Skatauddens lantbruk ligger på en otroligt vacker plats i Älvsbyn, Norrbotten. Bara det ger gården en särskild dimension.
– Och verksamheten är ganska otypisk, vi har en diversifierad mjölkgård, för man kunde göra så mycket mer med platsen än att bara producera mjölk, men samtidigt är området inte överdrivet produktivt. Hållbarhet är en del av vår affärsmodell, och att förmedla känslor är också en del av idén. Den handlar om att lyfta fram det som tidigare generationer har byggt upp och att göra så bra som möjligt för dem som kommer efter oss, berättar Beatrice Ramnerö.
Kosläpp och gårdsbutik ger social hållbarhet
Gården är en mötesplats för bygden. Man har öppen gård, kosläpp, självplock av jordgubbar, gårdsbutik och stuguthyrning.
– Vi har valt att vara extra bjussiga, även om det kostar på. Familjer har picknick på våra gräsmattor och barnen leker i vår sandlåda. De handlar i vår butik, stannar länge för att titta på djuren.
Att detta skulle betyda så mycket för så många var Beatrice Ramnerö och hennes man inte förberedda på. Gensvaret har varit stort. Kontakten sker inte bara med dem som besöker gården fysiskt, via sociala medier får man dagligen meddelanden från många äldre som följer verksamheten och återupplivar gamla minnen.
– Jag tror, att om vi skulle stänga ner så skulle den största påverkan vara social. Det är därför det är så viktigt att det finns lantbruk i hela Sverige.
Jordgubbsjobb för unga
För några år sedan började man odla jordgubbar på Skataudden, helt enkelt för att det saknades jordgubbar i trakten.

Foto: Erik Johansson
– Då insåg vi att det kräver personal, och anställde ungdomar från byn. Så nu är vi en samlingspunkt även för de unga och det bidrar till bra stämning i hela byn.
Gården odlar spannmål och mycket vall, det vill säga gräs för djurfoder. Vallen binder in en del av den koldioxid korna släpper ut och förädlas till mjölk och kött. Man behåller allt kött själva och säljer direkt till konsumenterna. En hållbar modell där gården är självförsörjande på spannmål och grovfoder till djuren.
I Norrbotten behövs långt många fler djur på bete, ett hållbart sätt att ta hand om naturresurserna i en del av landet där gräs är det som kan odlas med störst framgång.
– Vi försöker se till att så mycket mark som möjligt betas. Och det har vi också märkt bygger relationer. Det största hotet mot den biologiska mångfalden är igenväxning och förra sommaren närmade vi oss en granne som hade mark som inte betats på 50 år. Vi frågade om de ville ha den betad och de blev jätteglada. Tidigare har de och vi inte haft så mycket kontakt, men nu skapar detta både biologisk mångfald och sociala band. Och så blir det ännu finare i bygden.
Mer mat i hela Sverige
Beatrice Ramnerö vill också peka på mjölkens viktiga roll som motor för den ekonomiska hållbarheten i Norrbotten och i hela landet.
– Den skapar många jobb, även i de delar av landet där det kanske inte ges så många arbetstillfällen. Därför är det viktigt att behålla de mjölkgårdar som finns, i hela landet. Norden, och framförallt norra Sverige, har en enorm potential framåt med god tillgång på vatten och lågt tryck av skadedjur och sjukdomar. Det är förutsättningar som innebär möjligheter och ett ansvar att hålla igång och öka svensk livsmedelsproduktion, säger Beatrice Ramnerö.
Fakta
Beatrice Ramnerö är agronom, lantbrukare och styrelseledamot i Lantbrukarnas Riksförbund. LRF är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med över 120 000 medlemmar, främst verksamma inom jordbruk, skogsbruk, trädgård och landsbygd. I rapporten ”Världens bästa jobb – social hållbarhet i jord- och skogsbruket” granskar LRF hur den sociala hållbarheten ser ut bland landets gröna företagare.