Inga produkter i varukorgen.
Så mycket textilier slängs i soporna
Cirkulär ekonomi Nästan en tredjedel av kläderna i våra garderober används sällan eller aldrig, vilket är dubbelt så mycket som det vi lämnar till återanvändning. Det visar en ny studie som analyserat svenska textilflöden.
Utifrån ett cirkulärt perspektiv är siffrorna dystra. Foto: Adobe stock.
Konsumtionen av nya textilier ökar varje år, men andelen begagnade textilier är fortfarande mycket liten, enligt en studie av forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet inom projektet Usereuse.
– Ungefär en tredjedel av de kläder och textil vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan. Det är dubbelt så mycket som vi lämnar till återanvändning. Där finns en stor potential för ökad insamling, säger Jurate Miliute-Plepiene, forskare på IVL, i en kommentar.
Inom projektet har forskare analyserat textilflöden från inköp och användning till återanvändning och slutlig avfallshantering. Syftet är att identifiera de största förlusterna samt potentialen för ökad återanvändning i vårt samhälle.
Utifrån ett cirkulärt perspektiv är siffrorna dystra. Vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna som vi lämnar för återanvändning.
Här är några av studiens nyckelfynd:
- Konsumtionen av nya textilier ökar årligen. Begagnat ökar också men utgör fortfarande mindre än 5-7 % av nya inköp.
- Nästan en tredjedel av kläderna i våra garderober används sällan eller aldrig, vilket är dubbelt så mycket som lämnas till återanvändning, vilket visar på stor potential för ökad insamling.
- Vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna för förbränning som vi lämnar för återanvändning. Fyra av tio plagg i soporna kunde ha återanvänts.
- Kvaliteten på återanvända textilier påverkas av insamlingskanaler; direktleverans till återbruksaktörer ger högre kvalitet än insamlingsboxar och containrar.
- Endast drygt 20 % av insamlade textilier återanvänds i Sverige. Resten exporteras, främst på grund av höga sorteringskostnader och låg efterfrågan på begagnade kläder i Sverige jämfört med andra marknader som Baltikum och Polen.
