100 000 bränslecellsfordon verklighet inom femton år

I rapporten ”Strategisk Innovationsagenda Vätgas för fordon” har ett 40-tal svenska aktörer under ledning av Sweco, SP och Vätgas Sverige hjälpts åt att identifiera hinder och drivkrafter kring en kommersialisering av bränslecellsfordon.

Det finns stor potential med tekniken enligt rapporten. Bränslecellsfordon släpper varken ut växthusgaser, kväveoxid, svaveloxid eller partiklar. De är tystgående och bidrar till en låg bullernivå. De har dessutom motsvarande räckvidd och tankningstid som konventionella fordon. Eftersom vätgas kan produceras av förnybar el, biogas eller biomassa går det också att tillverka drivmedlet nationellt.

Internationellt intresse

Sverige kan komma att ha minst ett 10-tal olika typer av bränslecellsfordon i drift under den närmaste fyraårsperioden och kan introducera uppåt 100 000 bilar, bussar och arbetsmaskiner fram till 2030, konstaterar rapportförfattarna. Andra länder som gör satsningar på tekniken är Japan, USA, Kanada, Storbritannien, Korea, Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Danmark har redan en nationell täckning med vätgastankstationer och i Norge finns ett beslut på att bygga ett 100-tal stationer inom de närmaste åren för att påskynda introduktionen av bränslecellsbilar. 

Världens tio största fordonstillverkare (till exempel Toyota, Hyundai och Honda) har börjat serietillverka fordon, ännu i relativt små serier som de menar snabbt kan skalas upp. Fram till 2020 ska alla de här fordonstillverkarna erbjuda minst en bränslecellsmodell var. 

Krävs forskning och infrastruktur

Men för att de 100 000 vätgasfordonen ska bli verklighet i Sverige fram till 2030 återstår en hel del jobb.

Enligt författarna handlar det exempelvis om att investera i infrastruktur, introducera fordon i pilotprojekt och arbeta med forskning och utveckling.

– Vi behöver höja kunskapen om vätgas både hos politiker, näringsliv och användare. Inte bara vad gäller dess tydliga miljöfördelar, utan också om den tillväxtpotential tekniken faktiskt har. Idag brister det i kunskap om de faktiska kostnadsnivåerna och drivmedlets utvecklingsstatus, säger rapportens projektledare Cecilia Wallmark, Sweco.