ni har lagt ner på införandeprocessen.

Kerstin Pettersson, head of Enact Sweden:

45. Vänta inte, börja förbereda ert hållbarhetsrapporteringsarbete nu! Gör en plan!
Se till att styrelse och ledning förstår kraven på företaget och vilken roll de har i processen, och kommunicera tidigt med revisorn för att klargöra hur en eventuell granskning kommer att genomföras och vilka förväntningar som finns för att undvika överraskningar senare. Skapa en intern arbetsgrupp med representanter från olika avdelningar för att säkerställa engagemang och en bred förståelse, och lägg tid på att utbilda de involverade i hur er plan för hållbarhetsrapportering ser ut och vad som förväntas av dem.

46. Fundera på om inte det är värt att göra en dubbel väsentlighetsbedömning!
Oavsett om krav på en dubbel väsentlighetsbedömning (double materiality assessment – DMA) ställs på ert företag eller inte, så är processen man går igenom när en DMA utförs både lärorik och involverar många i företaget. En DMA tittar dessutom på hela värdekedjan och vänder på ett stort antal stenar som man kanske inte hade tittat under annars. En DMA görs enligt en fastställd metodologi vilket gör att det är ett systematiskt arbete som går att dokumentera och därmed senare både kan granskas och återanvändas, och du kan vara trygg i de väsentliga frågor ni kommer att rapportera på täcker de områden där ditt företag har sin största inverkan eller sina största risker.

47. Det är du och företaget som ska stå för era väsentliga frågor!
Det är viktigt att vara systematisk när man bedömer sina inverkningar, risker och möjligheter (IROs) och att ha tydligt definierade nivåer för till exempel allvarlighetsgrad och sannolikhet. Men fastna inte i den kvantitativa bedömningen och diskussioner om något ska bedömas med en 3:a eller 2:a och låt inte en ”excel-formel” avgöra om en fråga ska vara väsentlig eller inte. En formel kan absolut hjälpa er med en första prioritering av era IROs, men titta på resultatet och gör en kvalitativ bedömning så listan med era väsentliga frågor känns rätt för er.

48. Undvik stora investeringar i tid och pengar – avvakta Omnibus
Många detaljer i CSRD är fortfarande under utveckling, särskilt i relation till Omnibus-lagstiftningen. Undvik onödiga kostnader och tidskrävande åtgärder innan alla regler är helt fastställda utan fokusera på att bygga en flexibel och anpassningsbar struktur för er rapportering som kan justeras efter nya krav. Fastställ dina väsentliga frågor och gör en gapanalys baserad på din ambitionsnivå. CSRD är ett rapporteringsdirektiv, inte ett krav på visst arbete. Utgå från ert syfte och ambitionsnivå med rapporteringen.

Helena Mueller, director och chef för hållbarhetsrådgivning på Grant Thornton:

49. Se till att ledning och styrelse är med från start
Genom att inkludera ledning och styrelse i hållbarhetsarbetet kan företaget få deras stöd och engagemang, vilket är viktigt för att driva arbetet framåt. Dessa möten ger också möjlighet att diskutera framsteg, identifiera utmaningar och fatta strategiska beslut. Ledningens engagemang signalerar till hela organisationen att hållbarhetsarbete är en prioritet, vilket kan öka medvetenheten och engagemanget bland anställda. Säkerställ att det finns en namngiven person i både styrelse och ledning som har ansvaret för arbetet, om det inte är VD.

50. Engagera medarbetare från hela företaget
Sätt samman en projektgrupp med representanter från olika funktioner och affärsområden. En dedikerad projektgrupp kan fokusera på att utveckla och implementera arbetet, övervaka framsteg och hantera utmaningar. Detta skapar ett strukturerat och samordnat arbete, vilket ökar effektiviteten och säkerställer att hållbarhetsarbetet blir en integrerad del av företagets verksamhet.

51. Påbörja arbetet i god tid
Förutsättningarna beror på antal anställda, omsättning eller storlek på balansomsättning. Planera arbetet med er dubbla väsentlighetsanalys i god tid. En noggrann dubbel väsentlighetsanalys hjälper till för att prioritera hållbarhetsinsatser och säkerställer att rapporteringen uppfyller CSRD-kraven. Om ni följer den frivilliga standarden för små och medelstora företag gäller samma sak – börja i tid och ta gärna inspiration från CSRDs dubbla väsentlighetsanalys även om ni inte måste, en pragmatisk användning av denna kommer hjälpa stort! Ta även utrymme för granskningsskedet och eventuella justeringar innan publicering.

52. Kartlägg befintligt hållbarhetsarbete och data
Genom att samla in information och data från olika avdelningar, såsom affären/sälj, inköp, HR, IT och kundservice, kan företaget få en helhetsbild av nuvarande position rörande sitt hållbarhetsarbete. Företag har många gånger mer på plats än vad de tror. En genomgång av nuläget, hjälper till att identifiera styrkor och svagheter i verksamheten, i affärsmodell och befintliga processer. En grundlig kartläggning skapar möjligheter för en solid bas för framtida hållbarhetsarbete och säkerställer att företaget kan uppfylla CSRD-kraven på ett effektivt sätt

53. Involvera intressenter
Att löpande ha en dialog med de viktigaste intressenterna ger insikter och förståelse vad som är viktiga hållbarhetsfrågor för intressenterna. Det ger företag möjlighet att utveckla sina produkter/tjänster och rikta kommunikation till specifika intressentgrupper för att visa på utveckling, bemöta intresse och involvera i dialog och samarbeten. CSRD ställer höga krav på att involvera intressenter i processen för att bestämma fokus och lagstiftaren tillämpar denna princip så som den tidigare använts inom GRI – för att ge bolaget ett inspel utifrån organisationen, från parter som kanske besitter bredare och annan kompetens på hållbarhetsområdet. Denna kunskap kan bidra och informera övergripande strategi och mål.

54. Integrera hållbarhet i er affärsstrategi
Använd resultatet från den dubbla väsentlighetsanalysen, de mest väsentliga områdena, hur de kan integreras i den övergripande strategin för att bidra till affärsvärde, för att ytterligare främja innovation, nya partnerskap och konkurrenskraft. Säkerställ att styrelse och ledning förstår hur affärsmodellen påverkas över tid och kvantifiera de finansiella effekterna av förändringarna i omvärlden. Gör en tydlig handlingsplan för att integrera resultatet i er affär, hur ska ni reducera risk, engagera medarbetare, kommunicera extern och vilka aktiviteter krävs för att nå uppsatta mål.

55. Omvärldsbevaka och håll er uppdaterade!
Att vara proaktiv och informerad om regeländringar, exempelvis rörande det nya OMNIBUS-förslaget, hjälper er att undvika överraskningar och säkerställer att hållbarhetsarbetet fortsätter att uppfylla CSRD-kraven. Kom också ihåg att CSRD är en ramlag, som länkar till flera av de över 50 ESG lagar som ryms under EUs Grön giv, se därför till att hålla er informerade, antingen via egen bevakning, via externa rådgivare eller er revisor.

Sara Vikman Areskär, associate partner och hållbarhetsspecialist på EY

56. Använd arbetet med väsentlighetsanalysen strategiskt 
Den dubbla väsentlighetsanalysen är ett kraftfullt verktyg och ska användas för strategi och affärsutveckling. Hur kan det bidra till samsyn om risker och möjligheter? Hur kan olika affärer eller funktioner, hur kan branscher och värdekedjor identifiera gemensamma nämnare i de väsentliga områdena och samarbeta för att utveckla interna processer eller branschöverskridande produkt/tjänsteerbjudanden.

57. Dokumentera arbetet
Implementering av CSRD innebär nya arbetssätt, samarbeten, metoder och ger nya resultat. Dokumentera det noga, dels för att ni inom bolaget ska veta vad som gjorts och kunna revidera arbetet när det blir dags, dels för att vid granskning av redovisningen behöver ni förklara processen och tillhandahålla underlag till revisorer. 

58. Vilka delar är prioriterade i åtgärdsarbetet
Generellt är de viktiga åtgärderna efter DVB att sätta strategi, styrning, mål och aktiviteter för framdrift inom de väsentliga områdena. Generellt kan man också säga att där företag har mest gap är för processer som integrerar hållbarhetsrisker i befintliga riskprocesser, liksom att identifiera risker för människor och miljö och säkerställa tillbörlig aktsamhet, due diligence, med åtgärder som hanterar riskerna, där de uppstår. Och dessa processer kan ta tid att få på plats!

59. CSRDs krav på omställningsplaner
Ett av de viktigare elementen i CSRD är att ta fram en plan för att hantera omställningen till en klimatneutral, hållbar ekonomi. Omställningsplanen kräver tid, noggrannhet och engagemang från många olika funktioner och affärer, liksom innovation och förändringsledning. Börja med era nuvarande utsläpp och förstå vad som krävs för att ställa om mot Parisavtalets mål, kommer de nuvarande åtgärderna räcka till? Vilka innovationer kan realiserar detta och kan kommersialiseras? Ett flertal kompetenser kommer behövas för att ta kommunikativa åtaganden till konkreta mål och investeringar för affärs- och produktutveckling.  

60. Hur gå vidare efter gap-analysen
Efter en gap-analys är genomförd, prioritera de gap som kräver mycket tid och många olika funktioner internt, till exempel omställningsplanen som behöver en base-line för utsläpp, inventering av möjliga åtgärder att realisera och kanske även var det finns innovationsgap. Det kan vara idé att återbesöka syftet med lagstiftningen om hållbarhet, som handlar om en omställning och att möjliggöra kapitalinvesteringar i denna. Släpp compliance-sargen emellanåt och aktivera utvecklingsfrågorna – tänk på syftet och fokus snarare på att göra rätt än på non-compliance.  

61. Utanför scope för CSRD-rapportering
Om ditt företag är utanför scope enligt det nuvarande Omnibusförslaget, se över och fördela resurser som sparas från att behöva rapportera i år, och lägg dessa på strategiskt viktiga aktiviteter. Det kan vara att stänga identifierade gap som att genomföra en klimatriskanalys eller att kartlägga klimatutsläpp, lägga grund för baseline och påbörja en omställningsplan i linje med Parisavtalet och mot nettonollutsläpp. Överväg vad ni behöver kommunicera och rapportera till era intressenter oavsett regulatoriska krav. 

62. Lagefterlevnad för hållbarhetsrapportering 
Kom ihåg att compliance betyder att vara transparent i upplysningarna som svarar mot upplysningskrav och datapunkter. De första åren behövs inte fullfjädrade, färdiga strategier, mål och aktivitetsplaner, det är viktigare att dessa blir rätt och realiserbara än att de finns redovisningsbara för rapportering och riskerar att bli en pappersprodukt. 

63. Standarder för rapportering
GRI har varit av de etablerade standarderna i tiotals år, och nu kommer ESRS bli praxis. För bolag som inte är i scope för CSRD rapportering enligt ESRS men har hållbarhetsredovisat tidigare och vars intressenter förväntar sig rapportering tas frivilliga standarder för mindre och mellanstora bolag fram: LSME, VSME och Voluntary Standards. Dessa har likheter med ESRS och skillnader, bland annat i komplexitet, scope för rapportering och detaljnivåer. 

64. Styrelse och ledning har ansvaret
Med CSRD har styrelsen fått ett explicit ansvar för hållbarhetsrapporteringen och det handlar både om att styrelsen ska avge rapporten och därmed kan det finnas ett behov av att definiera roller och ansvarsområden inom styrelsen liksom att integrera informationspunkter och beslut i styrelsens löpande cykel. Det är även viktigt att fastställa lämplig nivå av engagemang och kunskap hos styrelsen när det gäller CSRD-rapportering och hållbarhetsfrågors styrning och uppföljning.  

65. Tänk på kopplingen till finansiella rapporterna 
Klimat är en av de frågor som blir väsentliga för många företag, och blir en viktig del av hållbarhetsrapporten. Tänk på att det behöver finnas överensstämmelse mellan hållbarhetsrapportering och finansiella rapporter, exempelvis för värdering och redovisning av klimatrelaterade frågor i företags finansiella rapporter. Det kan handla om beskrivningar i noter och är även förstås viktigt för de bolag som rapporterar enligt Taxonomiförordningen. 

Amelie Kvarnström, pr-konsult på Westander Hållbarhet:

66. Kom ihåg syftet med lagstiftningen
Hållbarhetsrapporten är inte målet. CSRD är en del av ett större regleringspaket från EU som syftar till att styra kapital i en mer hållbar riktning. Rapporteringen bidrar till att skapa transparens och möjliggör dialog om verksamhetens påverkan, risker och möjligheter. Rätt använd stärker hållbarhetsrapporten varumärket, bygger relationer och visar hur hållbarhet hänger ihop med affärsutveckling.

67. Gör CSRD affärskritiskt
Allt hållbarhetsarbete bör utgå från hur er verksamhet kan bidra till att lösa samhällsutmaningar på ett lönsamt sätt. Med utgångspunkten att kärnverksamheten ska vara hållbar blir det uppenbart att arbetet med CSRD är affärskritiskt. Att ledningen löpande kommunicerar detta är avgörande för att skapa engagemang bland medarbetarna och nå framgång med det strategiska hållbarhetsarbetet.

68. Överträffa lagkrav
Sträva efter att göra mer än vad lagen kräver. Aktörer som ställer högre krav på sig själva bygger förtroende för sitt hållbarhetsarbete, skapar resiliens i sin värdekedja och utvecklar affären.

69. Fokusera mer på strategi än rapportering
En hållbar affärsstrategi hjälper er att prioritera de förändringar som gör störst skillnad för en hållbar utveckling. Använd resultatet från den dubbla väsentlighetsanalysen för att förebygga risker, stärka varumärket och uppdatera affärsstrategin.

70. Omvandla utmaningar till affärsmöjligheter
De största hållbarhetsutmaningarna ligger ofta i värdekedjan. Samarbeta med andra i värdekedjan för att i stället vända dem till affärsmöjligheter. Era största utmaningar kan vara starten på värdefull verksamhetsutveckling. Där ni har störst påverkan har ni också störst möjlighet att göra skillnad.

71. Kroka arm med andra och lär av de bästa
Inspireras av de konkurrenter som har kommit längst i sitt hållbarhetsarbete och dra nytta av deras erfarenheter. Om ni redan är bäst i branschen kan ni studera andra branscher. Berätta om samarbetena i hållbarhetsrapporten och uppmuntra era partner att göra likadant.

72. Involvera brett och förankra djupt
Involvera hela verksamheten i det strategiska hållbarhetsarbetet för att skapa engagemang och främja förändring. Gå från strategi till handling genom att låta era strategiska vägval återspeglas i befintliga planer, målsättningar och processer för kärnverksamheten. Det skapar en helhetssyn på hållbarhet där hela verksamheten strävar åt samma håll. 

73. Gör rapporten enkel och konkret
Använd ett enkelt, tydligt och lättbegripligt språk. Undvik fackuttryck, tekniska detaljer och förkortningar i rapporten. Sträva efter att beskriva ert hållbarhetsengagemang så konkret som möjligt och tydliggör kopplingen till kärnverksamheten för att minska risken för greenwashing. Inkludera gärna kommunikationsavdelningen i rapportarbetet från start.

74. Var öppna även med era utmaningar
Berätta också om den negativa hållbarhetspåverkan som er verksamhet ger upphov till och vad ni konkret gör för att minimera den. Öppenhet är det bästa sättet att bygga förtroende, skapa motståndskraft och vaccinera sig mot kris.

75. Våga ta ställning och delta i debatten
Det är viktigare än någonsin att företag deltar i samhällsdebatten. Formulera ett tydligt budskap i en samhällsfråga med koppling till kärnverksamheten och förankra det i ledningsgruppen. Använd er ståndpunkt som grund för proaktiv och långsiktig kommunikation, opinionsbildning och påverkansarbete. Till exempel kan vd-ordet i hållbarhetsrapporten ofta omvandlas till en debattartikel.

Josefin Borg, market manager på Ramboll:

76. Hitta ert varför!
Identifiera och säkerställ att ni förankrar ert varför i organisationen tidigt i processen. Kom ihåg att se bortom compliance och rapportering: Vad vill just ni få ut av arbetet och er CRSD-process? Hur kan CSRD-arbetet bli ett verktyg för er omställning och affärsutveckling?

77. Vad är er ambitionsnivå?
Låt ert ’varför’ guida er ambitionsnivå tillsammans med andra aspekter såsom affärsmodell och intressenters förväntningar. Vill ni första åren bara ta er igenom processen, eller vill ni addera andra värden och nyttor till arbetet?

78. Ägandeskap hos ledning
Viktigt att ledning och styrelse tar ägandeskap över CSRD-processen. Ordentligt ägandeskap säkerställer långsiktighet, mandat att agera och tillgång till rätt resurser. Planera därför in tid för att förankra arbetet löpande med ledning och styrelse.

79. Affärsutveckling + hållbarhet = sant!
Glöm ej att lyfta blicken emellanåt och påminn er om dels ert ’varför’ och dels grundsyftet med CSRD, som ju är att skapa omställning och fortsatt konkurrenskraftiga företag även i framtiden. Använd CSRD som verktyg för att säkerställa att hållbarhet är en naturlig och självklar del av er affärsutveckling.

80. Lägg krut på den finansiella analysen
Många fokuserar på analysen för inverkansväsentlighet, vilket också är viktigt såklart. Men glöm inte att göra en ordentlig analys kopplat till den finansiella väsentligheten – med hjälp av bra finansiell analys kan ni realisera affärsnyttan i möjligheterna och mitigera affärsriskerna som identifierats.

81. Använd hållbarhetsrapporteringen som ett verktyg för att bygga långsiktiga relationer
Se hållbarhetsrapporten som ett kommunikationsverktyg för att engagera kunder, investerare och andra intressenter. Genom att vara transparent och visa konkreta resultat kan ni bygga förtroende och skapa långsiktiga affärsrelationer som gynnar både företaget och dess intressenter.

82. Att lyckas kräver förmåga att driva förändring
Hållbarhetsarbete är förändringsarbete, det gäller även implementeringen av CSRD. Hur ser er förmåga att driva förändring ut – har ni rätt kompetenser, resurser och förankring internt för att driva förändringsprojekt? Det är viktigt att inte underskatta utmaningen att driva förändring och att ni säkerställer att organisationen har de förmågor som krävs för att lyckas.

83. Se ert CSRD-arbete som en resa
Tänk på att ert CSRD-arbete ska vara ett maraton snarare än en sprint; ni lägger en stabil grund första året som ni sedan fortsätter att utveckla och bygga vidare på år efter år. Allt kommer inte vara perfekt första året men ni bygger en gedigen grund som ni fortsätter att förfina steg för steg efterföljande år. Det viktiga är att ni samtidigt använder ert CSRD-arbete som motor för att utveckla även ert hållbarhetsarbete.

Maral Keyvani, senior hållbarhetsrådgivare på Pwc:

84. Sätt CSRD i kontext – skapa förståelse och engagemang
Se CSRD i sitt sammanhang och kommunicera detta i organisationen. CSRD är en del av ett större paket inom ramen för den gröna given. Genom att kommunicera bakgrunden och vilket/vilka “varför” som ligger till grund för arbetet bidrar ni också till ett värdeskapande arbete. Se också till vad intressenterna är intresserade av och starta en ambitionsdiskussion för ert hållbarhetsarbete.

85. Gör en bred omvärldsbevakning
Gör en regulatorisk omvärldsbevakning för att tydliggöra vilka regelverk som är aktuella för er. Flera regelverk som berör hållbarhet finns på agendan, däribland CSRD, men också flera andra så som CSDDD, EU taxonomin, SFDR, CBAM, EUDR som några exempel. Skapa en förståelse för hur de knyter an till varandra och hur ni kan arbeta effektivt med dessa. Olika regelverk kan behöva tillämpas olika beroende på vilka länder företaget har verksamhet i.

86. Sätt samman ett tvärfunktionellt projektteam
Sätt ihop ett projektteam beståendes av roller inom olika delar av organisationen. Det kan låta basalt men jag har vid flertalet tillfällen stött på team utan representanter från ex. HR eller inköp. Är nyckelpersoner inte en del av kärnteamet, se då till att ha regelbundna avstämningar för att validera arbetet och analyserna i ex. DMAn. CSRD påverkar alla delar av organisationen och input bör därmed tas in från samtliga delar.

87. Låt DMA vara ett eget projekt – men koppla till befintliga rutiner
Det är okej att DMA arbetet blir ett separat projekt. Men det är först när man verkligen börjar jobba med frågorna ordentligt och ”på riktigt” som man ser var och hur man kan “jacka in” detta i nuvarande processer och rutiner. Ofta behöver man ändra eller skapa nya processer och rutiner för insamling och uppföljning. Det är värdefullt att redan från början se vad arbetet ska resultera i och gå igenom upplysningskraven för att få en uppfattning om vad rapporten ska innehålla. Om man inte träffas av regelverket är mätpunkterna i standarderna en bra utgångspunkt för uppföljning och benchmarking.

88. Se bortom rapporten – fokusera på insikter och strategi
Stirra er inte blinda på själva rapporteringen. Förberedelserna ger bolagen otroligt värdefulla insikter, inte minst DMAn. Man får bättre förståelse om vad man gör bra, gör mindre bra, bör utveckla, bör förbättra och till och med sluta med. Detta är strategiska frågor som handlar om bolagens resiliens och överlevnadsförmåga. Med en gedigen analys får man syn på risker och potentiella risker för olika tidshorisonter och kan därmed hantera dem innan de blir en kostsam realitet.

89. Bygg vidare på det ni redan gör

Återanvänd och bygg vidare på det som redan finns och hitta kopplingar mellan de initiativ och det arbete ni gör idag. Det kan exempelvis vara att nyttja befintliga rapporteringsprocesser, strukturer för intern kontroll eller riskarbetet som redan görs idag.

90. Dokumentera noggrant – tänk revision från början
Ha med er granskningsperspektivet genom hela processen och dokumentera arbetet noga. Inte bara för revisorns skull, utan framför allt för er egen så ni kommer ihåg och förstår era resonemang även nästa år. Säkerställ därför redan från start att ni har rutiner för hur ni dokumenterar er process och de beslut som fattas under arbetet.

91. Välj system med omsorg – börja med behoven
Innan ni skaffar ett system, fundera på vilka behov ni har, hur datan ska samlas in, följas upp och rapporteras. Därför viktigt attupprätta en noggrann kravspecifikation. Ett tekniskt system i sig är aldrig lösningen utan man behöver alltid jobba med organisationen och dess verksamhetsprocesser. Systemet löser inte själva analysen och är inte bättre än den data som matas in och hur systemet sätts upp. Vi har sett flertalet exempel där bolag är i startgroparna för ett större systembyte avseende finansiell rapportering, där man inte involverat hållbarhet i dialogerna om systemkraven. Det kan bli väldigt kostsamt om man upptäcker att man behöver investera i flera olika system då man inte tagit hänsyn till alla parametrar.

92. Låt inte Omnibus bli en ursäkt – fortsätt driva hållbarhet
Sist men inte minst, stanna inte upp på grund av Omnibus! Den gröna given gäller i allra högsta grad och kraven/förväntningarna på hållbarhet kommer inte att försvinna bara för att kraven för den formella CSRD-rapporteringen försvinner för många bolag. Om samtliga delar inom Omnibus går igenom, så kommer det bli tydligt vilka bolag som faktiskt jobbar hållbart och vilka som de facto gör detta för att de måste. Det, om något, kommer att bli en konkurrensfördel. Så visa att du kan och att du vill!

Johan Van Der Linden, konsult på Centuri:

93. Kartlägg värdekedjan i detalj
Börja med att identifiera alla led i din upp- och nedströmsvärdekedja. Detta ger en tydlig bild av vilka hållbarhetsfrågor som kan uppstå, från råvaruleverantör till slutkund.

Exempel: Ett företag som tillverkar livsmedel kan kartlägga sin värdekedja från råvaruleverantörer till slutkonsumenter och identifiera viktiga intressenter som jordbrukare, transportörer, återförsäljare och konsumenter.

94. Involvera intressenter tidigt
Engagera interna och externa intressenter genom enkäter, fokusgrupper och intervjuer. Deras perspektiv är avgörande för att förstå vilka frågor som verkligen är väsentliga.

Metoder för engagemang: Använd olika metoder som online-enkäter, personliga fokusgrupper och detaljerade intervjuer. Se över vad ni som företag samlar in för data, ofta kan det vara relevant för CSRD.

Exempel: Ett företag kan genomföra en enkät bland de anställda om förhållandena på arbetsplatsen, intervjua leverantörer om arbetsförhållanden och hålla fokusgrupper med konsumenter om produktpåverkan.

95. Bygg en ”long list” av hållbarhetsfrågor
Skapa en bred lista över potentiella ESG-teman baserat på ESRS, branschpraxis och affärsmodell. Detta blir basen för den dubbel väsentlighetsanalysen.

Tips: Inkludera både interna frågor och externa faktorer som påverkar eller påverkas av verksamheten.

96. Prioritera med ”short list”
Sätt upp kriterier och prioritera de mest relevanta frågorna. Utgå från intressentfeedback och verksamhetens påverkan för att hitta kärnämnen.

Exempel: Ett läkemedelsbolag prioriterar tillgång till medicin och forskningsetik.

97. Gör en grundlig IRO-analys
För varje prioriterat ämne, identifiera konsekvenser, risker och möjligheter (IRO). Detta ger struktur till både riskhantering och strategi.

Tänk på att en möjlighet idag kan vara en risk imorgon – kartlägg båda perspektiv.

98. Poängsätt med struktur
Använd ett poängsystem baserat på allvarlighetsgrad och sannolikhet för varje IRO. Det hjälper till att fatta datadrivna beslut om vad som verkligen är väsentligt.

Exempel: Ett energibolag väger in både klimatpåverkan och kommande regleringar i sin analys.

99. Bygg rätt team för hållbarhetsresan
CSRD-arbete kräver tvärfunktionellt samarbete. Involvera HR, ekonomi, hållbarhet och IT för att säkerställa datakvalitet och implementering.

Tips: Utse en “CSRD-samordnare” som driver processen framåt. Delat ansvar är ofta inget ansvar. Beskriv också vilka delar av verksamheten som ansvarar för vilka KPI:er som ska användas i rapporteringen.

100. Börja visualisera datapunkter tidigt
Gör mock-ups av rapportinnehållet tidigt – detta hjälper både ledning och team att förstå vad som krävs och var datagap finns. Det blir lättare att visualisera rapportinnehållet och därefter förstå vilken indata som krävs för att genomföra rapporteringen.

101. Samarbeta med leverantörer och andra intressenter
Samarbeta med hela värdekedjan för att tillsammans skapa en holistisk hållbar värdekedja.