Plöjningens påverkan på klimatet överskattad

Jordbruk Forskning har tidigare visat att direktsådd eller reducerad jordbearbetning ökar kolinlagringen och kan motverka klimatförändringar. Men enligt en ny studie från SLU och Stockholm Environment Institute är potentialen inte så stor som enskilda studier antyder.

Plöjningens påverkan på klimatet överskattad
Achim Grelle

Reducerad jordbearbetning är en viktig pusselbit i framtidens hållbara jordbruk. Till exempel minskar den jorderosion och påverkar markorganismerna.

Under klimatkonferensen i Paris 2015 lanserade Frankrike ”fyra promille-initiativet”. Namnet syftar på att alla utsläpp av koldioxid från fossila källor skulle kunna läggas fast i marken om dess kolhalt ökade med 0,4 procent per år. Initiativets mål var att synliggöra den potential som kolinlagring i mark har och att sätta frågan på den politiska agendan.

Studier visar olika resultat

Flera vetenskapliga studier, framför allt från Mellanvästern i USA, har visat att en effektiv strategi för att öka kolinlagringen är att minska jordbearbetningen, till exempel genom att plöja mindre eller inte alls.

– Vi saknade flera viktiga faktorer i många tidigare studier och ville därför undersöka frågan närmare, säger Katharina Meurer, forskare på SLU och huvudförfattare till en ny artikel som skrevs på inbjudan av tidskriften Earth-Science Reviews.

Överskattade mätningar

Författarna har gjort en systematisk sammanställning av ett stort antal publicerade studier från långliggande försök i den temperade och boreala klimatzonen.

– I den analysen kom vi fram till att när markens täthet inte finns med i beräkningarna så överskattas skillnaderna i mängden lagrat kol mellan de olika jordbearbetningsmetoderna, säger Katharina Meurer.

Katharina Meurer vill i framtiden se att man mäter djupare ned i marken.

– Jordbearbetningsmetodernas sammanlagda klimateffekt är därför oklar, men vår litteratursammanställning visar tydligt att klimateffekten av reducerad jordbearbetning genom kolinlagring är mindre än man trodde förut, nära noll i genomsnitt. Hur det ser ut under svenska klimatförhållanden vet vi inte säkert, säger Katharina Meurer.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter