Flyget måste in i utsläppshandeln

– Jag gillar att flyga, säger Niels Eirik Nertun på klingande norska.

Däremot är han som miljöchef väl medveten om att utsläppen från flyget är ett stort problem i kampen om att stoppa den globala medeltemperaturen.

– SAS accepterar det faktum att klimateffekterna faktiskt har ett mänskligt skapat element och vi är beredda att ta vårt ansvar, säger Niels Eirik Nertun.

Ska vara ekonomiskt

Men SAS satsar varken på nya bränslen eller miljöcertifieringar om det inte också finns någon annan vinning än just miljöfördelarna. Investeringen måste även vara ekonomiskt lönsamma och bra för företagets arbetsmiljö för att de ska vara intressanta. Likheten med EUs Lissabonstrategi är tydlig – ekonomi, miljö och sociala frågor ska hänga ihop.

– Som miljöchef är det ändå lätt att se att miljö och ekonomi faktiskt är två sidor av samma mynt, säger Niels Eirik Nertun och berättar att flygdieslet är en allt större andel av företagets totala kostnader och numera lika dyrt som personalkostnaderna.

Polluter pays principle

Just nu ser Niels Eirik Nertun fram emot den dagen när flyget går in i handelssystemet för koldioxidutsläpp. Det innebär att SAS kan betala sin del av kakan på ett kostnadseffektivt sätt genom att besparingarna görs i den bransch där det är lättast att minska utsläppen. Flyget har svårt att göra något åt sina utsläpp, men skulle ändå kunna fortsätta att expandera genom att köpa utsläppsrätter av andra, exempelvis ett kolkraftverk som har lättare att minska ned på utsläppen eller gå över till biobränslen.

– Flyget måste spela på samma villkor som alla andra, både industrier och transportmedel. Med ett handelssystem kan åtgärderna göras där det är mest kostnadseffektivt, säger Niels Eirik Nertun.

Att flyget ska in i handelssystemet finns det redan planer på, men tidigast om fyra år enligt kalkyleringar från EUs miljökommissionär Stavros Dimas och hur systemet kommer vara utformat och vilka de kommer att handla med är inte klart.

– Vi är beredda på att gå in i handelssystemet för utsläppsrätter från 2008, blir det en försening får det stå för byråkraterna, säger Niels Eirik Nertun.

Nya bränslen

Att det skulle komma något nytt miljövänligt bränsle som löser problematiken under den närmaste generationen är Niels Eirik Nertun mycket tveksam till.

Även om man hittar alternativ till flygdiesel tar det lång tid innan det börjar märkas i flygflottan eftersom flygplan har en lång livslängd. De flygplan som produceras i dag kommer att ta oss till semestern även år 2040.

Däremot satsar SAS mycket krut på att driftoptimera flygningarna, exempelvis att flyga närmsta vägen, inte cirkulera så länge innan det är dags att landa, fylla planen och ligga på rätt höjd i luften. Så fort inblanding av biobränsle för flyget blir tillåtet tänker SAS börja använda det som låginblandning i det vanliga bränslet.

– Jag tycker att flyget har oförtjänt dåligt miljörykte. Att resa med flyg kräver cirka en halvliter bränsle per person och mil. Det blir lika mycket utsläpp som från en vanlig Volvo med två personer i bilen, framhåller Niels Eirik Nertun.

Hållbarhetsredovisningar

Men ryktet är ett faktum. För att förbättra det har SAS bland annat lagt ned mycket arbete på sin hållbarhetsredovisning. Målet är att den ska integreras helt i årsredovisningen, men än så länge ligger den största delen av hållbarhetsinformationen på de 20 sista sidorna.

I redovisningen beskrivs både negativa och positiva aspekter av SAS verksamhet. Att även ha med mindre fördelaktiga resultat är helt avgörande för trovärdigheten och har också en förebyggande effekt.

– En gång hade vi använt kemikalier som vi inte hade tillstånd till, vilket en journalist upptäckte under sommartorkan. När han ringde kunde jag hänvisa till vår hållbarhetsredovisning där han kunde läsa mer, vilket tog udden av hela nyheten, minns Niels Eirik Nertun.

Att väl genomarbetade hållbarhetsredovisningar främst görs av företag som vill mörka sin miljöpåverkan genom att styra diskussionen, som svenska forskning visat (se M&U nr 5:2005) är inget som Niels Eirik Nertun känner igen sig i.

– Jag ser ingen poäng i att försöka styra debatten. Vi är väldigt tydliga med vår öppenhet, vi anlitar exempelvis alltid externa revisorer.

I mätningar om allmänhetens syn på SAS visar faktiskt siffrorna över företagets rykte när det gäller miljö- och hållbarhetsarbetet bättre resultat än siffrorna över den sammanlagda uppfattningen om SAS.

– Jag är nästan lite förbaskad på att inte fler miljöchefer i stora bolag mäter hur miljöarbetet bidrar till trovärdigheten i deras varumärke. Genom att mäta blir det tydligt att man tjänar på att lägga ned energi på miljöområdet, säger Niels Eirik Nertun.

Namn: Niels Eirik Nertun

Ålder: 58

Bor: Asker utanför Oslo

Familj: fru och två vuxna döttrar

Drivkraft: Jag anser att miljö är en viktig och integrerad del av samhällsutvecklingen. Jag tror inte att man kan vara en god hälso- miljö och säkerhetschef utan att man brinner lite grann för saken.

Bakgrund: Naturvetare, har arbetat som avdelningsledare på yrkeshygieniska institutet, ansvarat för konsult och utbildningsverksamhet på norska Arbetsmiljöcentre, varit Hälso- och Miljöchef på ABB i Norge. Har arbetat på SAS sedan 1989. Först som hälso- säkerhet- och miljöchef i Norge och sedan som miljöchef för hela koncernen. Sedan 2004 har han även ansvar för hållbarhetsfrågor.