8 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Förslaget kommer att få internationell betydelse då det kommer att ligga till grund för EU:s nationella klimatbidrag till FN, som ska rapporteras inför COP30 i Brasilien i november. Brasiliens regering har sedan tidigare uttryckt oro för att ett överdrivet beroende av klimatkrediter kan urholka ambitionerna i det globala klimatarbetet.

EU:s ministerråd antar ståndpunkt i Omnibus-förslaget

På tisdagen enades EU:s medlemsländer i ministerrådet om sin ståndpunkt inför förhandlingarna om Omnibus I-förslaget, som syftar till att förenkla hållbarhetslagstiftningen inom EU. Förslaget innebär att endast företag med fler än 1 000 anställda och en omsättning på över 450 miljoner euro ska omfattas av CSRD, medan tröskeln i CSDDD höjs till 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro. Kraven på klimatplaner skjuts upp i två år och mildras, och due diligence-ansvaret begränsas till direkta affärspartners. Förändringarna är en del av arbetet med att minska den administrativa bördan för företag. Minister Adam Szłapka från Polen betonade att beslutet är ett steg mot ett mer företagsvänligt regelverk. EU-parlamentets ståndpunkt, som väntas antas senare i sommar, föreslår ännu högre trösklar och slopade klimatkrav i CSDDD.

Efrag föreslår förenklingar i hållbarhetsstandarder inom CSRD

EU:s expertgrupp Efrag har publicerat sin första statusrapport om hur standarderna för hållbarhetsrapportering, ESRS, kan förenklas utan att sänka ambitionsnivån. Rapporten är en del av Omnibuspaketet och fokuserar på att minska den administrativa bördan för företag. Tre centrala förenklingar föreslås: halvering av antalet datapunkter, tydligare uppdelning mellan frivilliga och obligatoriska datapunkter, samt ett förtydligande av den dubbla väsentlighetsprincipen. Förändringarna syftar till att göra kraven mer relevanta, tydliga och lättare att tillämpa. Statusrapporten är inte ett bindande dokument men visar den riktning Efrag vill ta i det fortsatta arbetet med ESRS.

EU-kommissionen drar tillbaka Green Claims-direktivet

På fredagen meddelade EU-kommissionen att den avser att dra tillbaka sitt förslag till Green Claims-direktivet, som skulle ha krävt att företags miljöpåståenden verifieras med fakta. Förslaget, som lades fram våren 2023, var tänkt att förhindra vilseledande termer som ”klimatneutral” utan faktagrund. Beskedet kommer kort före planerade slutförhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet. Motståndet har varit starkt, särskilt från näringslivet och högerpartier som Europeiska folkpartiet (EPP) och ECR. Kommissionen motiverar tillbakadragandet med arbetet för att minska byråkratiska bördor inom ramen för Omnibuspaketet. Beslutet måste ännu formellt godkännas av kommissionens kollegium.

EU enas om förenklingar i koldioxidtullar – småföretag undantas

EU-parlamentet och rådet har nått en överenskommelse om ändringar i koldioxidtullarna, CBAM, som en del av Omnibuspaketet. Ett nytt tröskelvärde på 50 ton koldioxid per år innebär att små och medelstora företag undantas från rapporteringsplikten, vilket berör cirka 182 000 importörer. Samtidigt säkerställs att över 99 procent av utsläppen från import fortsatt omfattas av systemet. CBAM är världens första koldioxidtull och syftar till att förhindra koldioxidläckage från import av utsläppsintensiva varor. Överenskommelsen innehåller även administrativa förenklingar, såsom smidigare tillståndsprocesser och skärpta regler mot missbruk. Slutgiltiga förhandlingar mellan parlamentet och rådet väntas inom kort.

Kajsa Ollongren ny särskild representant för mänskliga rättigheter

EU:s ministerråd har utsett Kajsa Ollongren till ny särskild representant för mänskliga rättigheter. Kajsa Ollongren är tidigare nederländsk försvarsminister och har haft flera höga politiska uppdrag, bland annat som inrikesminister och vice premiärminister. Som EU:s särskilda representant ska hon bidra till att genomföra unionens människorättspolitik och främja efterlevnad av internationell humanitär rätt och internationell straffrätt. Uppdraget innebär också att föra dialoger om mänskliga rättigheter med tredjeländers regeringar, internationella organisationer och civilsamhället. Hon kommer att arbeta nära EU:s utrikestjänst och andra institutioner för att stärka synligheten och effektiviteten i EU:s externa människorättsarbete. Totalt har EU elva särskilda representanter med olika geografiska och tematiska mandat.

Nya regler för att mäta miljöpåverkan från kläder och skor

EU-kommissionen presenterade i veckan officiellt de nya reglerna för att mäta miljöpåverkan från textil- och skobranschen. Reglerna bygger på den så kallade PEFCR-metoden, Product Environmental Footprint Category Rules, som fastställdes formellt av kommissionen den 14 maj 2025. Syftet är att skapa en enhetlig och vetenskapligt baserad metod för att bedöma miljöpåverkan från produkter, bland annat utifrån vattenanvändning, kemikalieutsläpp och koldioxidavtryck.

Metodologin har utvecklats under fem års tid i samarbete mellan industrin, frivilligorganisationer, medlemsländer och EU-kommissionen. Den ska fungera som en frivillig standard men förväntas också bli grund för framtida lagstiftning inom EU:s hållbarhetsramverk.

Tre EEA-rapporter pekar på miljöutmaningar och möjligheter

Europeiska miljöbyrån (EEA) har släppt tre rapporter som belyser både framsteg och stora utmaningar för EU:s miljöarbete. Utsläppen av flera stora luftföroreningar minskar, men ammoniak från jordbruket kvarstår som ett problem i flera medlemsländer. Samtidigt visar EEA att förnybar energi och ökad elektrifiering kan sänka elproduktionskostnaderna med upp till 57 procent till 2030 och stärka EU:s energisäkerhet, om rätt investeringar och samordning sker. En annan rapport avslöjar att över 110 miljoner EU-invånare utsätts för skadliga nivåer av transportbuller, vilket påverkar både hälsa och ekonomi negativt. EEA varnar för att nuvarande bulleråtgärder är otillräckliga för att nå EU:s mål till 2030. Tillsammans ger rapporterna en tydlig bild av behovet av förstärkta miljöinsatser och strategiska energiåtgärder i hela unionen.