Inga produkter i varukorgen.
Så går Sveriges industriomställning – och det krävs för att öka takten
Klimat
Hur går det i industriernas arbete att ställa om, vad finns det för framgångsexempel och vad krävs för att öka takten? Det tar Energimyndigheten fasta på i sin årliga analys av den svenska industriomställningen.
Energimyndigheten har nu publicerat sin årliga analys av industriomställningen. Foto: Adobe Stock.
En slutsats som Energimyndigheten drar i sin analys är att svensk industri ligger i framkant när det gäller fossilfria lösningar och att använda mer cirkulära material. Enligt myndigheten är det nödvändigt att fortsätta den resan då industrin står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Men de lyfter också att det är viktigt för svensk sysselsättning och konkurrenskraft.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Myndigheten konstaterar att samtliga utsläppstunga branscher i Sverige arbetar med att ställa om sin verksamhet för att nå Sveriges gemensamma mål om att senast 2045 nå nettonollutlsäpp. Däremot noteras att olika branscher har kommit olika långt i det arbetet.
Ringar in fem teknikfokus
Vidare ringar Energimyndigheten in fem olika teknikspår som de ser att svensk industri satsar på för att minska växthusgasutsläppen. Dessa är elektrifiering, biomassa, vätgas, CCS eller bio-CCS samt CCU.
I sin analys lyfter Energimyndigheten också framgångsexempel från Sverige som driver på omställningsarbetet. Ett är Stena Recycling, som satsar på att minska utsläppen från batteritillverkning genom sin nya återvinningsanläggning för litiumbatterier. Ett annat är ståltillverkaren Ovakos anläggning för fossilfri vätgas.
Så påverkar EU:s industripolitik svenska industrier
Rapporten tar också fasta på EU:s industripolitik, som påverkar Sverige och svensk industri. I sammanhanget lyfter myndigheten lagstiftningar som Net Zero Industry Act och den så kallade råmaterialakten samt nya målsättningar för produktion och import av förnybar vätgas.
Vidare belyser rapporten EU:s nya klimatmål. Dessa kommer enligt Energimyndigheten leda till ett högre omställningstryck för svenska industrier, även om de konstaterar att det är för tidigt att dra några fullständiga slutsatser. De konstaterar också att klimat – och industripolitik samspelar i allt högre utsträckning.
Det krävs för att öka takten
Slutligen ger Energimyndigheten sin analys om vad som krävs för att öka industrins omställningstakt. I det arbetet menar de att långsiktiga och stabila spelregler är centrala. Detta då de menar att industrin är en sektor med långa investeringscykler, ofta på minst 20 år.
För att industrin ska våga satsa på nya tekniker och lösningar, understryker Energimyndigheten behovet av politisk långsiktighet för att minska osäkerheten – både inom Sverige och på EU-nivå.
