nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Massabruket i Iggesund, en av de punktkällor för koldioxidutsläpp där växthusgasen skulle kunna fångas in för lagring, så kallad bio-CCS.
Massabruket i Iggesund, en av de punktkällor för koldioxidutsläpp där växthusgasen skulle kunna fångas in för lagring, så kallad bio-CCS.

Debatt: Sverige kan bli världsledande inom bio-CCS

Sverige kan bli världsledande med bred tillämpning av bio-CCS. Med sammanlagda utsläpp på 30 miljoner ton biogen koldioxid från 38 stora punktkällor finns goda förutsättningar. Det blir dyrt i starten, men på sikt sjunker kostnaderna, skriver Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio – Svenska bioenergiföreningen.

  • Annons 1

Kjell Andersson

Kjell Andersson

Bioenergin kan ge dubbel klimatnytta. Först genom att ersätta fossila bränslen. Därefter genom att den biogena koldioxiden i rökgaserna samlas in och lagras i underjorden genom bio-CCS (bioenergy + carbon capture and storage). Sverige har unika förutsättningar att demonstrera och tillämpa bio-CCS eftersom vi har många stora anläggningar som använder biobränslen, både kraftvärmeverk och massabruk.

”Negativa utsläpp” ett vilseledande begrepp

Eftersom förbränning av biomassa är koldioxidneutral innebär bio-CCS motsatsen till utsläpp. Man tar koldioxid från atmosfären med växternas hjälp och lagrar den säkert i berggrunden. Ibland används också termen ”negativa utsläpp”, ett vilseledande begrepp, eftersom det är en för klimatet mycket positiv verksamhet.

I höstas kom den internationella klimatpanelen IPCC med sin rapport om vad som krävs för att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grad. De flesta scenarier som presenterades innehöll betydande volymer bio-CCS.

En svensk statlig utredning, Klimatpolitiska vägvalsutredningen, tittar nu bland annat på bio-CCS, men också andra metoder för att binda biogent kol, som biochar och ökad inbindning i skog och mark.

Stor potential för bio-CCS

En kartläggning som tidningen Bioenergi gjort visar att 23 massabruk tillsammans med de 15 största kraftvärmeverken i fjärrvärmen har samlade utsläpp av biogen koldioxid på 30 miljoner ton. Det kan jämföras med de totala svenska utsläppen av växthusgaser, som är 53 miljoner ton. Det rör sig alltså om mycket stora volymer.

Förutom de här koldioxidflödena från förbränningsgaser kan man ta vara på koldioxid från processer vid lägre temperatur, som tillverkning av etanol och biogas.

De flesta av anläggningarna med stora biogena koldioxidflöden ligger nära kusten, vilket ger goda förutsättningar för sjötransport av koldioxiden till Norge för lagring i övergivna gasfält i Nordsjön.

Onödigt att skilja på fossil och icke-fossil CO2

En del av de utsläpp som sker från kraftvärmeverken är fossil koldioxid, exempelvis från plast. Man bör inte skilja på fossilt och icke-fossilt i en kommande lagstiftning. All frånskiljning och lagring av koldioxid är bra för klimatet.

Bio-CCS är inte billigt, och kostnaden ligger högre än för många andra klimatåtgärder. Det är på kort sikt billigare att öka användningen av biobränslen för att ersätta fossila bränslen, så att det fossila kolet i olja, kol och naturgas kan stanna i underjorden. Men det här bränslebytet måste kompletteras med bio-CCS, annars klarar man inte klimatekvationen.

Dyrt i starten

Det kommer att bli dyrt att demonstrera tekniken i de första stora projekten. Men med tiden kommer kostnaden att sjunka.

Svebio arbetar aktivt för att Sverige ska satsa på bio-CCS. Bland annat ordnas ett seminarium torsdag 16 maj i Stockholm för den som vill veta mer.

Kjell Andersson

Näringspolitisk chef

Svebio – Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer: Debatt: EU:s energipolitik måste skärpas!

Etiketter:, , ,

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4