Gretaeffekten del av större trend

Klimat Hos SAS använder hållbarhetschefen ordet roligt om det stora intresset för klimat som följt av IPCC:s rapport och klimataktivisten Greta Thunbergs inlägg i debatten. Men minskat flygande och ökad efterfrågan för biobränsle bygger på beslut som fattats tidigare än så, enligt fyra företag som påverkas på olika sätt av klimatdebatten.

Gretaeffekten del av större trend
Greta Thunberg. Foto: Reuters/Denis Balibouse

Lars Andersen Resare är hållbarhetschef hos flygbolaget SAS. Han tycker att intresset för klimat är bra.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Jag tycker faktiskt att det är spännande, och jag skulle vilja använda ordet roligt också, att de breda målgrupperna börjar intressera sig för det här, säger han.

Bolaget har hållbarhetsrapporterat sedan 1996 och försökt minska sin klimatpåverkan under lång tid. Men kunderna har inte varit särskilt intresserade. Att intresset ökar, gör att efterfrågan på bolagets klimatsatsningar också ökar. Och det leder till det stöd av kunderna som behövs för företagets klimatsatsningar.

– Att en bredare grupp intresserar sig är precis det vi behöver för vår omställning, säger Lars Andersen Resare.

Minskad efterfrågan på inrikesresor

Men på samma gång har SAS drabbats av minskande efterfrågan på framförallt inrikesresor. Pilotstrejken var en starkt bidragande orsak, men effekten kvarstår även när det räknats bort:

– Visst är det så att sammantaget är efterfrågan något dämpad.

Enligt Lars Andersen Resare har SAS inte minskat lika mycket som andra bolag. Han säger att det kan bero på att företaget satsat på hållbarhet under en längre tid.

Flygbolaget Bra, Braathens Regional Airlines, har satsat mer än många andra på en grön profil. Det erbjuder fossilfritt bränsle för sina resenärer som först och främst reser inrikes och i tjänsten. Anna Soltorp är hållbarhetschef. Hon ser också en nedgång i resandet.

– Men jag tror inte att det beror på Gretaeffekten, utan på att de stora företagens resepolicy börjar få effekt. De minskar sitt resande för att minska klimateffekten, säger hon.

Drabbats av hat i sociala medier

Vad gäller debatten i dagsläget anser hon att den blivit mer polariserad. Företaget har nominerats till Greenwashpriset, som delas ut till den som anses ha ett felaktigt eller överdrivet miljöbudskap. Det har lett till hat i sociala medier.

– Det sägs att allt flyg är dåligt. Men om du åker raka vägen med ett propellerplan som är fullsatt då släpper du ut mindre än när du kör med din miljöbil. Vi försöker säga, att det finns flyg och flyg; det som är bättre och det som är sämre ur klimatperspektiv.

Hon hoppas att debatten ska börja handla mer om klimatpåverkan av resande, inte om flyg rent generellt.

– Jag har full förståelse för att ungdomen upplever att man behöver få debatten att leva. Men man får vara försiktigt att man inte gör klimatet en otjänst med för dåligt underlag, säger Anna Soltorp.

Efterfrågan på klimatkompensation ökar

Vad gäller efterfrågan på klimatanpassning kan hon själv konstatera att det ökat. För tio år sedan arbetade hon för ett mindre bolag som försökte få kunderna att betala nio kronor extra för klimatåtgärder. Inte ens en promille nappade. Bra har nu lyckas få en hel procent av kunderna att betala 300 kronor extra för biojet.

– Vi måste stimulera efterfrågan på fossilfritt, så att våra kunder får möjlighet att göra bra val, säger hon.

Maria Baldin. Maria Baldin.

Skogsföretaget Södra är ett av de företag som kan tänkas leverera råvara till flygbränsle och dessutom papper, textilier och brädor som kan ersätta produkter av fossil råvara.

– Vi gjorde en all time high förra året och det har fortsatt det här kvartalet, säger Maria Baldin som är kommunikations- och hållbarhetschef.

Gretaeffekten är för ny

Orsaken till det goda resultatet är dock inte debatten under förra året, utan att stora investeringar för ökad produktion har gjorts under många år. Gretaeffekten är för ny för att få stort genomslag. Men intresse för klimatet fanns redan förut, och har påverkat företaget.

– Vi har investerat i en ny stor fabrik för korslaminerat trä. Det gör att det går att bygga höga hus i trä, berättar hon.

Företaget gjorde en färdplan för ett fossilfritt Sverige, innan Greta Thunberg började skolstrejka.

– De allra flesta lutar sig mot skogsnäringen som lösning på många av de utmaningar vi står inför. Efterfrågan är så stor att som det ser ut nu, räcker världens skogar inte till, berättar Maria Baldin.

Lett till klimatredovisning

Hos SCA berättar kommunikationsdirektören Björn Lyngfelt om intresset för företagets redovisning av sin samlade klimateffekt. Att den presenterades, beror på förra årets ökade engagemang för klimatet. Siffrorna presenterades tidigt i år:

– Vi fick nästan 70 deltagare på presskonferensen och många var finansanalytiker, som var mycket intresserade av klimateffekten, vilket de inte varit förut. Om man ska se det som en Gretaeffekt vet jag inte, men faktum är att klimatfrågan är ordentligt på dagordningen.

Företaget räknar med att det sammantaget tar upp mer koldioxid än vad som släpps ut. Företaget äger mycket skog, som tar upp koldioxid och lagrar den. Att företagets produkter som görs av förnybar råvara kan ersätta fossila varianter, räknas också som en utsläppsminskning, alltså ett negativt utsläpp.

– Våra kunder är väldigt intresserade av det. Sedan tar de det vidare till sina kunder.

Gynnas av klimatintresset

Klimatintresset har inte bara gynnat företaget, utan också lett till att skogsbruket ifrågasätts. Om skogen får stå kvar, kan den samla upp mer koldioxid, är tanken.

– Men det har inte gett någon effekt på våra kunder. De ser nyttan i att använda produkter från förnybar råvara, säger Björn Lyngfelt.

Effekten av klimatintresset går inte att mäta i form av ökad omsättning eller vinst. Stora trender som global konjunktur och ökade handelsrestriktioner väger tyngre.

Läs mer: Guide: Fem steg för att jobba strategiskt med biologisk mångfald

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.