Mattias Frumerie om första veckan på Cop30: ”Väldigt tufft”

Ekonomiska besked markerade att flera större klimatverktyg nu går in i genomförandefas. Fonden för skador och förluster, skapad vid Cop28, öppnade sin första utlysning på 250 miljoner dollar. Multilaterala utvecklingsbanker meddelade att de fördubblat sina anpassningsinvesteringar sedan 2019 och levererat över 26 miljarder dollar 2024. Inom jordbruket annonserades stöd på 2,8 miljarder dollar till småskaliga lantbrukare, bland annat genom digitala verktyg och en öppen AI-modell för jordbruk.

Sent på tisdagskvällen trängde ett femtiotal demonstranter – både urfolksrepresentanter och andra aktivister – in i konferenscentret. Aktivisterna bar banderoller som ”Our forests are not for sale” och uttryckte frustration över att stora resurser lagts på konferensens infrastruktur samtidigt som behoven i Amazonas kvarstår. Enligt vittnen ska även mindre föremål ha kastats. FN uppgav att säkerheten snabbt återställdes och att förhandlingarna kunde fortsätta.

Dag två försköts fokus till städer och regional nivå. Initiativet Beat the Heat, lett av Cop30-presidiet och UNEP, ska skydda 3,5 miljarder människor i 185 städer från extrem värme genom naturbaserade lösningar, energieffektiv kylning och stadsplanering. En plan för flernivåstyrning lanserades för att integrera lokala och regionala perspektiv i minst 100 nationella klimatplaner till 2028 och utbilda 6 000 tjänstepersoner. I byggsektorn enades länder i ett nytt råd om att koppla samman bostadspolitik, klimatkrav och finansiering. Ett regionalt vatteninvesteringsprogram för Latinamerika och Karibien med målet 20 miljarder dollar till 2030 presenterades samtidigt.

Den tredje dagen dominerades av arbetsmarknad, rättvisa och informationsfrågor. Den globala satsningen Jobs & Skills for the New Economy lanserades med analysen att den gröna omställningen kan skapa cirka 375 miljoner jobb det kommande decenniet, och ytterligare 280 miljoner jobb kopplade till anpassning. Åtta länder har hittills anslutit sig till en gemensam handlingsplan. Ett högnivåmöte om urfolks anpassning lyfte traditionell kunskap och lokalt självstyre, medan en ny global satsning på informationsintegritet mot klimatrelaterad desinformation presenterades, med stöd till rättsliga ramverk, projektfinansiering och principer för ansvarstagande klimatkommunikation.

Dag fyra satte hälsa, utbildning och mänskliga rättigheter i förgrunden. Under ett ministermöte antogs Belém Health Action Plan, framtagen av Brasilien och WHO, som en färdplan för klimatresilienta hälsosystem. Planen stöds av 30 länder och ett större antal organisationer samt ett första finansieringslöfte på 300 miljoner dollar från en filantropkoalition. Ett möte om ”Greening Education” lyfte utbildning som drivkraft i klimatarbetet och presenterade ett utkast till PISA-ramverk för klimatkunskap.

Rättsliga och finansiella strukturer lyftes samtidigt fram som centrala verktyg för omställningen. Initiativet FINI ska göra nationella anpassningsplaner investeringsbara, med målet att bygga projektportföljer på upp till 1 000 miljarder dollar till 2028. Nya skuldavtal för resiliens i Karibien lanserades, liksom stärkt stöd till tidiga varningssystem. En särskild dag för rättvisa, klimat och mänskliga rättigheter samlade domare och politiker kring hur rättsliga system kan bidra till klimatansvar, medan en ”Sumaúma Pledging Tree” etablerades för att följa upp rättighetsbaserade klimatåtaganden fram till nästa Cop.

Inför den andra veckan flyttas tyngdpunkten mot energi, industri, transporter, handel, finans och utsläpp av fossila bränslen. Hittills har Cop30 främst präglats av nya initiativ, partnerskap och finansiella mål för anpassning och genomförande. Frågan är nu vilka beslut om utsläppsminskningar, fossilutfasning och långsiktig finansiering som faktiskt landar när förhandlingarna går in i sitt avgörande skede.

Naturvårdsverket på plats

Miljö & Utveckling har också haft kontakt med personer på plats. Naturvårdsverkets förhandlare menar att många parter, inklusive EU, önskar en reaktion på de nya NDC:erna, där de noterar framstegen, kvarvarande gap och behovet av ytterligare åtgärder för att stänga gapen.

”Det föreslås även en agendapunkt för kommande möten för att stärka ambition och implementering och stänga gapen. Vi hör idéer om en ”responsplan” och ”roadmaps” för exempelvis utfasning av fossila bränslen”, skriver de i ett mejl till Miljö & Utveckling.

De berättar också att för många utvecklingsländer är finansieringsfrågan avgörande för implementering och högre ambition.   

”För närvarande pågår konsultationer med ordförandeskapet om de förslag till nya agendapunkter som olika parter skickat in inför Cop30. De handlar om finansiering, handelsfrågor, NDC responsplan och rättvis omställning. EU har föreslagit en agendapunkt för att årligen reflektera över syntesrapporten av ländernas biennal transparency reports (BTR).”

Den UNFCCC förhandlingsfråga som handlar om utsläppsminskningar är ”Mitigation Work Programme”, MWP, vars syfte är att höja ambition och implementering detta kritiska årtionde och där parterna diskuterar olika teman eller sektorer olika år, enligt Naturvårdsverkets förhandlare på plats.

Ett beslut från MWP ska förhandlas fram varje år och årets teman har varit skog, avfall och cirkularitet, berättar dem, och menar att det är viktigt för EU och många andra parter att beslutet innehåller budskap om årets teman, fokuserat på åtgärder och lösningar. Vissa parter vill inte sända sådana signaler.

”Än så länge har parterna delat sin syn på beslutet och möjliga budskap och idag har co-facilitators tagit fram ett utkast. Det återstår att se parternas reaktion på detta utkast.”

Mattias Frumerie: ”Stort motstånd”

Mattias Frumerie är klimatambassadör och svensk chefsförhandlare på Cop30 och säger till Miljö & Utveckling att läget på mötet är ”väldigt tufft”.

– Det är ett stort motstånd mot att se det utfall som vi vill ha, med någon typ av genomförande för de nya nationella klimatplanerna, säger han.

Han menar att årets förhandlingar på många sätt liknar fjolårets, särskilt när det gäller vilka länder som bromsar utvecklingen.

– Vi kan se, liksom förra året, att flera av de fossilproducerande länderna sätter upp ett ganska stort motstånd i många olika frågor redan från start.

Samtidigt finns delar av förhandlingarna som ger visst hopp. Ett av förslagen som diskuteras kommer från Aosis, koalitionen av små östater, och har enligt honom fått brett gensvar.

– Deras förslag kan vi se visserligen binder också ett stort gehör hos många andra grupper, säger han, även om motståndet fortfarande är betydande.

När han blickar framåt mot nästa förhandlingsvecka förväntar sig Mattias Frumerie ett klassiskt slutförhandlingsläge.

– Det kommer nog följa ett sedvanligt mönster där dialogen intensifieras, säger han och förklarar att det brasilianska ordförandeskapet snart väntas presentera sin sammanfattning och väg framåt.

Enligt honom är förhoppningen inför mötets slut att länderna kan komma överens om en process som både följer upp och stärker genomförandet av de nationella klimatplanerna.

– Vi vill ju att utgången ska bli någon typ av process inom förhandlingarna där vi hjälper varandra till ett starkt genomförande av den nya målstrukturen, säger han.

Han framhåller att Sverige redan pekat på möjliga lösningar i ett brev från de svenska ministrarna.