I mars 2023 begärde FN:s generalförsamling ett yttrande från Internationella domstolen i Haag, ICJ, om länders skyldigheter för att undvika en global klimatkollaps. På måndag nästa vecka inleder ICJ den rättsliga processen.
ICJ prövar staters klimatansvar för första gången
Klimat För första gången ska världens högsta domstol, ICJ, pröva vilka skyldigheter länder har när det kommer till klimatförändringarna. Inom miljörörelsen sätter man stort hopp till domstolens beslut. Inte minst efter vad många beskriver som ett misslyckande under Cop29 i Azerbajdzjan.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Under utfrågningarna ska två frågor besvaras. Den första är vilka skyldigheter länder och nationer har för att skydda klimatet och miljön. Den andra är vilka rättsliga konsekvenser som länder som bryter mot sitt klimatansvar ska få.
Att ICJ ska ta upp frågan har framför allt drivits av önationen Vanuatu i sydvästra Stilla havet. Öriket har drabbats av stigande havsnivåer, vilket gjort att byar tvingats flytta och förstört ekosystem som är viktiga för mat- och vattenförsörjning. I den rättsprocess som inleds på måndag ska ICJ särskilt ta hänsyn till de skyldigheter som finns gentemot de små och mest sårbara nationerna.
Inom miljörörelsen sätter man nu stort hopp till domstolens beslut, inte minst efter FN:s klimattoppmöte Cop29 som många beskriver som ett stort misslyckande. Bland annat skriver den ideella miljöorganisationen Centre for International Environmental Law på sin hemsida att: ”ICJ har nu en unik möjlighet att slå fast att ansvar och skadestånd för klimatskador är en fråga om skyldighet och rättvisa – inte välgörenhet.
Vidare skriver de att ”domstolens beslut kan forma den globala klimatlagstiftningen och klimatpolitiken, vilket ger klimatutsatta nationer rättsliga verktyg för att stärka sina positioner i klimatsamtalen”. Hur lång tid det tar för ICJ att komma med ett yttrande är dock oklart.