Det är en myt att EU är slutet och svårt att påverka, det är den stående kommentaren bland de företag och organisationer som jobbar med lobbying i Bryssel. Att lära sig hur man ska göra för att påverka är ungefär som att lära sig spela schack, man måste lära sig reglerna och sen är det bara att sätta igång och spela (och utnyttja sina drag väl).
Men många svenska företag och organisationer ännu inte lärt sig spelreglerna ordentligt, trots att Sverige sade ja till EU för tio år sedan. En orsak är säkert att EU fortfarande känns diffust, svårhanterligt och långt från den egna verkligheten. En annan orsak kan vara att många svenskar ser lobbying som något fult medan man i Europa är van vid att arbeta med strukturerade och uttalade kampanjer som även får ta resurser i anspråk. Här är det också helt rumsrent att försöka påverka lagstiftningen i den riktning man vill. Den svenska attityden har gjort att många svenska företags intressen hamnar i bakvattnet jämfört med sina europeiska kollegor.
– Många stora svenska företag har dålig kunskap om vad som händer inom EU. De kan komma till oss i slutfasen av en lagprocess och säga ”oj nu händer det här,” det är ju allvarligt för oss. Då har processen redan varit igång i fem år, konstaterar Hannalena Ivarsson, på lobbyistföretaget Kreab i Bryssel.
Hon får medhåll av Lena Ek som sitter i EU-parlamentets industriutskott för Centerpartiets räkning.
– Försöker de påverka är de ofta ute försent och kommer när alla stora riktlinjer redan är dragna. Det är synd för vad som händer här påverkar Sverige i mycket stor utsträckning, konstaterar Lena Ek.
Kunskap nödvändigt
Hur ska man då göra för att hänga med och kunna påverka i tid?
Hannalena Ivarsson är konsult på Kreab, ett av de företag som lever på att hjälpa företag och organisationer med omvärldsanalyser och med att kontakta politiker och tjänstemän. Enligt henne handlar det inte bara om att påverka, utan först och främst om att hålla sig informerad. Man måste förstå hur de kommande lagändringarna påverkar det egna företaget, vad det betyder i praktiken och hur man kan behöva ställa om verksamheten. Sådan kompetens kan man skaffa sig på flera sätt, antingen genom att ha en egen representation på plats, eller genom att anlita konsulter. Vill man sedan påverka är det allra bästa sättet att bidra med sin egen kunskap. Företag har ofta väldigt specifik kunskap om sitt område och det är en kunskap som beslutsfattarna inte har. När man delar med sig av sin unika kunskap, då har man stora möjligheter att påverka slutresultatet och se till att lagförslaget blir anpassat till det egna behovet, enligt Hannalena Ivarsson.
Tar sig tid
Hannalena Ivarsson tycker oftast att politikerna tar sig tid att lyssna, oavsett om företaget är ett stort eller litet, men man måste visa att man har något att säga och vara påläst.
– Jag tror inte på vaga möten, politikerna har tjocka agendor och väldigt mycket att göra. Företaget måste ha något att bidra med, säger Hannalena Ivarsson och poängterar att en lobbyist aldrig har rätt att begära ett möte. Givetvis går det inte heller förvänta sig att parlamentarikerna ska göra som man sagt, man kan bara informera om sin åsikt.
– Det är jätteviktigt att ha respekt för tjänstemännen och politikernas mandat. Att trycka in en fot i dörrspringan eller bombardera med e-post är inget att rekommendera, konstaterar hon.
Bra samarbete
Hannalena Ivarsson anser inte att EU är särskilt svårarbetat utan upplever att samarbetet mellan lobbyister och politiker fungerar bra. Politikerna både i parlamentet och tjänstemännen på kommissionen är ofta öppna för diskussion. Hon får medhåll av Centerns parlamentariker Lena Ek.
– Seriös lobbying är mycket bra och värdefullt. Vi som förhandlar är också människor och kan inte allt, säger Lena Ek och konstaterar att det inte är ovanligt att ett betänkande som legat ute för kommentarer får över 300 ändringsförslag, många från företag. Själv försöker hon ta sig tid och lyssna på så många som möjligt. Det blir en del besök eftersom hon för närvarande är industriutskottets rapportör för kemikalielagstiftningen Reach.
– Det har varit ett väldigt tryck för att träffa mig och diskutera Reach. Ett tag stod folk på kö och trampade i korridoren, jag fick boka in 15 minuters besök för att hinna prata med alla, säger Lena Ek.
Lönar sig att påverka
Har man väl underbyggda argument lönar det sig absolut att framföra dem menar Lena Ek och exemplifierar med ett betänkande om restvärden av bekämpningsmedel i livsmedel där hon var engagerad. Enligt förslaget skulle sista testet på livsmedlet göras efter tre veckor. Lena Ek fick dock besök av en representant för kooperativa bananproducenter i Afrika som påpekade att det var omöjligt när det gäller bananer. Skulle de stå i containers i solen i tre veckor så hinner de bli förstörda.
– Jag höll med och påvisade för de andra ledamöterna att vi hade ett tekniskt fel i direktivet. Vi ändrade vid sittande bord under kompromissförfarandet, säger Lena Ek.
Tips// Så här kan du påverka
Prenumerera på nyhetsbrev och tidningar för att få en kontinuerlig bevakning och kunskap om vad som händer i tid.
Bli medlem i din branschorganisation. De vet vilka frågor som är på agendan som berör den egna branschen. Genom att vara aktiv kan man också påverka vilka frågor som branschorganisationen ska driva. Däremot så är det viktigt att bedöma lagförslaget även ur det egna företagets perspektiv. Ett samarbete i en branschorganisation innebär ett samarbete med konkurrenter.
Man kan inte syssla med allt, välj ut de frågor som verkligen berör företaget.
Ha personal på plats. Genom att sitta och lyssna på diskussionen i exempelvis miljöutskottet får man en bra bild av vad som är på gång.
Parlamentet har hälften av makten och har en öppnare attityd mot lobbyister, därför är det ofta fruktsamt att lägga insatsen där. Kommissionen är dock viktig i början av en process eftersom det är de som lägger lagförslagen.
Börja i tid och släpp inte frågan. Mycket kan hända så följ processen ända tills den har implementerats i den svenska lagstiftningen. Var uthållig.