Analys: Elbilspremien – detta gäller

Analys Regeringens skrotbilspremie blev ett fiasko med över 90 procent av medlen outnyttjade. Nu är villkoren klara för nästa satsning, elbilspremien. Det behöver kompletteras för att få verklig betydelse för omställningen, skriver Mattias Goldmann i sin analys.

Analys: Elbilspremien – detta gäller
Mattias Goldmann. Foto: Pressbild / Adobe stock.

Elbilspremien finansieras till 80 procent av EU:s sociala klimatfond. Det är viktigt att komma ihåg för att bättre förstå upplägget. Fonden ska skydda ekonomiskt svaga grupper från effekterna av EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2. Utifrån detta gav EU-kommissionen bakläxa till Sveriges första förslag; det var inte tillräckligt tydligt kopplat till de mest utsattas behov. Andra länder använder fonden till att gynna cykling och kollektivtrafik i glesbygd, som mer självklart gynnar de utsatta EU vill åt.

Sverige har nu fått godkänt en reviderad elbilspremie och här uppstår paradoxen: När nu premien tydligare riktar sig till de med lägst inkomster, är också risken större att de även med bidraget tycker att elbilen är för dyr. Eller åtminstone att de i huvudsak väljer begagnade elbilar, med begränsad klimatnytta eftersom dessa elbilar ju bevisligen redan används. Klimatnyttan med premien är inte ens beräknad – därför att det inte är huvudsyftet.

Detta gäller: tjäna lite, bo glest

För att kunna beviljas elbilspremien måste man vara folkbokförd i någon av landets 177 glesbygdskommuner. Dessutom får man högst tjäna 80 procent av medelinkomsten i Sverige, motsvarande ungefär 33 000 kronor i månaden för ett enpersonshushåll. Det får inte redan finnas en elbil eller laddhybrid i hushållet, däremot ställs inga krav på att man redan måste ha en bensin- eller dieselbil då det skulle utesluta de som på grund av ändrade livsvillkor kan behöva skaffa bil, som ungdomar som flyttar hemifrån, personer som skiljer sig eller som flyttar ut på landet.

Den som uppfyller kraven kan få 46 800 kronor i premie, fördelat på 1 300 kronor per månad i tre år, förutsatt att bidraget söks före 1 juli 2028. Ungefär 800 000 hushåll uppfyller dessa krav, varav cirka 508 000 i dagsläget har bil – inte många av de som idag inte har bil förväntas använda stödet.

Den som dessutom har inkomster under halva Sveriges medelinkomst, motsvarande ungefär 21 000 kronor i månadslön, har dessutom rätt till ett extra engångsstöd på 18 000 kronor – förutsatt att ingen i hushållet betalar statlig skatt eller har el- eller laddhybrid sen förut. Starttillägget får användas till vad som helst, men är tänkt att motsvara en förhöjd första leasingavgift, vinterdäck eller liknande. Knappt 200 000 hushåll uppfyller kriteriet för det extra stödet, varav 130 000 har bensin- eller dieselbil.

Premien kan sökas både innan och efter att man köpt eller börjat leasa en elbil, dock måste man ha en bestämd elbil i åtanke för att kunna söka.

Bilen: Gammal eller ny, men inte dyr

Elbilen du kan få bidrag för får vara gammal eller ny, men måste ha ett nybilsvärde under 450 000 kronor. Riktigt hur den begagnade elbilens nybilsvärde ska beräknas får utmejslas med tiden, men de utesluter t.ex. begagnade stor-Teslor. Bidraget gäller både för köp och leasing, och betalas ut månadsvis i tre år så länge bilen står på dig i vägtrafikregistret. Om du under tiden börjar tjäna mer än gränsbeloppet (grattis!)

Hur långt räcker det?

Premien beräknas räcka till totalt 115 596 elbilar under perioden.

Fördelning per år enligt beräkning:

  • 2026: 26 972 elbilar
    varav transportfattiga: 8 587
  • 2027: 35 963 elbilar
    varav transportfattiga: 11 449
  • 2028: 29 541 elbilar
    varav transportfattiga: 9 404
  • 2029: 23 119 elbilar
    varav transportfattiga: 7 360
  • 2030: 0 elbilar

Förbättringspotential

Även om ingen av de som får premien annars skulle ha köpt elbil, bidrar premien bara med ungefär 5 procent av nybilsförsäljningen. Effekten blir större på begagnatmarknaden, där en premie på 46 800 kronor nästan halverar priset på en bättre begagnad Nissan Leaf, Renault Zoe eller liknande. Om några av dessa bilar annars skulle ha exporterats, hjälper det Sverige att nå klimatmålen att de stannar i landet. Risken är ändå stor för ett nytt fiasko liknande skrotningspremien. Förutsättningarna förbättras med:

  • Öppning för näringsverksamhet. Inte bara hushåll i glesbygd kan ha det tufft, det gäller också näringslivet. Skulle småföretag få en premie för eldrivna tjänstebilar, så stärks glesbygdsföretagandet och klimatnyttan ökar.
  • Utvidgning till gasbilar och konvertering. Klimatnyttan av gasbilar är klart större i Sverige än i omvärlden, därför att vi kör på förnybar biogas. Därför är det extra angeläget att begagnade gasbilar stannar, vilket premien kan bidra till. Om premien också kan gå till konvertering, blir klimatnyttan tydligare – då går ju befintliga bilar från fossilt till förnybart.
  • Dyrare fossila drivmedel. Att ha bland Europas billigaste bensin och fossildiesel försvårar omställningen och motverkar premien. ETS2 innebär dyrare fossila drivmedel 2028, men redan 2026 bör vi hitta en nivå som minskar prisgapet gentemot våra grannländer.
  • Sänkt skatt på laddning. Den sänkning av elskatten som nu beslutas motsvarar bara de senaste årens höjningar. Vi bör ta efter Danmark och andra länder med en kraftig sänkning av skatten på laddning, vilket är särskilt viktigt för de som kör långt.
  • Rätt att gynna fossilfritt. Idag får kommuner gynna omställningen genom att reservera p-platser, sänka p-avgifter eller reducera trängselskatter – och inte en enda svensk kommun har de miljözoner som i andra länder påskyndar omställningen.

Det sista finputsandet på själva premien blir klart kring årsskiftet och i februari bör det gå att söka premien. De andra justeringarna för att påskynda omställningen är int beslutade, men bör antas snarast och löpande.

Mattias Goldmann
2030-sekretariatet

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.