Mätningarna har gjorts dels med hjälp av ett flygplan runt Danmark och över Engelska kanalen. Dels med fasta mätstationer i Göteborgs inlopp, på Öresundsbron och på Stora Bält-bron.
Anpassar sig
Mätningarna visar också att vissa fartyg anpassar sin bränsleanvändning till mätstationerna. Fartygen har generellt både den tillåtna lågsvavliga oljan och den billigare högsvavliga oljan ombord. Om de byter bränsle i tillräckligt god tid före mätstationerna kommer de inte att fångas upp i mätningarna. Därför är flygmätningarna överlägsna. De visar hur mycket fartygen faktiskt släpper ut när de är ute till havs och man inte vet att man ska bli kontrollerad.
Ekonomisk drivkraft
Flygmätningarna visar att 15 procent av fartygen i den östra delen av Engelska kanalen, nära seca-gränsen, bryter mot svavelreglerna. För fartygen runt Danmark är motsvarande siffra 10 procent. De fasta mätstationerna vid Göteborgs inlopp, Öresundsbron och Stora Bält-bron visar för höga utsläpp från mellan 2 och 5 procent av de passerande fartygen. Ombordbesiktningarna visar att 5 procent av fartygen som ligger i hamn har använt otillåtet bränsle nyligen.
– Det finns en stark ekonomisk drivkraft för rederierna att fortsätta använda det otillåtna högsvavliga bränslet. Till exempel kan man spara runt en miljon kronor på att använda det billigare högsvavliga bränslet under en enda resa mellan England och Sankt Petersburg tur och retur. Det är en sträcka som täcks in helt av seca-området, säger Johan Mellqvist.
Fakta
Svavelutsläpp på sjön
Den högsta tillåtna svavelhalten sänktes radikalt i januari 2015 för fartyg som trafikerar det nordeuropeiska svavelkontrollområdet Seca – från 1 procent till 0,1 procent svavel i bränslet. Svavelutsläpp är i första hand en hälsofråga. Innan de hårdare svavelreglerna infördes beräknades svavelutsläppen från sjöfarten leda till att 50 000 européer dog i förtid varje år, på grund av att svavlet bildar partiklar som följer med luften in över land. I Norden bidrar utsläppen även till försurning av sjöar och vattendrag på grund av den kalkfattiga berggrunden.Att minska på svavelutsläppen kostar stora pengar för rederierna, oavsett hur de väljer att möta kraven.
Det finns olika alternativ: 1) Att driva fartygen med den betydligt dyrare, lågsvavliga bunkeroljan.2) Att installera reningsutrustning ombord så att svavelutsläppen minskar i motsvarande grad.3) Att helt byta bränsle, exempelvis till flytande naturgas (LNG) eller till metanol.
publicerad 24 oktober 2017