Åsa Wilske tar miljöfrågan till sjöss

Åsa Wilske drar kortet genom läsaren och grindarna ut till kajerna öppnar sig. Scaniahytter och volvobilar står i långa rader och väntar på vidare transport. Lite längre bort står containrar i dova färger fyllda med verktyg, hygienartiklar och förpackningar, redo att lyftas upp på fartygen. I östra delen av hamnen lastas raffinerad olja och i väster papper från de svenska skogarna. Mellan kranarna skymtar solnedgången över Älvsborgsfästning, där svenskarna försvarade sig mot danskarna vid flera tillfällen under 1600 och 1700-talet.

– I både väster och öster har vi värdefulla naturområden. Vi har fina grannar, säger hamnens miljöchef Åsa Wilske medan hon styr sin gasbil mellan kranarna som står uppställda längs kajen.

Att se till att grannarna kan finnas kvar och frodas samtidigt som Göteborgs hamn expanderar är en av hennes uppgifter som miljöchef. Härifrån går redan en fjärdedel av Sveriges export och nyligen fördjupade man hamnens inlopp för att kunna ta emot ännu fler och större fartyg.

Länk i kedjan

– Vår policy är att vara en miljöklok länk i logistikkedjan, säger Åsa Wilske och pekar bort mot nästa kaj där man gjort elanslutningar vid kanterna så att fartygen kan ansluta sig till land el, istället för att de dra igång sina hjälpmotorer och ligga och pysa ut avgaser i hamnen för att producera ström. Som grädden på moset kommer delar av elen från vindkraftverk som står och snurrar vid hamninloppet. Lösningen gav nyligen hamnen EUs nyinstiftade miljöpris Clean Marine Award.

– Det gäller att se hela kedjan, många stora företag som skickar sina varor från oss har egna miljömål. Då ska vi erbjuda dem bra transportsätt som stöttar dem i deras målsättning.

Lätt att lämna olja

Göteborgs hamn återvinner också de gaser som avgår när fartyg lastar bensin och de använder ” heavy ecodriving” vid lastning och losning av container- och roro-fartyg. Det innebär att maskinförarna i hamnen får lära sig att köra på ett resurssnålt sätt, något som sparar mellan 10-30 procent av bränsleförbrukningen. Det kostar inte heller något extra utöver hamnavgiften för den som vill lämna sitt farliga avfall i hamnen, exempelvis oljeförorenat vatten, något som annars kan vara lockande för fartygen att illegalt tömma till havs.

För visst har hamnarna, rederierna och sjöfarten miljöproblem att tampas med för att de trots stordriftsfördelar, energieffektivitet och liten behov av infrastruktur inte ska bli omsprungna på miljöområdet av tåg, lastbilar och andra logistiklösningar. Fortsätter utvecklingen som idag kommer sjöfartens emissioner snart att vara lika stora de samlade utsläppen från land.

Mera internationella lagar

Att Göteborgshamn valt att inte ta ut några avgifter för att ta reda på fartygens avfall är ett steg på vägen och något som Åsa Wilske är mycket nöjd med, men det är också en stor kostnad för hamnen och en nackdel för konkurrensen med andra hamnar. Det är nämligen långt ifrån alla som har sådan service, något som lett till att rederier företrädesvis väljer Göteborg för att bli av med sitt avfall.

– Enligt lag ska alla hamnar bistå med avfallmottagning, men lagarna är snåriga och det finns tusen sätt att göra det svårt för rederierna, konstaterar Åsa Wilske.

Generellt tror Åsa Wilske att det krävs en tydlig internationell lagstiftning för att miljöperspektivet ska lyftas fram ordentligt och för att man exempelvis ska få bättre bränslen för fartygen. Det har varit trögt, men med påtryckning från EU hoppas Åsa Wilske att det ska gå snabbare. Förra året antog IMO, det internationella sjöfartsorganet ett regelverk som innebär att man från mitten av 2006 inte får använda bränslen med högre svavelhalt än 1,5 procent och fler liknande initiativ behövs.

– Tydliga internationella lagar är nödvändiga, men man kan göra mycket genom lokala och frivilliga initiativ, varuägare och transportköpare är viktiga aktörer som genom att ställa krav kan få till stånd en förändring, säger Åsa Wilske.

Ständig kompromiss

Att tillsammans med rederierna försöka hitta miljömässigt och ekonomiskt bra logistiklösningar är en stor utmaning och något som Åsa Wilske arbetar mycket med. Det gäller att väga samman intressen och hitta åtgärder som ger positiva resultat både för ekonomin och miljön. För att förbättra verksamheten är nödvändigt. Transportmängden lär inte minska utan är tvärtom ett faktum i takt med en ökande globalisering. Göteborgshamn arbetar därför mycket genom nätverk där rederier, traileroperatörer, hamnar och stora exportföretag ingår. Tillsammans försöker man hjälpas åt för att förbättra verksamheten. På så sätt går att hitta mycket bra lösningar, menar Åsa Wilske och exemplifierar med Stora Ensos papperstransporter till Belgien. De sker numera i kombination med tåg och fartyg som använder lågsvavligt bränsle, katalytisk avgasrening och ansluter till el vid hamn.

– Sjöfarten har unika egenskaper och en stor potential. Det finns goda möjligheter att lösa de svagheter som finns på miljöområdet. Jag tycker att det är roligt att vara med och hitta nya lösningar, säger Åsa Wilske.

Namn: Åsa Wilske

Ålder: 45

Bor: Hisingen i Göteborg

Arbete: Miljöchef Göteborgs hamn

Karriär: Började som produktutvecklare på Tarkett efter en ingenjörsexamen på Chalmers i Göteborg. Har arbetat med som miljökonsult på Scandiakonsult och har haft uppdrag av bland annat Bra Miljöval. Miljöchef för Göteborgs hamn sedan 2000.

Drivkraft: Att bygga ett bättre samhälle genom att hitta kreativa lösningar som är bra både för affärerna och miljön.