Inga produkter i varukorgen.
Så får du människor att engagera sig i miljöprojekt
Forskning
Gemenskap, vardagsnytta och inflytande är avgörande för att få människor att delta i klimatarbete. Ny forskning visar att engagemang växer när miljöfrågor kopplas till människors liv och görs till en gemensam uppgift – inte bara ett individuellt ansvar.
Foto: press
En studie från Högskolan i Gävle, ”Motives for collective climate action – Community work promoting community climate commons”, visar att människor engagerar sig i lokala klimatinitiativ för att skydda sin livssituation, stärka gemenskapen, säkra försörjning och få större inflytande över beslut. Studien bygger på en genomgång av 53 forskningsartiklar och visar att klimatengagemang inte bara drivs av miljömedvetenhet, utan av en kombination av sociala, ekonomiska och politiska faktorer.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
En central slutsats är att klimatåtgärder fungerar bäst när de är lokalt förankrade och kollektiva. I stället för toppstyrda lösningar handlar det om att människor organiserar sig tillsammans kring gemensamma behov och resurser.
– Den viktigaste insikten tycker jag är att man måste förstå att man inte kan titta enbart på klimat. Man måste titta på det tillsammans med andra sociala problem, säger Nessica Nässén, doktorand i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
Hon menar att mycket av dagens klimatarbete fokuserar för mycket på individens ansvar, som att källsortera eller flyga mindre, och för lite på de sammanhang människor lever i. En av slutsatserna i studien är att människor engagerar sig när de känner tillhörighet och mening. Att vara en del av något gemensamt kan vara viktigare än själva miljöfrågan i sig. Konkreta exempel, som urbana odlingar eller lokala energiprojekt, visar hur klimatåtgärder också kan förbättra människors vardag.
– Om man är med i urbana odlingar, då har man tillgång till ekologiska grönsaker, vilket man annars kanske inte skulle haft råd med, säger Nessica Nässén.
Kommuner och myndigheternas roll
Studien lyfter att myndigheter och kommuner behöver hitta en balans: att stödja utan att styra.
– Man kan gå in och mobilisera människor till att skapa förutsättningarna och vara en länk till andra aktörer, säger Nessica Nässén.
Det handlar alltså om att skapa möjligheter för människor att agera tillsammans, snarare än att driva arbetet uppifrån.
Ett problem beskriver Nessica Nässén är att klimatansvaret ofta läggs på individen, vilket kan skapa känslor av maktlöshet.
– Många människor sitter med klimatångest och känner – vad kan jag göra? Det läggs väldigt mycket på en individnivå. Man skapar inte – hur kan vi göra det tillsammans, säger hon.
Här pekar Nessica Nässén på att lösningen ligger i kollektiva processer.
– Det jag tror krävs för att vi ska kunna göra en klimatomställning på riktigt är kollektivet, säger hon.
De fyra viktigaste motiven
Studien identifierar fyra centrala motiv som förklarar varför människor väljer att engagera sig i lokala klimat- och miljöprojekt.
- Sociala motiv – Den starkaste drivkraften. Människor engagerar sig när klimatförändringar hotar deras kultur, identitet och vardagsliv. Kollektiva initiativ blir ett sätt att skydda både gemenskapen och platsen.
- Ekologiska motiv – Deltagandet drivs av viljan att minska miljöskador och hantera klimatförändringar – både genom utsläppsminskning och anpassning till nya förhållanden.
- Ekonomiska motiv – Engagemang handlar ofta om att säkra försörjning och stabilitet, till exempel genom gemensamt jordbruk eller lokal energiproduktion.
- Politiska motiv – Lokala klimatinitiativ ger människor inflytande och möjlighet att påverka beslut, särskilt när de upplever att traditionella system inte räcker.
Studien visar också att drivkrafterna bakom klimatengagemang varierar mellan olika delar av världen. I det globala nord dominerar ofta fokus på att minska utsläpp och förebygga klimatförändringar, medan engagemanget i det globala syd i högre grad handlar om anpassning och att skydda försörjning och livsvillkor i redan utsatta situationer.
