Elin Bergman på Miljöstrategidagarna: Så stärker cirkulär ekonomi motståndskraften

Miljöstrategidagarna 15-16 oktober Cirkulär ekonomi blir allt mer en fråga om försörjning, affärsrisker och motståndskraft. Inför Miljöstrategidagarna den 15 oktober tar vi tempen på en av dagens många talare, Elin Bergman, som ser ett växande behov av att göra cirkularitet till en del av kärnverksamheten.

Elin Bergman på Miljöstrategidagarna: Så stärker cirkulär ekonomi motståndskraften
Foto: Richard von Hofsten

Snart är det dags! Miljö & Utvecklings konferens Miljöstrategidagarna går av stapeln den 15 oktober för en dag fylld med verktyg, strategier och nätverkande. En av talarna är Elin Bergman, Circular Impact Officer och vice ordförande i Cradlenet samt medgrundare till Nordic Circular Hotspot, och ska prata om cirkulär ekonomi som motståndskraft när omvärlden svajar.

Hon ser cirkulär ekonomi som en fråga som fått ökad betydelse i takt med en mer osäker omvärld. Geopolitiska spänningar och störningar i leveranskedjor har enligt henne synliggjort riskerna med ett stort beroende av jungfruliga råvaror från andra delar av världen.

– Cirkulär ekonomi handlar inte längre bara om hållbarhet – det handlar om strategisk motståndskraft, alltså resiliens, och ekonomisk överlevnad. Genom att hålla resurser i omlopp lokalt eller regionalt kan vi säkra tillgången på material och bygga stabila affärsmodeller som står pall för externa kriser, säger hon till Miljö & Utveckling.

Samtidigt som Sverige har företag och innovationer som ligger långt fram inom området anser Elin Bergman att omställningen på samhällsnivå går för långsamt. Hon hänvisar bland annat till siffror om att 3,4 procent av materialets värde cirkuleras tillbaka in i den svenska ekonomin efter användning och att resursslöseriet kostar Sverige 600 miljarder kronor om året.

Hon pekar också på lagstiftning och ekonomiska incitament som hon menar fortfarande är utformade för en linjär ekonomi och därmed kan missgynna återbrukade och återvunna material samt cirkulära affärsmodeller.

En annan fråga är den offentliga sektorns roll. Elin Bergman anser att dess köpkraft skulle kunna användas i större utsträckning för att driva utvecklingen. Enligt de siffror hon hänvisar till innehåller mindre än 0,2 procent av de offentliga upphandlingarna cirkulära kriterier.

– Offentlig sektor har en enorm köpkraft, men upphandlingskraven behöver bli betydligt tuffare och mer fokuserade på funktion framför ägande om vi ska skala upp omställningen på allvar.

För att öka takten vill hon se ett skifte från enskilda satsningar till att cirkulära arbetssätt blir en del av den ordinarie verksamheten.

– Så vi bör inte alls känna oss färdiga och nöjda, vi måste istället öka tempot och gå från teoretiska mål och strategier och små pilotprojekt till norm och göra det till core business.

EU-regler driver på förändringen

Framåt lyfter Elin Bergman tre utvecklingsområden som hon bedömer får särskilt stor betydelse för den cirkulära ekonomin. Ett av dem är EU nya och kommande regelverk.

Hon pekar bland annat på ekodesignförordningen, ESPR, och införandet av digitala produktpass. Kraven ska bland annat bidra till mer information om produkter och skapa förutsättningar för ökad spårbarhet och cirkularitet.

– Och vi kan redan se att företagen börjar förändra hur de arbetar, de största går först.

Ett annat område är företagens hållbarhetsrapportering. Enligt de siffror Elin Bergman hänvisar till inkluderar 89 procent av de ledande europeiska företag som rapporterar enligt CSRD standarden ESRS E5, som behandlar resursanvändning och cirkulär ekonomi.

Samtidigt ser hon en skillnad mellan hur väl företag beskriver exempelvis avfallsåtgärder och policyer och hur väl de redovisar den faktiska cirkulariteten i verksamheten.

– Men även om företag är bra på att rapportera om avfallsåtgärder och policyer, är rapporteringen om faktisk produktcirkularitet, materialanvändning och återvunna insatsvaror fortfarande svag. Ännu värre är att många företags cirkulära mål fortfarande saknar tydliga baslinjer eller mätbara framstegsdata.

AI kan effektivisera cirkulära flöden

Det tredje området är AI och digitalisering. Elin Bergman ser möjligheter att använda tekniken för bland annat matchning av materialflöden, effektivare logistik för återbruk och för att förutse när produkter behöver underhåll.

Samtidigt pekar hon på en målkonflikt när digital teknik används för att effektivisera resursanvändningen.

– Men något som måste lösas är att AI själv är väldigt resursintensivt och miljömässigt ohållbart, avslutar hon.

Var med på Miljöstrategidagarna

Vill du säkra en plats för att vara med på Miljöstrategidagarna för att höra Elin Bergman prata mer om cirkulär ekonomi? Kolla in vårt fullspäckade program och köp biljetter här!

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.