Utsläppshandeln 20 år – från ifrågasatt till klimatpolitikens hörnsten

jubileum I maj 2025 markerades ett viktigt jubileum inom europeisk klimatpolitik – EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, fyllde 20 år. Från att ha varit ifrågasatt, betraktas utsläppshandeln idag som en central del i EU:s arbete för att minska växthusgasutsläppen. Nu blickar experter tillbaka på utsläppshandelns resa och framåt mot ett system där utsläppstaket når noll.

Utsläppshandeln 20 år – från ifrågasatt till klimatpolitikens hörnsten
Foto: Adobe Stock.

När EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, lanserades 2005 var det världens första stora klimatmarknad. Två decennier senare har systemet gått från lågt pris och svag effekt till att bli EU:s viktigaste styrmedel för att minska industrins utsläpp.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Full tillgång till alla låsta artiklar
  • Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
  • Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant?

Det var temat för ett frukostseminarium den 27 maj, arrangerat av Mistra Carbon Exit. Under seminuariet blickade forskare och experter tillbaka på två decennier av utsläppshandel och diskuterade vad som krävs för att systemet ska fortsätta leverera utsläppsminskningar i en tid av industrins gröna omställning.

Dåtid

Men systemet hade en skakig start. Priset på utsläppsrätter var länge så lågt att det saknade verklig styrkraft. Med ett stort överskott på utsläppsrätter blev effekterna på industrins utsläppsmönster marginella.

Det var först efter flera betydande reformer som utsläppshandeln började få genomslag. Lars Zetterberg från IVL Svenska Miljöinstitutet lyfte under seminariet fram ”the Swedish proposal” som en vändpunkt. Genom att annullera ett stort överskott av utsläppsrätter‚ som motsvarande 50 gånger Sveriges årliga utsläpp, minskade tillgången dramatiskt, vilket drev upp priset.

Samtidigt introducerade EU klimatpaketet Fit for 55, med målet att minska EU:s utsläpp med minst 55 procent till 2030. En skärpning av utsläppshandeln var en central del av paketet.

Miljö & Utveckling var på plats i Strasbourg när första beslutet klubbades. Läs reportaget här.

Nutid

Tillsammans skapade reformerna en marknad där priset på utsläppsrätter nu ligger runt 70 euro per ton, vilket beskrivs som en nivå som på allvar påverkar industriella investeringsbeslut.

Och systemet har fungerat. Mellan 2005 och 2012 minskade koldioxidutsläppen inom utsläppshandeln med 10–16 procent. Enligt Åsa Löfgren, forskare vid Göteborgs universitet, har detta dessutom skett utan märkbar påverkan på EU:s ekonomi och utan att orsaka så kallat koldioxidläckage, det vill säga att företag flyttar produktion utanför EU.

Framtid

Men enligt Filip Johnsson, professor vid Chalmers, krävs mer än bara ett högt utsläppspris för att lyckas med omställnigen. För att industrin ska våga ta steget mot transformativa investeringar behövs en stabil och förutsägbar prisnivå, samt en tydlig och aktiv industripolitik. Han betonar också vikten av att minska utsläppen längs hela värdekedjan, från råmaterial till färdiga produkter, och att koldioxidneutrala varor ska kunna motivera ett premiumpris.

EU ETS är inne i sin fjärde fas, och inom mindre än 15 år ska utsläppstaket i systemet nå noll. När detta sker, runt 2039, ställs nya frågor: Vad händer med marknadsbalansen? Hur undviker man att priserna skenar? Lars Zetterberg, från IVL Svenska Miljöinstitutet,  pekade ut tre möjliga vägar framåt: att fortsätta tilldela industrin en begränsad mängd utsläppsrätter, att tillåta negativa utsläppskrediter eller att på sikt ersätta systemet med industristandarder eller en koldioxidskatt.

Sammanfattningsvis konstaterade forskarna att EU:s utsläppshandel har utvecklats från ett svagt och ifrågasatt system till att bli en avgörande drivkraft i Europas klimatomställning. Men för att systemet även framöver ska kunna leverera utsläppsminskningar i linje med EU:s klimatmål krävs stabila spelregler, kompletterande styrmedel och en aktiv industripolitik som möjliggör investeringar i framtidens teknik.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste