I takt med att nya EU-regler för hållbarhetsrapportering, CSRD, rullas ut skärps kraven på företagens redovisning av miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Enligt EU-direktivet CSRD ska dessa uppgifter granskas – antingen av en revisor eller, om det tillåts nationellt, av en så kallad oberoende kvalitetsgranskare. Sverige har hittills valt att enbart tillåta auktoriserade revisorer.
Regeringen öppnar upp för fler CSRD-granskare
Hållbarhetsredovisning Regeringen vill pröva om fler än revisorer ska få granska företags CSRD-rapporter. En särskild utredare har nu fått i uppdrag att se över frågan som väckt debatt. Svenskt Näringsliv välkomnar beskedet, som de ser som avgörande för att sänka företagens kostnader.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppdrag att analysera om även andra aktörer bör få utföra granskningen i Sverige. Frågan har varit omdebatterad, inte minst då länder som Frankrike, Spanien och Danmark redan öppnat för alternativ till revisionskåren.
Beslutet välkomnas av Svenskt Näringsliv, som tidigare kritiserat Sveriges restriktiva hållning. På sin hemsida skriver organisationen att de ser ett behov av att öka konkurrensen på en marknad där få revisionsbyråer dominerar och antalet revisorer minskar. De framhåller att revisionsarvoden utgör en betydande del av kostnaderna för att leva upp till CSRD, och att fler granskare kan sänka både priserna och trösklarna för efterlevnad.
Svenskt Näringsliv lyfter också att en öppnare marknad kan bredda kompetensbasen. De menar att exempelvis hållbarhetsspecialister, ingenjörer och miljöexperter skulle kunna bidra med relevant expertis i granskningen.
Kritik mot att öppna upp för fler granskare, handlar om att oro för att det ska leda till sämre kvalitet, ökad komplexitet och lägre trovärdighet för rapporterna. Det finns också en oro för att samordningen med den finansiella rapporteringen kan försvagas om granskningen delas upp mellan olika professioner.
Den utredning som regeringen tillsatt omfattar även en översyn av hur företag kategoriseras i årsredovisningslagen. I dag finns bara två nivåer – mindre och större – vilket innebär att även medelstora företag omfattas av de mest omfattande kraven. EU:s regelverk medger fler kategorier, inklusive mikroföretag, vilket kan innebära lättnader i rapporteringen. Dessutom ska utredaren ta ställning till om gränsvärdena för vad som utgör ett större företag bör höjas, i takt med att EU justerat dessa uppåt för att kompensera för inflation.
Utredningen ska redovisas senast den 29 maj 2026.


