8 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

Nationalekonomen John Hassler bedömer dock att några större förändringar inte är att vänta men att vissa justeringar kan bli nödvändiga för att behålla acceptansen. John Hassler framhåller samtidigt att en försvagning av kraven kan missgynna svenska företag och påverka investeringar i fossilfri stålproduktion.

EU-kommissionen medger brister efter kritik från ombudsmannen

EU-kommissionen medger brister i transparensen i sitt lagstiftningsarbete efter skarp kritik från Teresa Anjinho, men avvisar krav på mer genomgripande förändringar. Kommissionen uppger att den ska förbättra dokumentation och motivering av beslut om att snabba på lagstiftning samt tydligare redovisa underlag för nya förslag.

Den 27 november 2025 slog Teresa Anjinho fast att kommissionen gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden i samband med lagpaketet Omnibus I, som ändrade direktiven om företags hållbarhetsansvar och hållbarhetsrapportering. Enligt beslutet kringgicks krav på konsekvensbedömningar och offentliga samråd. Klagomålen lämnades in av åtta organisationer, däribland European Coalition for Corporate Justice och ClientEarth.

Virginie Rouas från European Coalition for Corporate Justice uppger att svaret inte åtgärdar grundläggande brister och efterlyser starkare garantier för inkluderande och transparenta processer. Samtidigt pågår en översyn av kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning.

Läs mer

Slutligt godkännande av lättnader kring företags hållbarhetsansvar

EU:s medlemsländer har gett sitt slutliga godkännande till försvagade regler om företags hållbarhetsansvar, vilket innebär att direktivet nu endast omfattar de allra största bolagen. De nya reglerna gäller företag inom EU med fler än 5 000 anställda och en årlig omsättning över 1,5 miljarder euro samt företag utanför EU med en omsättning inom unionen över 1,5 miljarder euro. Tidsfristen för att följa reglerna skjuts upp två år till mitten av 2029 och kravet på särskilda klimatövergångsplaner tas bort.

Ändringarna har förhandlats fram mellan medlemsländerna och EU-parlamentet efter kritik från delar av näringslivet samt krav på lättnader från USA och Qatar. Miljöorganisationer och vissa investerare har uttryckt oro över att det blir svårare att bedöma företags hållbarhet. Naturskyddsföreningen meddelar att organisationen är mycket besviken över att lagstiftningen försvagas.

Implementeringsrådet vill se harmoniserade EU-regler för avfall

Implementeringsrådet föreslår att Sverige ska verka för enklare och mer harmoniserade EU-regler inför förhandlingarna om Circular Economy Act. Rådet vill se en harmoniserad inre marknad för avfall och sekundära råvaror samt gemensamma EU-kriterier för när avfall upphör att vara avfall för att minska administrativa bördor och underlätta gränsöverskridande handel.

Förslagen innebär att regelverken ska vara teknikneutrala, enkla och anpassade för små och medelstora företag samt bygga på tydliga konsekvensanalyser. Rådet framhåller att sekundära råvaror i större utsträckning bör betraktas som resurser i stället för avfall.

Dessutom betonas behovet av investeringar i återvinningsinfrastruktur och innovation samt stärkt tillsyn över import från tredjeland för att säkerställa att produkter uppfyller EU:s krav och inte snedvrider konkurrensen.

EU:s klimatrådgivare varnar för bristande anpassning

Europeiska vetenskapliga rådgivande nämnden för klimatförändringar uppmanar EU att kraftigt stärka och integrera klimatanpassning i all relevant politik eftersom nuvarande anpassningsplaner bedöms vara otillräckliga. I en ny rapport varnar nämnden för att bristande åtgärder kan försvaga Europas konkurrenskraft, öka trycket på offentliga budgetar och skapa växande säkerhetsrisker.

Nämnden föreslår bland annat obligatoriska och standardiserade klimatriskbedömningar i medlemsländerna samt gemensamma riktlinjer för anpassningsplanering, samtidigt som utsläppsminskningar och ökat koldioxidupptag måste fortsätta parallellt.

Den globala medeltemperaturen har stigit till omkring 1,4 grader över förindustriella nivåer och extrema väderhändelser orsakade ekonomiska förluster på 320 miljarder dollar under 2024, en ökning med 25 procent jämfört med 2020.

Studie varnar för vattenstress vid europeisk vätgassatsning

En omfattande satsning på elektrolytisk vätgas i Europa kan orsaka allvarliga lokala vattenproblem trots att den totala vattenanvändningen är liten jämfört med jordbruk, enligt en studie publicerad i tidskriften Nature Sustainability. Forskarna bedömer att omkring 20 procent av den årliga vattenanvändningen för vätgasproduktion år 2050 kan ske i områden med hög risk för vattenstress.

Resultaten visar att koncentrerad produktion i specifika avrinningsområden kan få betydande lokal påverkan. Samtidigt väntas de genomsnittliga elpriserna påverkas relativt lite trots stora investeringsbehov i ny elproduktion.

Studien framhåller behovet av samordnad energi och vattenpolitik för att säkerställa att en framtida vätgasekonomi utvecklas i linje med lokala miljöförutsättningar.

EU undantar pallplast från krav på full återanvändning

EU-kommissionen har antagit en delegerad akt som undantar plastfolie och band för lastsäkring på pallar från kravet på 100 procent återanvändning inom EU. Kravet fanns i förordningen om förpackningar och förpackningsavfall och gällde vid användning inom företag eller mellan företag i samma medlemsstat.

Beslutet är den första tillämpningen av en delegerad akt under lagstiftningen och grundas på en studie som visade att ett fullt återanvändningskrav skulle kunna leda till oproportionerliga kostnader.

Från den 1 januari 2030 ska minst 40 procent av transport och försäljningsförpackningar vara återanvändbara. Undantaget gör det möjligt för företag att nå målet utan krav på dessa förpackningsdelar. Förordningen trädde i kraft den 11 februari 2025.

Miljöorganisation vill skärpa EU-krav på företagsbilar

Transport & Environment uppmanar EU att införa striktare regler för utsläpp från företagsbilar och att exkludera laddhybrider från framtida kvoter. Organisationen anser att företag bör tvingas inkludera fler nollutsläppsfordon i sina fordonsflottor och att lågutsläppsfordon inte ska räknas in.

I december föreslog EU-kommissionen att medlemsländerna ska införa nya kvoter för nollutsläpps och lågutsläppsfordon för företagsbilar och skåpbilar från 2030 efter förhandlingar med fordonsindustrin. Förhandlingarna ledde till en plan om att delvis backa från det tidigare beslutet om att stoppa nyförsäljning av bilar med förbränningsmotor från 2035.

Transport & Environment bedömer att de föreslagna reglerna inte är tillräckligt långtgående för att minska utsläppen i linje med EU:s klimatmål.