Inga produkter i varukorgen.
Näringslivet kräver omtag – vill se ny kemikaliepolitik
KEMIKALIER En ny rapport från Svenskt Näringsliv vill omdefiniera kemikalier – från miljörisk till samhällskritisk infrastruktur. "För första gången tar vi ett helhetsgrepp om kemikaliepolitiken", säger miljöpolicyexperten Marcus Wangel.
Marcus Wangel, Romina Pourmokhtari och Lina Hagström. Foto: Pressbild / Adobe stock.
Sverige har länge varit en föregångare inom kemikaliepolitik. Men i takt med ökade krav på hållbarhet, cirkularitet och innovation börjar sprickorna i systemet bli synliga. Det menar Svenskt Näringsliv, som nu presenterat en omfattande rapport med 23 reformförslag för en ny sammanhållen kemikaliepolitik.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Budskapet i reformprogrammet är tydligt: dagens regelverk är för splittrat, snårigt och oförutsägbart – något som försvårar både innovation och regelefterlevnad, särskilt för små och medelstora företag.
– För första gången tar vi ett helhetsgrepp om kemikaliepolitiken, säger Marcus Wangel, miljöpolicyexpert på Svenskt näringsliv.
Två principer, tre pelare, 23 reformer
Kärnan i den föreslagna politiken bygger på två principer: att skydda människors hälsa och miljön – och samtidigt stärka näringslivets konkurrenskraft. Det konkretiseras genom tre pelare: regelutveckling och styrning, innovation och substitution, samt effektiv tillsyn
Lina Hagström, miljöjurist på Svenskt Näringsliv beskriver det som ett skifte i synsätt:
– Vi måste se kemikalier som en strategisk fråga – inte bara en miljörisk. Det kräver långsiktig och transparent styrning samt stöd till substitution, säger hon i samband med ett seminarium.
Ministerstöd – men med reservation
Klimat- och Miljöminister Romina Pourmokhtari (L) välkomnar rapportens perspektiv och noterar att det är ovanligt att näringslivet lyfter blicken på detta sätt.
– Det är svårt att se vilken innovation som aldrig blir av på grund av reglering. Men vi behöver vara medvetna om både de drivande och hämmande effekterna, säger hon.
Kemikalieinspektionens generaldirektör Per Ängquist kallar rapporten ”en av de mest gedigna analyser jag sett från en intressent”, men varnar samtidigt för nationella särregler som riskerar att skapa ett ”lapptäcke av regler”, vilket vore förödande för både konkurrens och miljö.
Fragmentering och överimplementering
Ett genomgående tema i rapporten är att svensk kemikalielagstiftning lider av överimplementering, otillräcklig vägledning och otydlig myndighetsstyrning – särskilt för små och medelstora företag. Svenska särregler som kemikalieskatten och produktregistret kritiseras för att ge marginell miljönytta till höga kostnader.
– Vi behöver bättre samordning mellan myndigheter och en större förståelse för konkurrenskraft inom hela statsapparaten, säger Karin Johansson, vice vd på Svenskt näringsliv.
Ett industriellt och strategiskt skifte
Rapporten betonar kemikaliers nyckelroll i klimatomställningen – från batterier till vattenrening – och vikten av en hållbar försörjning av kritiska ämnen inom EU. Genom att kombinera miljömål med näringspolitik kan Sverige säkra både innovation och samhällsberedskap.
Rapporten är framtagen av Svenskt Näringsliv med Sweco som processledare, och bygger på intervjuer med företag och branschorganisationer från hela näringslivet.
