Genomgång: Förslag om cirkulär ekonomi – så tycker remissinstanserna

Den 11 mars var sista dagen för remissinstanserna att lämna in sina svar till regeringen. Totalt har 42 svar inkommit. Utredningens förslag får både välkomnas och kritiseras.

Svenskt Näringsliv hör till en av kritikerna och menar att näringslivet inte fick tillräckligt representation vilket de menar bidragit med för ensidiga förslag. Bland annat kritiserar organisationen förslaget om skatter på plats, textilier och elektronik, vilket de anser är ineffektivt och skadligt för företag och sysselsättning. De varnar också för förslaget om ett bonussystem för reparation och återbruk, vilket de menar kan snedvrida marknaden. Vidare understryker de att EU-gemensamma regler bör gå framför nationella ”särlösningar”.

Ikem, branschorganisationen för innovations- och kemiindustrierna i Sverige, kritiserar utredningens förslag. Likt Svenskt Näringsliv menar de att det i första hand behövs styrmedel på EU-nivå och inte nationell nivå för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor. Ikem tillstyrker utredningens förslag om att skapa incitament som styr bort från avfallsförbränning och ökad materialåtervinning samt åtgärder för utsortering. Samtidigt understryker organisationen att även dessa bör skapas på EU-nivå.

Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, är däremot mer positiv till utredningens förslag. Organisationen konstaterar att utredningen inte innehåller konkreta förslag, men anser att den på ett bra sätt identifierar områden som bör utredas vidare. Även Avfall Sverige anser att svenska regler bör harmoniseras med EU-lagar. De lyfter bland annat EU:s Circular Economy Act som väntas presenteras 2026. Samtidigt är de positiva till förslag om att se över skatten på avfall i Sverige.

Återvinningsindustrierna, som är branchföreningen som företräder privata återvinningsföretag, välkomnar utredningens slutsats att ekonomiska styrmedel i form av skatter eller avgifter bör vara produkt- och materialspecifika. Samtidigt anser organisationen att utredningen hade kunnat inkludera moms, direkt beskattning och sociala avgifter, trots att det inte fanns med i utredningsdirektivet. Detta menar de hade bidragit till en mer övergripande analys.

Linköpings universitet riktar kritik mot utredningen som helhet. I sitt remissvar skriver de att författarna tjänat på att vara djärvare och mer fokuserade. Mer nytänkande och offensiva förslag hade kunnat inspirera fler aktörer att snabbare ta steget mot cirkulära lösningar, skriver de.

”Vår starka övertygelse är att en mer fokuserad och modigare rapport hade lett till fler konkreta initiativ och en ökad vilja att genomföra åtgärder – vilket torde vara det ultimata syftet med en viktig utredning av detta slag” skriver de vidare.