En ny studie i tidskriften Nature visar att världens skogar har absorberat över 100 miljarder ton koldioxid under de senaste 30 åren, vilket är nästan hälften av koldioxidutsläppen från fossila bränslen under samma period.
Så mycket kol lagrar världens skogar
SKOG
Trots bränder, avverkning och insektsangrepp har världens skogar fortsatt att ta upp koldioxid i nästan samma takt under de senaste 30 åren, enligt en ny studie.
– Resultatet visar att i princip alla skogar fungerar som kolsänkor, och att kolförråden ökar. Jag blev väldigt förvånad, säger Pekka Kauppi, forskare inom miljövetenskap och skogsbruk, till Miljö & Utveckling.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Bakom studien står ett internationellt forskarlag lett av Yude Pan från US Forest Service vid USA:s jordbruksdepartement. Analysen av norra Europas boreala skogar utfördes av Pekka Kauppi, en av grundarna av klimatpanelen IPCC och forskare inom miljövetenskap och skogsbruk vid Helsingfors universitet.
– Jag blev mycket förvånad över resultatet. Den tropiska skogsarealen har minskat med över 200 miljoner hektar mellan 1990 och 2020, vilket är tio gånger storleken på Finlands alla skogar. Trots detta är nettoeffekten fortfarande positiv, säger Pekka Kauppi, till Miljö & Utveckling.
Trots omfattande avverkning, bränder och insektsangrepp har kolsänkan alltså varit stabil under de senaste 30 åren, säger han.
– Man kan nästan säga att ”Där det finns skog, finns kolsänka”. Endast i vissa delar av Kanada och Australien minskar kolförråden, förklarar Pekka Kauppi.
Trots det övergripande stabila resultatet har utvecklingen varit mycket varierad beroende på region. I tropikerna har kolförråden och kolsänkan i äldre skogar minskat på grund av avverkning i Afrika, Sydamerika och Sydostasien.
De nya skogarna som uppstått har lägre kolförråd men en starkare kolsänka. I tempererade skogar har både kolförråden och kolsänkan ökat, med några negativa trender i Europas åldrande skogar och i Nordamerika på grund av torra år. I Kina, däremot, har positiva trender noterats tack vare ett omfattande nationellt trädplanteringsprogram.
– Ett mindre men ändå oroande problem är skogsbränder i vissa boreala skogar, främst i Kanada och Sibirien. Frekvensen av skogsbränder och den yta de förstör har ökat, särskilt efter 2020, avslutar Pekka Kauppi.
Här är en länk till studien.
Fakta
Så gjordes mätningarna
Studien bygger på landbaserade inventeringsdata, bland annat från SLU Riksskogstaxeringen. Den ger därför en noggrannare skattning av förråden av kol i skogsekosystemen och hur dessa ändrats 1990–2020 än om studien enbart gjorts med data från satellitburna sensorer. För att få bästa skattning av arealerna av skog i boreal, tempererad och tropisk skog har man dock använts sig av data från satelliter.
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU