Inga produkter i varukorgen.
EU backar – öppnar för vissa bensinbilar efter 2035
EU EU backar från det tidigare kravet på nollutsläpp för nya bilar från 2035. I ett nytt storpaket för fordonsindustrin föreslår kommissionen flera lättnader – samtidigt som klimatmålen ligger fast. Här är förändringarna som kan påverka både bilköpare och tillverkare i hela Europa.
Foto: Adobe Stock
EU-kommissionen har presenterat ett omfattande åtgärdspaket för att stötta den europeiska fordonsindustrins omställning till renare transporter. Det så kallade ”Automotive Package” innehåller både lättnader i utsläppskraven och satsningar på konkurrenskraft, samtidigt som målet om klimatneutralitet till 2050 ligger fast. Ett av de mest uppmärksammade inslagen i paketet är att biltillverkare från 2035 fortsatt får sälja fordon med förbränningsmotor, så länge utsläppen kompenseras med exempelvis grönt stål, e-bränslen eller biobränslen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Förslaget innebär att utsläppen från nya personbilar ska minska med 90 procent jämfört med 2021 års nivåer, i stället för det tidigare kravet på 100 procent. Det öppnar för att hybridbilar, laddhybrider, samt vissa bensin- och dieseldrivna bilar fortfarande kan säljas efter 2035 – dock i begränsad omfattning och under förutsättning att utsläppen kompenseras på andra sätt. Fullt elektriska och vätgasdrivna fordon förblir centrala i EU:s klimatstrategi, men förslaget syftar till att ge industrin större flexibilitet i en utmanande omställning.
EU-kommissionen lyfter särskilt fram att den europeiska fordonsindustrin står inför stora strukturella förändringar, där ny teknik, ökad global konkurrens och förändrade konsumentbeteenden kräver anpassning. Enligt kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har årets dialog med bilindustrin och övriga aktörer fokuserat på innovation, ren mobilitet och konkurrenskraft – frågor som nu adresseras i ett samlat paket.
För att stimulera efterfrågan på noll- och lågutsläppsfordon föreslår kommissionen även bindande nationella mål för företagsbilar. Stora företag ska stegvis gå över till fordon med låga eller inga utsläpp, vilket väntas få bred effekt då företagsbilar ofta kör längre sträckor och tidigt når andrahandsmarknaden. Samtidigt ska offentliga stöd riktas mot fordon som uppfyller EU:s miljökrav och är tillverkade inom unionen.
Ett särskilt fokus riktas också mot små, prisvärda elbilar. Tillverkare kommer att kunna tillgodoräkna sig så kallade ”superkrediter” för dessa fordon fram till 2030, vilket väntas öka utbudet av mindre elbilar på marknaden. En ny fordonskategori införs för elbilar upp till 4,2 meter, vilket ska göra det lättare för medlemsländer att införa riktade subventioner och lokala incitament.
På produktsidan lanserar kommissionen även ”Battery Booster”, ett investeringspaket på totalt 1,8 miljarder euro för att stärka Europas batteriindustri. Av dessa öronmärks 1,5 miljarder euro i räntefria lån till europeiska tillverkare av battericeller. Syftet är att minska beroendet av globala aktörer och bygga upp en hållbar, konkurrenskraftig värdekedja inom EU.
För att ytterligare underlätta omställningen införs även omfattande regelförenklingar i det så kallade ”Automotive Omnibus”. Bland annat föreslås minskad byråkrati, färre sekundärlagar och effektivare testförfaranden för nya lätta lastbilar och personbilar. Enligt kommissionens beräkningar kan fordonsindustrin spara omkring 706 miljoner euro per år genom de föreslagna lättnaderna.
EU-kommissionens förslag är en del av en bredare industristrategi där hållbarhet, självförsörjning och konkurrenskraft vägs samman. Samtidigt väntas förslagen väcka debatt – både bland medlemsländer och miljöorganisationer – när de nu går vidare till behandling i ministerrådet och Europaparlamentet.
