Stor remissgenomgång: EU föreslår ny industriförordning – här går konfliktlinjerna

En genomgång av de tyngsta remissvaren visar att debatten i hög grad handlar om hur långt EU ska gå för att styra industrins omställning.

Förslaget syftar till att stärka europeisk industri, minska beroendet av tredjeländer och öka efterfrågan på produkter med låga klimatutsläpp. Bland annat föreslås klimatkrav och i vissa fall krav på europeiskt ursprung i offentlig upphandling och olika stödprogram.

Brett stöd för målen

Det finns en ovanligt bred samsyn kring problembilden. Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Energiföretagen, Volvo, Scania och flera andra remissinstanser delar bedömningen att europeisk industri möter hård konkurrens från framför allt Kina och USA och att åtgärder behövs.

Energiföretagen lyfter fram att Sverige har goda förutsättningar att dra nytta av förordningen genom sitt fossilfria elsystem och de stora investeringar som görs inom elektrifiering och industriell omställning. Flera remissinstanser ser också ett värde i att skapa en större marknad för produkter med låga utsläpp, vilket kan förbättra lönsamheten i gröna industrisatsningar.

Ursprungskraven skapar motstånd

Den tydligaste konfliktfrågan gäller de så kallade ”Made in Europe”-kraven. Kommissionen vill att europeiskt ursprung i vissa fall ska kunna vägas in vid offentlig upphandling och offentliga stöd. Syftet är att stärka europeiska värdekedjor och minska beroendet av import. Här är näringslivet mer splittrat.

Teknikföretagen, Svenskt Näringsliv och Implementeringsrådet varnar för att långtgående ursprungskrav riskerar att öka kostnaderna, begränsa företagens valmöjligheter och skapa nya handelshinder.

Även Volvo och Scania uttrycker oro. Båda företagen välkomnar ambitionen att stärka europeisk industri men framhåller att globala leverantörskedjor är en viktig del av dagens industrisystem. Scania pekar särskilt på att krav på att redovisa och verifiera europeiskt innehåll i produkter kan skapa betydande administration utan att nödvändigtvis stärka konkurrenskraften.

SKR intar en mer positiv hållning och stödjer möjligheten att ställa krav på både klimatprestanda och ursprung i vissa upphandlingar, men betonar samtidigt att reglerna måste vara praktiskt genomförbara.

Kostnader och administration oroar

Många remissinstanser varnar för att kombinationen av klimatkrav, ursprungskrav och rapporteringskrav kan leda till högre kostnader.

Energiföretagen efterlyser större fokus på kostnadseffektivitet och konkurrenskraft när nya marknader för koldioxidsnåla produkter byggs upp. SKR framhåller att kommuner och regioner behöver behålla tillräcklig flexibilitet för att inte drabbas av onödiga merkostnader.

Implementeringsrådet lyfter samtidigt fram risken för ökad regelbörda för både företag och myndigheter.

Snabbare tillstånd får starkt stöd

En fråga där många remissinstanser är mer överens handlar om tillståndsprocesserna.

Flera aktörer pekar på att Europas konkurrenskraft i praktiken avgörs av hur snabbt nya fabriker, energianläggningar, elnät och industriprojekt kan få tillstånd. Energiföretagen lyfter särskilt behovet av snabbare utbyggnad av elproduktion och elnät.

Även Volvo, Scania och flera branschorganisationer pekar på att tillgång till energi, forskning, innovation och investeringar sannolikt är viktigare för konkurrenskraften än detaljerade krav på lokalt innehåll.

Tre tydliga konfliktlinjer

Remissvaren visar att få motsätter sig målet att stärka europeisk industri. Däremot finns tydliga skiljelinjer kring hur det ska göras.

Den första gäller balansen mellan frihandel och industripolitik. Den andra handlar om hur stora kostnader och administrativa krav företag och offentlig sektor ska bära för att skapa marknader för klimatsmarta produkter. Den tredje gäller vilka verktyg som faktiskt stärker konkurrenskraften. Medan kommissionen betonar upphandling och efterfrågestyrning pekar många svenska företag på energi, innovation, investeringar och snabbare tillståndsprocesser som de viktigaste faktorerna för Europas industriella framtid.