Kristina Sundqvist, forskare vid Umeå universitet visar i sin doktorsavhandling att höga värden av dioxiner i havsbotten, längs den svenska Östersjökusten och dess utsjö, kan kopplas till två källor. Klorfenol, som förr användes för att impregnera virke samt annan träindustri. Man kan inte utgå från att alla dioxinföroreningar i de ytliga bottenskikten kommer från nutida utsläpp, eftersom ytsediment lätt rörs om. Sammansättningen av dioxinutsläpp varierar beroende från vilka verksamheter de kommer ifrån. Därmed bildas olika föroreningsmönster, som gör att man kan spåra historiska utsläppskällor.
Avhandlingens titel; ”Källor för dioxiner och andra persistenta organiska föroreningar i marin miljö – Identifikation och beräkning av källbidrag med hjälp av mönsteranalys och receptormodellering”.