Forskare testar nerväxt i Sverige – så påverkas utsläpp, jobb och jämlikhet

Studien utgår från så kallad nerväxt, degrowth, där målet är att minska resursanvändning och utsläpp samtidigt som sociala behov tillgodoses. Forskarna har undersökt samspelet mellan miljömässiga, ekonomiska och sociala förändringar. Modellen omfattar 30 sektorer och över 3 000 variabler och har anpassats till svenska förhållanden.

I modellen testas sju åtgärder, däribland utfasning av fossila bränslen, högre beskattning av miljöbelastande produktion, global omfördelning av resurser, progressiv beskattning, basinkomst och kortare arbetstid. Forskarna undersöker bland annat hur åtgärderna påverkar utsläpp, materialanvändning, fattigdom, ojämlikhet, arbetslöshet, BNP och offentliga finanser. Forskarna beskriver modelleringen som explorativ och betonar att fokus ligger på riktningen och samspelet mellan olika effekter snarare än på exakta framtida nivåer.

Resultaten visar målkonflikter när åtgärder genomförs var för sig. När produktionen inom miljöbelastande verksamheter minskar sjunker exempelvis resursanvändningen, energianvändningen och utsläppen. Samtidigt minskar efterfrågan på arbetskraft, vilket i modellen leder till högre arbetslöshet och ökad fattigdom.

Kortare arbetstid får en annan effekt. När arbetstiden per person minskar behöver fler personer dela på arbetet, vilket pressar ned arbetslösheten. Men vid en kraftig arbetstidsförkortning minskar så småningom det totala antalet arbetade timmar och därmed även produktionen.

Även basinkomsten illustrerar hur en åtgärd kan ge effekter åt olika håll. I modellen minskar den både fattigdom och ojämlikhet. Genomförd på egen hand innebär den samtidigt ökade offentliga utgifter och en växande statsskuld.

När åtgärderna kombineras minskar målkonflikterna

När forskarna i stället kombinerar samtliga åtgärder förändras bilden. Minskad miljöbelastande produktion och fossilutfasning kombineras då med åtgärder som bland annat påverkar sysselsättning och inkomstfördelning.

I det samlade scenariot minskar de fossila koldioxidutsläppen med 89 procent mellan 2026 och 2050. Den inhemska materialanvändningen minskar med 51 procent och den slutliga energianvändningen med 36 procent. Samtidigt minskar den relativa fattigdomen med 25 procent och ojämlikheten sjunker.

– Det här är en omställning som skulle innebära ett väldigt annorlunda samhälle med en mer jämlik fördelning av resurser och mindre energi- och materialanvändning. Kritiker kanske skulle anse att ett sådant scenario är politiskt orealistiskt. Å andra sidan kan man fråga sig hur realistiskt det är att fortsätta på den väg vi är på i dag. Vi kan inte förhandla med naturen, säger David Collste.

Karel Zwetsloot, artikelns huvudförfattare säger att naturens gränser är hårdare än de politiska gränserna för vad som är genomförbart. Resultaten innebär dock inte att målkonflikterna försvinner. Arbetslösheten sjunker inledningsvis till 0,7 procent 2035, men stiger därefter till 4,1 procent 2050 när den lägre produktionen minskar efterfrågan på arbetskraft. På längre sikt försämras också de offentliga finanserna när skatteintäkterna minskar i takt med BNP. Enligt David Collste är just finansieringen av välfärden en fråga om ekonomin på längre sikt skulle bli mindre beroende av tillväxt.

– Tillväxt är inbyggd i så många system. Våra skatte-, pensions- och välfärdssystem har i hög grad utvecklats under antagandet om fortsatt ekonomisk tillväxt. På längre sikt har vi mindre evidens för att det här är en positiv omställning. Då kan det behövas fortsatta, mer genomgripande förändringar.

Han pekar samtidigt på att ett samhälle med kortare arbetstid skulle kunna förändra även andra behov, även om sådana effekter inte ingår i studiens modell.

– Om människor arbetar mindre kanske de får mer tid för varandra, för att ta hand om andra och om sig själva. I ett samhälle med mindre tillväxt- och produktionshets kanske behovet av vissa delar av välfärden också förändras.

David Collste ser att delar av studiens resultat går att överföra till näringslivet.

– På företagsnivå kan det handla om minskad arbetstid, att fundera på ojämlikhet i löner inom företaget och på företagets miljöpåverkan. Men kanske ännu mer om vad företaget har för mission. Varför finns företaget? Hur påverkar det miljön och människor?

I ett samhälle där ekonomisk tillväxt inte är det överordnade målet skulle även synen på företagens roll kunna förändras, enligt Karel Zwetsloot.

– Den bredare visionen är att företag ska ha ett större socialt ansvar och att samhället inte ska bygga på att producera för tillväxt eller vinst i sig, utan för att tillgodose människors behov och minska miljöbelastningen. Det är viktigt att en sådan förändring också vägleds av en ökad demokratisering av ekonomin i vilken beslut som rör vad och hur mycket som produceras också blir del av den demokratiska processen och är demokratiskt förankrat.