Larmrapport om Volvo: ”Motarbetar klimatregler i USA och EU”

Volvo Group är världens näst största tillverkare av tunga lastbilar och har satt upp mål om nettonollutsläpp till 2040. Samtidigt visar rapporten att koncernens utsläpp – främst från användningen av dess fordon – uppgår till nivåer som motsvarar flera gånger Sveriges årliga utsläpp. Detta beskrivs som en central utgångspunkt för rapportens granskning av bolagets roll i klimatomställningen.

Rapporten hävdar att Volvo, trots sina mål, under senare år har agerat för att påverka klimatregler i en mindre ambitiös riktning. I USA pekar författarna på att Volvo deltagit i påverkansarbete via branschorganisationen Truck and Engine Manufacturers Association, EMA, där bolaget har en ledande roll. Enligt rapporten har organisationen motsatt sig skärpta klimatkrav och stött politiska initiativ under Donald Trumps administration som syftar till att försvaga regleringar inom ramen för Clean Air Act.

Den bilden delas inte av Volvo.

– Jag tror att vi i sak tycker exakt likadant. Nämligen att en väldigt snabb omställning är vad vi eftersträvar, säger Claes Eliasson.

Han pekar på att omställningen är bredare än enbart lagstiftning.

– Det räcker inte att vi som tillverkare har utbudet. Det är en systemomställning som måste till där allt ifrån politiker till utbyggd laddinfrastruktur och generering av grön el behöver fungera, säger han.

USA och Kalifornien

Ett konkret exempel som lyfts är utvecklingen i Kalifornien. Där ingick Volvo 2023 en överenskommelse med delstatens myndigheter om att öka andelen utsläppsfria lastbilar genom det så kallade Clean Truck Partnership. Två år senare deltog bolaget, tillsammans med andra tillverkare, i en rättsprocess mot Kalifornien där man ifrågasatte just dessa utsläppskrav. Rapportförfattarna menar att detta visar på ett motsägelsefullt agerande, medan själva bolagens argument i processen handlar om osäkerhet kring regelverk och genomförbarhet.

Enligt Claes Eliasson handlar processen att olika myndighetsnivåer i USA ställt motstridiga krav på bolaget.

– Vi vill söka legal klarhet här. Vad är det som gäller? Är det den delstatliga regleringen eller är det den federala regleringen? säger han.

Enligt honom uppstod situationen efter att Volvo ingått en överenskommelse med Kalifornien om utsläppskrav, samtidigt som den federala nivån – genom det amerikanska justitiedepartementet – skickade ett så kallat “cease and desist”-brev.

– Där har vi två stycken helt olika regelverk inom samma land, där en delstat säger att för att vara lagliga här så måste ni följa detta, och där justitiedepartementet skickar ett brev där de säger att vi genast måste upphöra att följa det, säger Claes Eliasson.

Han menar att rättsprocessen därför inte handlar om att motsätta sig klimatkrav i sig, utan om att få klarhet i vilket regelverk som gäller.

– Jag tror inte att omställningen går snabbare om vi är olagliga. Då kommer den ju snarare att stanna upp, säger han.

Lobbyism inom EU

Även i EU beskrivs Volvo ha deltagit i lobbying för att förändra klimatregler, enligt rapporten. Tillsammans med andra lastbilstillverkare har Volvo Group enligt rapporten argumenterat för ökad flexibilitet i unionens koldioxidnormer för tunga fordon. EU-kommissionen presenterade i slutet av 2025 ett förslag som i viss mån mötte dessa önskemål, bland annat genom förändringar i hur utsläppskrediter kan användas. EU-parlamentet antog senare förslaget utan ändringar.

Volvo menar att sådana justeringar inte handlar om att bromsa omställningen, utan om förutsättningarna för att den ska fungera.

– Om du inte har en infrastruktur runt ett system, så spelar det ingen roll hur många ellastbilar du producerar, för ingen kommer vilja köpa dem. Det gör ju att omställningen tar längre tid snarare, säger Claes Eliasson.

Organisationen Transport & Environment bedömer, enligt rapporten, att sådana förändringar kan leda till att antalet eldrivna lastbilar blir upp till 27 procent lägre fram till 2030 än vad som annars hade varit fallet. Samtidigt framhåller EU-kommissionen att syftet med justeringarna är att ge tillverkare större flexibilitet utan att ändra de övergripande klimatmålen.

Rapporten lyfter också frågan om transparens. Inför Volvo Groups bolagsstämma i april 2026 föreslog pensionsfonden Akademiker Pension att bolaget årligen ska redovisa hur dess lobbyingarbete förhåller sig till Parisavtalet. Förslaget avslogs av styrelsen, som ansåg att nuvarande rapportering är tillräcklig.

”Efterfrågan är en avgörande faktor”

När det gäller den tekniska omställningen visar rapporten att elektrifieringen av Volvos lastbilar går långsammare än vad som krävs för att nå klimatmålen enligt flera internationella bedömningar. Andelen helelektriska lastbilar i koncernens globala försäljning uppgick 2025 till knappt två procent. Enligt både International Energy Agency och International Council on Clean Transportation behöver andelen utsläppsfria fordon öka betydligt snabbare för att vara förenlig med Parisavtalet.

Volvo lyfter samtidigt att efterfrågan är en avgörande faktor.

– Vi har investerat mer än någonsin och vi vill se en så snabb omställning det bara går. Men vi har en verklighet också, där kunden inte köper detta, säger Claes Eliasson och fortsätter:

– Det är de möjliggörande faktorerna som måste komma på plats. Det är de som gör att kunder inte efterfrågar de här produkterna i nuläget.

Samtidigt understryker rapportförfattarna att Volvo har tekniska förutsättningar att vara en ledande aktör i omställningen. De menar att företagets nuvarande agerande riskerar att påverka både klimatet, människors hälsa och bolagets långsiktiga konkurrenskraft.

Volvo Group har i sina egna riktlinjer slagit fast att politiskt påverkansarbete ska ske i linje med Parisavtalet. Rapportens huvudsakliga slutsats är att företagets nuvarande agerande inte fullt ut lever upp till denna princip. Samtidigt framgår att bedömningarna i rapporten är just författarnas tolkningar av bolagets agerande, baserade på genomgång av policyprocesser, rättsfall och offentliga uttalanden.

Claes Eliasson sammanfattar hur han ser på skillnaden i synsätt:

– Vi vill samma sak, men på olika sätt.