140 svenska CSRD-rapporter analyserade: ”Det här chockade oss mest”

– Historiskt har bolagen rapporterat lite huller om buller. Vissa har redovisat mycket, medan andra främst tagit med det som varit lätt att mäta. Med CSRD går det nu att jämföra bolagen på ett helt annat sätt, säger Adrian Fintling, hållbarhetschef på Deloitte till Miljö & Utveckling.

Samtidigt är jämförbarheten ännu inte fullständig. Företagen följer i huvudsak samma definitioner och beräkningsprinciper, men det finns fortfarande skillnader i hur vissa nyckeltal tas fram. Det gäller bland annat olycksfallsstatistik och vilka delar av verksamheten som räknas in.

– Det rör sig i rätt riktning, men det kommer att krävas lite till innan rapporterna är helt jämförbara, säger Adrian Fintling.

Datan fortfarande den stora utmaningen

Att rapporterna blivit mer enhetliga betyder däremot inte att kvaliteten på hållbarhetsinformationen är fullt utvecklad. Tvärtom visar analysen att 81 procent av företagen har korrigerat uppgifter från tidigare rapporteringsperioder. Det handlar bland annat om ändrade metoder för att beräkna utsläpp, justeringar efter företagsförvärv och rena rapporteringsfel.

För Adrian Fintling är det ett tecken på att hållbarhetsrapporteringen fortfarande befinner sig i ett mognadsskede.

– Hållbarhetsinformationen har fortfarande en resa att göra när det gäller mognad och robusthet. För mig är det ingen röd flagga, men det visar att företagen behöver fortsätta utveckla sina processer och interna kontroller.

”Det borde se bättre ut”

Det resultat som överraskade honom mest fanns däremot inte inom klimatrapporteringen, utan bland de sociala nyckeltalen.

Rapporten visar att den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män uppgår till 13 procent. Endast åtta av de 140 företagen redovisar högre genomsnittslön för kvinnor än för män.

– Som svensk har man en bild av att vi är ganska jämställda. Därför chockade den siffran mig. Man tycker att det borde se bättre ut i svenska bolag, säger Adrian Fintling.

Han betonar samtidigt att statistiken jämför den genomsnittliga lönen för samtliga kvinnor respektive män, inte personer med likvärdiga arbetsuppgifter. Exempelvis påverkar fördelningen mellan chefer, tjänstemän och produktionspersonal resultatet.

Svårare att mäta än klimatet

Analysen visar också att företagen har betydligt lättare att sätta mål för klimatfrågor än för social hållbarhet och biologisk mångfald.

Enligt Adrian Fintling handlar det inte nödvändigtvis om att företagen arbetar mindre med frågorna, utan om att de är betydligt svårare att mäta på ett jämförbart sätt.

– Man kan vara väldigt bra på sociala frågor, men det är svårt att rapportera dem på ett sätt som gör dem jämförbara mellan bolag.

Han tror också att biologisk mångfald kommer att få större utrymme i kommande rapporter.

– Många företag vet ännu inte riktigt hur deras verksamhet påverkar biologisk mångfald. I takt med att kunskapen ökar tror jag att fler kommer att bedöma frågan som väsentlig.

Kortare rapporter än i Europa

En annan iakttagelse är att de svenska hållbarhetsrapporterna är betydligt kortare än de europeiska. I genomsnitt omfattar de 62 sidor, jämfört med omkring 100 sidor i liknande europeiska undersökningar.

– Man skriver ganska kärnfullt och broderar inte ut sådant som inte tillför något. AI-verktyg kan också ha bidragit till att korta ned texterna något, men det är bara en möjlig förklaring och inget vi kan slå fast, säger Adrian Fintling.

De 140 företagen omfattades av CSRD när rapporterna togs fram. Samtidigt är regelverket på väg att ändras, bland annat genom höjda gränser för vilka bolag som ska omfattas. När de nya avgränsningarna får genomslag kan därför uppemot ett tiotal av företagen i analysen falla utanför rapporteringskraven framöver. Det återstår då att se om de väljer att fortsätta rapportera frivilligt.