9 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Österrike drar tillbaka stöd för 2040-mål

Österrikes nya regering stöder inte längre EU-kommissionens mål om 90 procents utsläppsminskning till 2040, rapporterar Politico. Tidigare klimatministern Leonore Gewessler välkomnade målet, men hennes parti De gröna har lämnat regeringen.

Det österrikiska avhoppet försvagar stödet för målet inom EU, vilket ökar trycket på kommissionen att mildra sitt förslag. EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra överväger nu att införa flexibla lösningar, som att räkna in utsläppsminskningar i andra länder via internationella koldioxidkrediter, skriver Politico.

Läcka: EU planerar skärpta PFAS-åtgärder i ny vattenstrategi

EU-kommissionen planerar att införa tuffare krav på att identifiera och sanera PFAS-föroreningar som en del av en ny vattenstrategi, rapporterar ENDS Europe med hänvisning till ett läckt utkast. Strategin väntas offentliggöras i juni 2025.

Bland förslagen finns skärpt tillämpning av principen att förorenaren ska betala, förbättrad övervakning av PFAS i grund- och dricksvatten samt ökat stöd till forskning kring reningstekniker och alternativ till PFAS-kemikalier.

Strategin kopplas till EU:s kemikaliepolitik och det pågående arbetet med ett brett PFAS-förbud, samt till direktiven om vatten och dricksvatten. Målet är att ta ett samlat grepp om vattenföroreningar med särskilt fokus på PFAS.

Så mycket hindrar föråldrade elnät EU:s klimatomställning

Mer än 1,7 terawatt förnybara energiprojekt väntar på nätanslutning i Europa, enligt en ny rapport från tankesmedjorna IEEFA, E3G och Ember. Det motsvarar mer än tre gånger den kapacitet EU behöver för att nå sina klimatmål till 2030. Analysen omfattar 16 länder och pekar på föråldrade regelverk, otillräcklig utbyggnad av elnätet och svaga styrsignaler från regeringar som orsaker till flaskhalsarna.

Under 2024 kostade produktionsbegränsningar av förnybar el, så kallad curtailment, 7,2 miljarder euro i sju länder, däribland Tyskland och Spanien. Bara fem av 34 granskade elnätsoperatörer planerar för ett elsystem utan fossila bränslen till 2035. Elva nämner inte ens klimatmål i sina strategier.

Varningen: CBAM kan bli kostsam

EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, befinner sig i en övergångsfas sedan oktober 2023 och kan snart få betydande ekonomiska konsekvenser för importörer. Företag som importerar utsläppsintensiva varor till EU måste i dagsläget kvartalsvis rapportera inbäddade utsläpp från leverantörer utanför unionen. Tullexperten Astrid Bendz från PwC varnar för att vänta för länge med förberedelserna inför de kommande förändringarna.

EU-kommissionens omnibuspaket som presenterades i februari innehåller ett undantag i CBAM-bestämmelserna för mindre importörer – de som importerar under 50 ton per år skulle slippa rapporteringsskyldighet. Förslagen är dock ännu inte beslutade och kan komma att justeras för att säkerställa att 99 procent av utsläppen omfattas.

Utöver administrativa lättnader diskuteras även en utökning av produktlistan som omfattas av CBAM, till exempel till plastprodukter. Enligt Astrid Bendz är det avgörande att företag håller noggrann koll på sina importvolymer och börjar räkna på CBAM:s framtida ekonomiska påverkan. När certifikatsystemet träder i kraft senast 2027 kommer importörer att behöva köpa CBAM-certifikat – vilket kan bli kostsamt.

Jurister varnar: Försvagning av CSDDD ökar rättsosäkerheten

EU-kommissionens förslag att mildra kraven på företagens klimatplaner får hård kritik av 31 juridikexperter. I ett öppet brev varnar de för att ändringen av artikel 22 i det så kallade CSDDD-direktivet kan leda till ökad rättsosäkerhet och fler stämningar mot både företag och medlemsstater.

Enligt nuvarande regelverk ska stora företag inte bara anta utan också genomföra planer för hur de ska minska sina utsläpp i linje med Parisavtalet. I kommissionens nya förslag tas genomförandekravet bort – något som experterna menar kan öppna för greenwashing och minska pressen på faktisk klimatomställning.

De varnar också för att rättsläget blir splittrat inom EU när domstolar i olika länder fyller det tomrum som uppstår om reglerna försvagas. Omröstning om ändringarna väntas i höst.

EU-länder blockerar PFAS-förbud

Ett förslag från EU-kommissionen om att förbjuda bekämpningsmedlet flutolanil har åter skjutits upp efter att flera medlemsländer motsatt sig beslutet. Flutolanil är ett PFAS-medel som bryts ner till trifluorättiksyra, ett reproduktionsskadligt ämne som sprids i grundvatten och livsmedel. Trots att förbudet lades fram i december har bland annat Polen och Tjeckien röstat nej, medan tolv andra länder ännu inte tagit tydlig ställning.

Miljöorganisationen PAN Europe projicerade under måndagen ett budskap på EU-kommissionens byggnad i Bryssel med krav på omedelbara åtgärder. Organisationen varnar för att fortsatt politisk tvekan hotar dricksvattnet i EU. Ett förbud mot flutolanil skulle enligt PAN Europe bana väg för att reglera ytterligare 30 PFAS-bekämpningsmedel.

EFRAG lanserar svensk utbildningsvideo om VSME

EFRAG har publicerat en serie om tio utbildningsvideor som fördjupar sig i det frivilliga hållbarhetsrapporteringsramverket för icke-noterade små och medelstora företag (VSME). Videorna behandlar krav och vägledning inom miljö-, social- och styrningsrelaterade (ESG) upplysningar i både grundläggande och omfattande moduler av VSME-standarden.

Syftet med videorna är att ge en djupare förståelse för rapporteringskraven, vilket kan underlätta utformningen och tillämpningen av hållbarhetsrapporteringen för mindre företag. EFRAG hoppas därigenom bidra till att stärka transparensen och jämförbarheten i icke-finansiell rapportering bland små och medelstora företag.

Videomaterialet har översatts med hjälp av AI till flera språk, däribland svenska, franska, tyska, italienska och polska. Sammanlagt finns översättningar på 16 språk. Detta möjliggör bred tillgång till utbildningen inom EU:s olika språkområden.

EU:s utsläpp ökade under fjärde kvartalet 2024 – Sverige gick mot trenden

Växthusgasutsläppen från EU:s ekonomi ökade med 2,2 procent under fjärde kvartalet 2024 jämfört med samma period 2023, enligt nya siffror från Eurostat. Totalt uppgick utsläppen till 897 miljoner ton koldioxidekvivalenter, samtidigt som EU:s BNP växte med 1,5 procent.

De största utsläppsökningarna kom från hushållen, vars utsläpp steg med 5,2 procent, samt från el-, gas- och värmeförsörjning, som ökade med 4,6 procent.

Bara sex EU-länder minskade sina utsläpp under kvartalet. Mest minskade Estland med 11,3 procent, följt av Finland med 6,1 procent och Sverige med 2,3 procent. Sverige tillhörde dessutom de länder som lyckades minska utsläppen samtidigt som BNP ökade.