Så undviker du felinvesteringar när transporterna ställer om

Michael Bohlin har en bakgrund inom bland annat policyarbete på Naturvårdsverket och arbetar i dag med transportsektorns omställning på 2030-sekretariatet. Där arbetar han framför allt inom det EU-finansierade projektet SEALS, med fokus på bland annat trafikdata, energi- och laddinfrastruktur samt styrmedel för elektrifieringen av tunga vägtransporter.

En risk som han ser är att företag fattar långsiktiga investeringsbeslut med utgångspunkt i dagens drivmedelspriser. Det gäller enligt honom inte minst mindre åkerier som överväger att köpa nya dieselfordon.

– Många mindre åkerier fattar beslut utifrån ”pris vid pump” nu, och riskerar då att stå med dieselfordon som om ett par år dels blir dyrare i drift, dels troligen inte kommer att välkomnas i stadskärnorna och därmed inte vara effektiva i arbetet.

För företag som jämför diesel- och elfordon räcker det därför enligt Michael Bohlin inte att enbart utgå från dagens kostnader. Han tycker också att graden av osäkerhet kring framtida energipriser bör vägas in i kalkylen.

– Företag bör fundera på hur stor framtida osäkerhet de vill acceptera – oljepriset och därmed priset på fossila bränslen beror till stor del på vad som händer i Hormuzsundet, politiska utspel i USA och utvecklingen av kriget i Ukraina, medan elpriset kan ses som mer förutsägbart och ger större rådighet över totalkostnaden.

Samtidigt skiljer sig behovet av långsiktiga spelregler mellan olika typer av investeringar. Michael Bohlin pekar särskilt ut laddinfrastrukturen. Till skillnad från ett fordon är en laddanläggning knuten till en viss plats och kan därför vara mer känslig för förändrade ekonomiska och politiska förutsättningar.

– Långsiktiga styrmedel kring laddinfrastruktur är mest kritiska. Ellastbilen behöver vara lönsam för att väljas av åkerier med små marginaler, men skulle sedan villkoren försämras i Sverige är det lätt att använda den i ett grannland med bättre villkor. Infrastruktur är svårare att flytta för bolagen som står bakom den, så där behöver förutsättningarna vara stabila över tid.

Michael Bohlin lyfter också fram kopplingen mellan transporternas klimatomställning och frågor om försörjningstrygghet och sårbarhet. Han uppfattar att klimatfrågan av vissa betraktas som mindre betydelsefull än tidigare, men menar att den bilden riskerar att bli kortsiktig.

– Många tycks tro att klimatfrågan tappat i betydelse. Dels är det en kortsiktig syn, där det om ett par veckor, dvs efter valet, kan vara ett annat läge i svensk politik, med klimatinitiativ som samlande kraft för en ny regeringskonstellation. Dels är dagens starka fokus på ökad resiliens och minskad sårbarhet i grunden en klimatfråga – när vi byter till fossilfri el och förnybara drivmedel som vi kan producera själva, så minskar sårbarhet och klimatpåverkan, avslutar han.