8 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

Även Sverige missade tidsfristen och lämnade in sitt utkast den 3 september. Den svenska planen innehåller 39 åtgärdspaket för bland annat våtmarker, skogar, sjöar, vattendrag och marina ekosystem.

EU-kommissionen har uppgett att den tills vidare ska stödja medlemsländerna i arbetet, snarare än att omedelbart inleda överträdelseförfaranden. Kommissionen ska granska utkasten och lämna synpunkter innan de slutliga planerna ska vara färdiga senast den 1 september 2027.

Nya kemikalieregler som börjar gälla i höst

Flera nya EU-regler på kemikalieområdet träder i kraft under hösten. Den 10 oktober börjar nya begränsningar för PFAS-ämnet PFHxA att gälla för bland annat kläder, skor, livsmedelsförpackningar och kosmetika.

Den 1 november upphör övergångsbestämmelserna för EU nya faroklasser i CLP-förordningen. Den 23 december införs också begränsningar för lösningsmedlen DMAC och NEP, som bedöms som fosterskadande.

Sedan augusti gäller dessutom nya gränsvärden för formaldehyd från varor och begränsningar av PFAS i livsmedelsförpackningar. De senare är en del av EU nya förpackningsförordning, PPWR.

Läs listan över nya regler

Energimyndigheten stärker supporten inför överlämning av utsläppsrätter

Energimyndigheten förstärker sin support inför tidsfristen för överlämning av utsläppsrätter inom EU ETS. Den 29 och 30 september håller myndigheten sin telefonväxel öppen mellan klockan nio och 15 och har även extra bemanning på sin e-post för frågor om utsläppshandeln.

Rapporteringsskyldiga aktörer ska senast den 30 september överlämna utsläppsrätter för utsläppen under 2025 i unionsregistret. Energimyndigheten uppmanar aktörer som behöver köpa utsläppsrätter att göra det i god tid eftersom vissa åtgärder i registret har tidsfördröjningar. Transaktioner till konton som inte finns på listan över betrodda konton kan exempelvis ta en eller två arbetsdagar, beroende på när de godkänns. Att lägga till ett nytt konto på listan över betrodda konton har en obligatorisk fördröjning på fyra arbetsdagar.

Om utsläppsrätterna inte har överlämnats senast den 30 september får aktören betala en straffavgift på 100 euro per ton koldioxidutsläpp.

Läs mer

EU-parlamentet vill skärpa regler för fossilbolag

EU-parlamentet vill skärpa kraven för när olje- och gasbolag får klassas som omställningsinvesteringar enligt EU regler för hållbar finansiering, rapporterar Politico. Fossilbolag ska enligt förslaget bara omfattas om de under tre år investerar mer i gröna verksamheter än i nya fossila projekt.

Medlemsländerna vill ha mindre strikta regler och tillåta bolag där minst 20 procent av kapitalinvesteringarna är gröna. Parlamentets ekonomiska utskott röstar om förslaget den 10 september.

Läs artikeln i Politico

Ribera vill se nya EU-pengar för klimatanpassning

EU-kommissionens vice ordförande Teresa Ribera vill diskutera en större EU-budget, gemensam upplåning och en skatt på fossilbolagens övervinster för att finansiera klimatanpassning. EU-kommissionen bedömer att omkring 70 miljarder euro per år behövs för att förbereda unionen på ett varmare klimat. Teresa Ribera anser att nationella budgetar och dagens EU-finansiering inte är tillräckliga och pekar bland annat på gröna euroobligationer och António Guterres förslag om en skatt på stora oljebolag. Förslagen om högre utgifter och gemensam skuld väntas möta motstånd från budgetrestriktiva EU-länder. EU-kommissionen planerar att presentera nya åtgärder för klimatanpassning i oktober eller november.

”Allvarliga kryphål i miljökraven i nya EU-budgeten”

WWF varnar för att EU-kommissionens förslag till principen om att inte orsaka betydande miljöskada i EU-budgeten 2028–2034 innehåller flera undantag som kan försvaga miljöskyddet. Organisationen har granskat kommissionens 18 föreslagna undantag och jämfört dem med bland annat dagens EU-budget, återhämtningsfonden och EU-taxonomin. WWF pekar särskilt på risker för fortsatt finansiering av fossil verksamhet genom undantag för bland annat fossilbaserade lågkoldioxidbränslen, transportinfrastruktur samt energianvändning inom jord- och skogsbruk. Samtidigt bedöms vissa av kommissionens grundläggande förbud vara striktare än dagens regler, exempelvis när det gäller fossil el- och värmeproduktion. WWF föreslår dessutom sex ytterligare undantag från EU-finansiering, bland annat för dränering av torvmarker och våtmarker, vissa PFAS-ämnen och ny vattenkraft i skyddade områden eller fritt strömmande vattendrag.

Generaladvokat vill ogiltigförklara delar av EU:s avloppsdirektiv

EU-domstolens generaladvokat Juliane Kokott föreslår att delar av EU:s nya regler om utökat producentansvar för rening av avloppsvatten ska ogiltigförklaras. Reglerna innebär att läkemedels- och kosmetikatillverkare ska finansiera minst 80 procent av kostnaderna för kvartär rening som avlägsnar mikroföroreningar. Polen har begärt att reglerna ska ogiltigförklaras och bland annat hävdat att de strider mot principen om att förorenaren betalar, likabehandlingsprincipen och proportionalitetsprincipen. Juliane Kokott bedömer att det finns brister i underlaget för att lägga kostnadsansvaret på just läkemedels- och kosmetikasektorerna och föreslår att artikel nio, punkt ett a, samt bilaga tre i direktivet ogiltigförklaras. Generaladvokatens förslag är inte bindande och EU-domstolen har ännu inte avgjort målet.

Läs generaladvokatens utlåtande

Tyskland tappar fart mot klimatmålet

Tysklands utsläpp minskade med omkring två procent under första halvåret 2026, enligt tankesmedjan Agora Energiewende. Om utvecklingen fortsätter väntas landet överskrida årets lagstadgade utsläppstak. Tyskland riskerar därmed att missa målet om 65 procents utsläppsminskning till 2030. Landets oberoende expertråd för klimatfrågor har också bedömt att klimatmålet sannolikt inte kommer att nås.