Gruvavfall dyrt för staten

Idag finns det 14 aktiva gruvor i Sverige. Tillsammans står de för 80 procent av det svenska avfallet. En stor del av avfallet är dessutom miljöfarligt och behöver efterbehandlas för att inte skada naturen under lång tid framöver. Därför ska gruvbolagen betala en ekonomisk säkerhet så att avfallet kan efterbehandlas även om bolagen går i konkurs. Men enligt en ny rapport från Riksrevisionen fungerar inte det nuvarande systemet. De pengar som betalas in räcker inte. Två aktuella fall är gruvorna Blaiken och Svärtträsk. Här kommer staten att behöva gå in med mellan 280-380 miljoner kronor för att täcka efterbehandlingen av avfallet.

– Det uppkommer mycket gruvavfall i Sverige och en stor del är miljöfarligt. Det är därför viktigt att systemet fungerar så att pengar finns avsatta så att inte skattebetalarna drabbas av kostnaden, säger riksrevisor Ulf Bengtsson.

Enligt Riksrevisionen bör regeringen utreda hur en långsiktig branschfinansiering av efterbehandling, kontroll och tillsyn kan se ut. De bör också överväga att ändra lagstiftningen så att gruvverksamhet inte kan påbörjas utan att den ekonomiska säkerheten har godkänts. Dessutom bör regeringen se över om prövningen av en mineralfyndighets ekonomiska potential ska omfatta även kostnader för gruvavfallet.