-->

Nationella infrastrukturplanen: 10 punkter där Sverige kan bli bättre

Debatt Regeringen har presenterat den nationella planen för infrastruktur. I en debattartikel listar 2030-sekretariatet tio punkter där sekretariatet menar att riksdagen borde passa på att vässa planen. Här finns också en sammanfattning av planens viktigaste komponenter.

Nationella infrastrukturplanen: 10 punkter där Sverige kan bli bättre
Maria Stenström och Mattias Goldmann vid 2030-sekretariatet.

Den nationella planen för infrastruktur anger den samlade inriktningen för åren 2022−2033. Med 881 miljarder kronor är det den största infrastruktursatsningen någonsin. Planen bygger vidare på föregående, påskyndar och intensifierar investeringar och fokuserar enligt regeringen på att underhålla och utveckla befintlig infrastruktur i hela landet.

2030-sekretariatet kommer att granska planen noggrant, diskutera den med våra partner och relatera den till andra planer och beslut för 2030-målet. Redan nu ser sekretariatet tio punkter där vi menar att det finns anledning att arbeta vidare i riksdagen utifrån den plan som regeringen nu lagt fram.

Fakta

Debatt

Detta är opinionsmaterial. Skribenterna står själva för de åsikter som framförs i artikeln.

  1. Klimatberäkningar. Det är en allvarlig brist att åtgärderna som föreslås inte har klimatberäknats. Regeringen anger att klimatpåverkan minskat jämfört med Trafikverkets förslag, men skillnaderna är inte enorma, och mycket talar för att Naturvårdsverkets kritik att planen inte följer klimat- och hållbarhetsmålen fortsatt gäller. Vi behöver veta att planen bidrar till att 2030-målet i det klimatpolitiska ramverket nås.
  2. Fyrstegsprincipen. ”Trafikverket ska fortsatt aktivt verka för fyrstegsprincipens tillämpning i ett fungerande samspel mellan nationell transportinfrastrukturplanering och fysisk planering på lokal och i vissa län regional nivå”. Givet att statliga Klimaträttsutredningen precis slagit fast att betydande förändringar måste ske för att Trafikverket verkligen systematiskt ska föreslå effektiviseringar i första hand, är detta en för svag styrning.
  3. Järnvägsunderhållet. Regeringen har stora förhoppningar på att underhållet ska bli mycket billigare, men om det inte lyckas blir underhållsskulden för framtiden ännu större. Denna budgetpost behöver utökas, förslagsvis på bekostnad av en del av de nya vägprojekten.
  4. Regionförstoring. Planen utgår ifrån en fortsatt regionförstoring som inte alls problematiseras; vi ska kunna transportera oss längre för att jobba. Med pandemins erfarenheter i färskt minne, och i linje med fyrstegsprincipen, kan det vara relevant att i högre utsträckning överväga hur behovet av dagligt resande kan minska.
  5. Intermodalitet. Transportslagen behandlas vart och ett för sig i planen, utan en enda rad om hur de kan samverka bättre och vi alla vara mobilister istället för till exempel bilister. Detta behöver vara en tydlig utgångspunkt för planen.
  6. Nollvisionen. Planen slår fast att trafiksäkerheten ska förbättras och Eneroth anger att Nollvisionen ska fullföljas. Det är ett steg tillbaka från en tidigare inriktning, som 2030 står för, att alla som dör och skadas allvarligt i och av trafiken ska omfattas – alltså de 210 som omkom i trafiken 2021 men också de drygt tio gånger fler som dog av trafikens utsläpp.
  7. Autonoma fordon och transporter. Mot slutet av planperioden (2033) bör självkörande, autonoma fordon vara relativt vanliga på våra vägar. Det ställer andra krav på infrastrukturens utformning, men kan också ge möjligheter att effektivisera transporterna och minska ytorna som krävs. Detta finns inte alls med i planen och bör skyndsamt utredas.
  8. Elektrifiering och vätgas. Regeringen föreslår att förutsättningarna för elektrifiering på oelektrifierade banor som till exempel Inlandsbanan eller Stångådalsbanan, till exempel med vätgas, ska utredas längre fram, utan något årtal. Det bör ske i närtid för att dra nytta av möjligheterna till delfinansiering och av att detta kan bidra till 2030-målet. De elektrifierade vägarna, med fokus på tung lastbilstrafik, finns inte alls med i planen. I takt med att batterikapacitet utvecklas och laddning blir allt snabbare, kan deras värde minska men att inte alls ha med dem är en tråkig nedprioritering.
  9. Cykling. Det är utmärkt med en betydande cykelsatsning, men den bör kombineras med möjligheter till ett mer självständigt nationellt cykelvägnät – alltså inte beroende av att vara intill en bilväg – och utgå ifrån ett nationellt cyklingsmål, som ännu inte finns.
  10.  Flyget. Som det enda betydande transportslaget finns flyget inte alls med, förutom i frågan om bidrag till icke-statliga flygplatser. Eftersom såväl elflyg som bioflyg bör vara kommersiellt tillgängliga innan 2033 är det rimligt att i planen ha med vad det innebär i termer av utbyggnad av flygplatser, laddinfrastruktur etcetera, men också avseende vad som är det effektivaste transportslaget att fokusera på för olika sträckor.

Här finns planen.

– Maria Stenström och Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet

Fakta

Planen i korthet

Nationella infrastrukturplanens viktigaste komponenter är:

1) Kapaciteten i järnvägssystemet förstärks: Ostkustbanan får fyra spår Uppsala–länsgränsen Uppsala/Stockholm. Ostkustbanan Gävle–Kringlan samt Sundsvall C– Dingersjö förstärks, liksom Mittbanan Östersund–Storlien, Norrbotniabanan, Malmbanan, Stambanan genom övre Norrland, Sydostlänken Älmhult–Karlshamn, Kust-till-kustbanan dubbelspår Växjö–Alvesta, Västkustbanan med dubbelspår Maria– Helsingborg C samt Halmstad C/bangård, Västra stambanan, Skånebanan och stationen Luleå C.

2) Höghastighetståget / nya stambanor: Samtliga etapper för nya stambanor mellan Stockholm, Göteborg och Malmö ingår, inom den ekonomiska ramen för utveckling av transportsystemet. Dock anger inte planen när banan ska invigas – Eneroth angav kring 2045 på pressträffen – och inte heller vare sig hastighet (250/320) eller vilka stationer som ska ingå. Etapperna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund ingår denna period liksom kvarstående etapper mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping.

3) Bättre vägar: De vägar som får ökad kapacitet är främstE4 Förbifart Skellefteå, E10, Morjärv – Svartbyn, E16 Borlänge–Djurås, E18, exempelvis Valnäs– riksgränsen, E20, bl.a. förbi Mariestad, E22, bl.a. Ronneby Ö–Nättraby, Söderköping, och Fjälkinge-Gualöv, Rv 26 Hedenstorp–Månseryd och Mullsjö – Slättän, Rv 25 Nybro trafikplats Glasporten, Tvärförbindelse Södertörn, E4/E20 Hallunda-Vårby, E4/E18 Hjulsta-Jakobsberg samt E20 trafikplats Hovsjö.

4) Större underhållsåtgärder – järnväg: 165 miljarder kronor anslås för Dalabanan, Malmbanan, Södra stambanan och Västra stambanan samt Tjust- och Stångådalsbanorna, Bohusbanan, Värmlandsbanan och Ådalsbanan.

5) Större underhållsåtgärder – väg: 197 miljarder kronor anslås för E4 Essingeleden och E22 Yttre ringvägen Malmö, E4 bro över Kalix älv, E4 Ölmstad– Huskvarna och E22 bro över Helge å Kristianstad.

6) Säkra vägar och korta restider: Fortsatt samfinansiering av trafiksäkerhetsåtgärder med fokus på att förkorta restiden på landsbygden, ett uppdrag om alternativ till hastighetssänkningar, 1 miljard kronor mer till enskild väghållning, jämfört med föregående plan och förstärkningar av vägnätet för tyngre lastbilar (BK4).

7) Ökning av länsplanerna: Ekonomisk ram för länsplanerna på 42 miljarder kronor, en ökning med åtta procent jämfört med tidigare plan.

8) Satsningar på sjöfart: Nya isbrytare för sjötransporter året runt finansieras, Hjulstabron över Mälaren för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart, Göteborgs hamn och Luleå hamn får djupare farleder, Södertälje sluss byggs ut och slussarna i Trollhättan uppgraderas för att säkra Vänersjöfarten.

9) Särskilda satsningar: 2.1 miljarder kronor i ökade statsbidrag till Inlandsbanan, en Näringslivspott på upp till 600 miljoner kronor för 2022–2027. Cykelpotten på 2,7 miljarder kr varav 1 miljard till cykelåtgärder på regionala vägar. Stadsmiljöavtalen förlängs med 6 miljarder kronor 2022–2027.

10) Förstärkt samarbete inom Norden: Utreda järnvägen Stockholm–Oslo, Göteborg–Oslo samt kpacitet och redundans för transporter över Öresund, inklusive fortsatt fördjupning Helsingborg–Helsingör.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.