Inga produkter i varukorgen.
Elskrot har blivit en lönsam affär
Elskrotsmarknaden tog ett jättekliv under sista halvåret i fjol. Med mer än dubblade insamlingsvolymer finns nu en stark tro på att elskrot kan bli riktigt lönsamt i framtiden.
– Långsiktigt finns det tecken på att marknaden kommer att växa ännu mer, säger Jörgen Schultz på Elkretsen.
Förutsättningarna för elskrotsmarknaden förändrades radikalt när elektronikprodukterna från och med halvårsskiftet förra året omfattades av producentansvaret. Tidigare gjordes insamlingen på frivillig basis, men numera är det elektroniktillverkarnas ansvar att se till att gamla produkter samlas in för återvinning. Elektronikbranschen har därför anlitat företaget Elkretsen för att bygga upp en systematisk insamling av elektronikprodukter runt om i hela landet. Elkretsen låter sedan demonteringsföretagen genom anbud få återvinna det insamlade materialet.
Dramatisk ökning
Kommunerna sköter mottagningen av hushållens elskrot. Basen i det insamlingssystemet är drygt 630 kommunala återvinningscentraler för hushåll och ungefär 300 mottagningsstationer för verksamheter som har rätt att återlämna uttjänta elprodukter enligt producentansvarslagen. Elkretsen har nyligen sammanställt insamlingsvolymerna för perioden 1 juli till 31 december, det första halvåret med nya producentansvaret för elskrot. Där visar det sig att marknaden formligen har exploderat. För elektronikprodukter som till exempel it-utrustning, hushållsmaskiner, handverktyg, armaturer, radio- och tv-apparater har insamlingsvolymen fördubblats och för till exempel lysrör och lågenergilampor har volymen nästan fyrdubblats.
– Jag tror faktiskt att volymerna kommer att fortsätta att öka om än inte i lika snabb takt, säger Jörgen Schultz.
Ett effektivt system
En tänkbar orsak till att volymerna ökat mer än förväntat skulle kunna vara att elektronikskrot lagrats i väntan på de nya reglerna. Tidigare byggde insamlingen på frivillighet men eftersom det sedan en tid varit känt att producentansvaret skulle utökas till att omfatta elskrot skulle det kunna tänkas att elskrot lagrats, men det är ingen förklaring Jörgen Schultz tror på.
– Visst fanns det ett visst lager, men lagrad elskrot kan inte förklara en så stor ökning, säger han. Jag tror istället att det beror på att vi skapat ett mycket bra insamlingssystem som gjort det nästan lika lätt att lämna till insamling som att kasta elskrotet i soporna.
Mer elektronik
Jörgen Schultz tror att marknaden kommer att växa sig ännu större även om det är svårt att förutspå hur mycket elskrot som kommer att återvinnas. Det finns inga studier gjorda på hur mycket gamla elektronikprodukter som finns och som måste samlas in för återvinning. Det enda branschen med någorlunda säkerhet kan säga något om är den enskilda produkten tv-apparater. Om man utgår från deras medellivslängd och antalet sålda tv-apparater i början av 1980-talet så samlas det i idag in nära 100 procent till återvinning.
– Men utvecklingen pekar på att det kommer att byggas in fler och fler elektroniska funktioner i en mängd olika produkter, och den utvecklingen gör att vi tror på att elskrotsmarknaden bara kommer att öka, säger Jörgen Schultz.
Fakta
Insamlingsvolymer
• Lysrör och lågenergilampor: 7,2 miljoner stycken
I den här gruppen ingår alla typer av urladdningslampor
• Stora vitvaror: 250 000 stycken
I gruppen ingår spisar, diskmaskiner, tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, spisfläktar mm. Däremot ingår inte kylskåp och frysar eftersom de innehåller freoner och fortfarande är kommunernas ansvar.
• Övriga elektronikprodukter: 16 200 ton
I gruppen ingår tv- och radioapparater, datorutrustning, hushållsmaksiner, armaturer, handverktyg mm.
• Sammanlagt handlar det om 30 000 ton insamlat elektronikskrot under sex månader. Lysrör och lågenergilampor antas väga 0,2 kilo styck och stora vitvaror 50 kilo styck.
