Inga produkter i varukorgen.
Forskare inför EU:s naturrestaureringslag: ”Se det som en unik möjlighet”
Biologisk mångfald Sverige har mindre än två månader på sig att visa hur EU naturrestaureringslag ska bli verklighet. En ny rapport fokuserar på hur restaureringen av jordbrukslandskapet kan genomföras mer effektivt. Enligt forskaren Henrik Smith kan lagen bli ”en unik möjlighet” för lantbrukare, företag och biologisk mångfald.
Arbetet med EU lag om naturrestaurering pågår för fullt. Eller åtminstone arbetet med att ta fram en plan för hur restaureringen ska gå till. Det har gått två år sedan lagen klubbades igenom, och den 1 september ska Sverige lämna in sin nationella plan till kommissionen för godkännande.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Rapport ska visa vägen
Inför det har forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit fram en rapport som ska fungera som underlag till planen. Rapporten handlar om hur natur kan återställas i jordbrukslandskapet – på ett sätt som är både kostnadseffektivt och attraktivt för lantbrukare och markägare.
– – Sverige måste nu implementera naturrestaureringsförordningen och uppnå tydligt definierade mål. Vi ville därför gå igenom vad som faktiskt krävs inom olika områden för att målen ska kunna nås, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet.
Fakta
Det innebär naturrestaureringslagen
EU naturrestaureringslag syftar till att återställa skadade ekosystem och stärka den biologiska mångfalden.
- Senast 2030 ska restaureringsåtgärder ha införts på minst 20 procent av EU land- och havsområden.
- Senast 2050 är målet att alla ekosystem som behöver restaureras ska omfattas av åtgärder.
- Varje medlemsland ska ta fram en nationell naturrestaureringsplan som beskriver hur målen ska nås.
- Lagen innehåller inga nationella procentsatser för hur stor del av Sveriges yta som ska restaureras. Det är medlemsländerna som ska ta fram nationella planer och bidra till att EU når de gemensamma målen.
- Sverige ska lämna sitt förslag till plan till EU-kommissionen den 1 september 2026.
Stöden behöver bli mer träffsäkra
Rapporten fokuserar särskilt på öppna jordbrukslandskap, naturbetesmarker och andra hävdade gräsmarker. En central slutsats är att jordbruksstöden behöver bli mer träffsäkra.
– Vi har bland annat tittat på hur jordbruksstöden kan användas mer effektivt. Det handlar inte om att lägga mer pengar i systemet, utan om att rikta resurserna dit de gör störst nytta. En stor del av rapporten handlar också om vilka datakällor som finns och hur de kan användas för att fatta bättre beslut, säger Henrik Smith.
Vilka åtgärder är mest effektiva?
– Det finns många åtgärder som fungerar, men forskningen kan inte alltid säga exakt vilka som är mest effektiva i varje enskild situation. Restaurering av gräsmarker är dock en av de viktigaste åtgärderna eftersom den gynnar både den biologiska mångfalden i gräsmarkerna och i det omgivande landskapet. Vi lyfter också vikten av adaptiv förvaltning – att välja åtgärder, följa upp resultaten och vara beredd att justera arbetet efter hand.
Fakta
Några av rapportens viktigaste slutsatser
- Jordbruksstöden behöver bli mer träffsäkra.
- Gräsmarker med höga naturvärden bör bevaras i första hand.
- Restaurering bör prioriteras där den knyter samman livsmiljöer.
- Åtgärder behöver följas upp och anpassas efter ny kunskap.
- Företag med koppling till jordbruket bör följa utvecklingen redan nu.
Företag bör följa utvecklingen
Även företag har skäl att följa utvecklingen, menar Henrik Smith.
– Företag som vill vara konkurrenskraftiga behöver ha en god omvärldsbevakning och förstå hur lagstiftningen utvecklas. Rapporten kan fungera som ett underlag för den typen av framtidsspaning. Annars riskerar man att överraskas av nya lagar och krav.
Vad kan företag göra konkret?
– Om man har koppling till jordbruket kan man exempelvis redan nu börja premiera leverantörer som arbetar i linje med lagens intentioner.
Går det att förena lönsamhet i jordbruket med naturrestaurering?
– Historiskt har det ofta funnits en konflikt. Den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet har delvis minskat till följd av att jordbruket har effektiviserats. Men det handlar om hur man hanterar den konflikten. Jordbruksstöden är tänkta att kompensera lantbrukare ekonomiskt för åtgärderna. På längre sikt kan biologisk mångfald också gynna jordbruket, till exempel genom bättre pollinering, biologisk kontroll av skadegörare och bättre markhälsa.
Regeringen har tidigare varit kritisk till EU naturrestaureringslag. Vad tänker du om den kritiken?
– Jag tror att man inte riktigt har förstått lagen. Man har stirrat sig blind på procentsiffror. De här procentsiffrorna om hur mycket som ska restaureras handlar inte nödvändigtvis om att man förväntar sig att det ska vara orörd natur. Det handlar om att landskapet ska vara restaurerat och att det ska finnas tillräckligt mycket mångfald i landskapen.
Han menar att motståndet delvis bygger på en förenklad bild av vad lagen innebär.
– Genom att karikera lagen har det uppstått motstånd mot en lag som kanske inte är så dramatisk som man kan tro från början.
”En unik möjlighet”
I stället tycker han att man ska se lagen som en möjlighet.
– Genomförandet av naturrestaureringsförordningen är en unik möjlighet att åstadkomma något substantiellt när det kommer till naturrestaurering i Sverige.
