Solenergi kastar ljus över betongförort

Och så är det ju; i första hand är det sociala åtgärder som måste till för förorter med problem. Men tillsammans med andra satsningar, som exempelvis inom kulturen, kan dessa fungera som en ”plog” för att få människor att trivas bättre.

För att få folk att trivas i Gårdsten dammade kommunala Gårdstensbostäder av en idé som alltid sett bra ut på pappret men som sällan fått bärkraft i realiteten – en satsning på bostäder med ekologisk hållbar utveckling.

– Från det att förändringsarbetet i Gårdsten startade för fem år sedan har bostadsområdet också strävat efter en hållbar ekologisk utveckling. Att i alla delar av upprustnings- och renoveringsarbetet arbeta utefter ekologiska förtecken, och solhusen är det mest konkreta exempel på ekologiskt heltänkande, säger Anki Eriksson, marknadsansvarig på Gårdstensbostäder.

Solhusen är också en del i ett EU-projekt som heter Shine. Det syftar till att utveckla boendet med mer ekologiska förtecken. Förutom det i Gårdsten är fem andra bostadsföretag, två i Storbritannien och ett vardera i Tyskland, Holland och Frankrike, med i projektet.

Hur fungerar det då?

– Det svenska vädret är ju inte helt pålitligt. Men för att värma upp bostäder fungerar det faktiskt alldeles utmärkt. På Loftgångshusens tak har vi monterat ett antal stora solfångare. Solens energi värmer upp vatten som leds ned genom huset och lagras i en isolerad tank i källaren. Härifrån sprids vattnet till husen som ligger kring gården och används i lägenheter och tvättstugor, säger Anki Eriksson.

Och potentialen är faktiskt större än de många tror; en bra solfångare kan generera mellan 300 och 500 kWh per kvadratmeter och år. I Gårdsten använder de detta till att sänka energikostnaderna för uppvärmningen av varmvattnet med upp mot 40 procent.

I Solhusen mäts förbrukningen av el, värme och vatten individuellt för varje lägenhet. Principen är enklast möjliga: Ju mindre du gör av med, desto lägre blir kostnaden.

– På det här sättet kan de boende själv påverka sin boendekostnad. Det har visat sig att man på det sättet kan sänka el-, värme- och vattenkostnaderna i Solhusen med omkring 15 procent, säger Anki Eriksson.

Längst ned i varje Loftgångshus ligger ett stort växthus. Här kan alla som bor i Solhusen odla grönsaker, örter eller vad man nu tycker bäst om. De som bor i Solhusen, precis som alla andra boende hos Gårdstensbostäder, har också tillgång till de odlingslotter som ligger alldeles utanför gårdarna.

– För många gårdstensbor har odlingarna blivit en naturlig mötesplats. Ett sätt att odla grannsämjan. Och om man absolut vill ha sin täppa alldeles för sig själv kan man ju alltid odla på sin inglasade balkong, säger Anki Eriksson.

Och det är klart; sol över en betongförort kan aldrig vara fel.

Fakta/solkraft

• Sverige var tidigt ute när det gällde solfångare för bostadshus. I dag har produktionen av sol- och vindkraft en årlig, internationell marknadsutveckling på 20 procent.

• I Japan satsar samhället stort på högteknologiska lösningar med solceller medan Tyskland är ett europeiskt exempel på hur politiska initiativ gett ökat användande av solenergi och vindkraft.

• Kina satsar också på system för solvärme. Solfångare är exempelvis fem gånger vanligare i Kina än i Europa.